28 augusti 2021

Vem tjänade på kriget?

 

Enligt det oberoende amerikanska institutet SPRI har fem av USA:s vapentillverkare kammat hem merparten av de drygt två biljoner dollar som hittills kriget i Afghanistan kostat skattebetalarna.

Dessa är Lockheed Martin, Raytheon, General Dynamics, Boeing och Northrop  Grumman.

Totalt har kriget, enligt Watson Institute of Brown University, Providence, USA, från 2001 till 2021, kostat USA  2,313 biljoner dollar. Hoppet i utgifterna 2020 i diagrammet ovan är förknippat med de snabba betalningarna från Pentagon till de fem militära företagen enligt avtal som ingåtts med dem i samband med riskerna med COVID-19.

Eftersom kriget varit lånefinansierat kommer utgifterna att fortsätta långt efter att kriget avslutats och beräknas nå minst 3 biljoner dollar.

Nu växer kritiken i USA. Man pekar bl.a. på att åren 2015-19 lönen för verkställande direktörerna i de em bolagen uppgick till en halv miljard dollar.

Författarna till SPRI-rapporten citerar Julian Assange, som redan 2011 förklareade:

"Tanken är att använda Afghanistan för att tvätta pengar från USA och Europeiska skatteparadis och överlämna dem i händerna på en transnationell elit. Målet är ett oändligt krig, inte ett framgångsrikt krig."

"Biljoner dollar från amerikanska skattebetalares fickor gick till  kriget, och endast en liten del av pengarna gick till återuppbyggnaden av landet. Samtidigt misslyckades Washington på grund av slöseri och missbruk av medel att uppnå framgång i Afghanistan", skriver Neue Zürcher Zeitung

Enligt Office of Special Inspector General for Reconstruction of Afghanistan (SIGAR), USA-kongressens kontrollorgan för Afghanistan, gick endast $133 miljarder (mindre än 7 procent av de två biljoner dollar som lades på kriget i Afghanistan) på "återuppbyggnad".

Dessutom gick merparten av dessa medel till  "säkerhet". Nästan $ 90 miljarder anslogs för utbildning av afghanska soldater, kampen mot narkotikahandel och gerillabekämpning. Cirka 37 miljarder dollar anslogs till infrastrukturprojekt, sociala program och hälso-och sjukvårdssystemet.

Andra kostsamma amerikanska projekt har också misslyckats. $ 2 miljarder investerades i byggandet av vägar som afghanerna själva inte kunde behålla i gott skick på grund av brist på medel och tekniska möjligheter. 660 miljoner dollar spenderades på inköp och leverans av pansarfordon för den afghanska armén, men den afghanska militären var dåligt utbildad på underhåll och reparation av komplex militär utrustning.

Enligt Brown University uppgår den totala kostnaden för USA:s alla militära operationer efter 11 september 2001, inklusive kriget i Irak och antiterroristiska uppdrag i andra länder, till 6,4 biljoner dollar, varav en stor del gick direkt i vapentillverkarnas fickor.

Ett av de mest misslyckade projekten var byggandet av jagare i "Zamvolt"-klassen. Tanken att bygga fartyg i denna klass uppstod efter händelserna den 11 September 2001. Dessa fartyg var avsedda att förstöra baser och träningsläger för terrorister samt att stödja landsättning av marinsoldater. Deras främsta vapen är 80 Tomahawk missiler.

Först planerade amerikanerna att bygga 32 fartyg i denna klass. Sen 24, sen 7. Slutligen stannade man vid tre. Och inte bara på grund av deras höga kostnader (kostnaden för ett sådant fartyg är nästan lika med kostnaden för ett hangarfartyg) och fel i vapensystem. När den första Zamvolt lanserades hade uppdraget att stödja markoperationer hade förlorat sin tidigare relevans.

Efter 16 års forskning stängdes också programmet för att skapa en "railgun", en elektromagnetisk pistol som skjuter en projektil med en hastighet sex gånger snabbare än ljudets hastighet.

BAE Systems och General Atomics tjänade 500 miljoner dollar på utvecklingen av denna superpistol, men de klarade inte uppgiften.

Amerikanska försvarsföretag, bortskämda av gratis pengar för dem, kan inte skapa hypersoniska vapen. Lockheed Corporation har redan misslyckats med det andra testet av en hypersonisk missil, vilket gjort företaget till en driftkucku i amerikanska medier.

http://aurora.network/artiklar/153-geopolitika/93970-kto-zarabotal-na-voyne-v-afganistane

1 kommentar:

Underteckna med ditt namn.