Västvärlden slipar på svältvapnet

Så sent som 2018 hotades tre miljoner afghaner av svält. Snart kan den vara tillbaka. Foto: RAWA.

Nu kommer vedergällningen mot de upproriska afghanerna för att ha omintetgjort västvärldens försök att göra landet till en lydig satellit.

Utländska tillgångar tillhörande Afghanistan har frysts. Tyskland går i spetsen för linjen att stoppa allt bistånd.

Afghanistans nya ledare kan snabbt komma att möta en finanskris, när landets valutareserver i stort sett inte kan nås och västerländska biståndsgivare, som finansierar landets institutioner med cirka 75%, redan stängt av eller hotar att minska betalningarna.

På onsdagen avslöjade Afghanistans centralbankschef Ajmal Ahmady att landet har 9 miljarder dollar i reserver utomlands men inte i fysiska kontanter inne i landet sedan Biden-administrationen i söndags beordrat frysning av afghanska statliga reserver som uppgår till 7 miljarder dollar på amerikanska bankkonton.

Ahmady skrev på Twitter på onsdagen att landets innehav av amerikanska dollar var "nära noll" eftersom landet inte hade fått ett planerat kontanttillskott förra veckan.

"Nästa sändning kom aldrig", skrev han. "Det verkar som om våra partners hade god underrättelser om vad som skulle hända."

Ahmady noterade att bristen på amerikanska dollar förmodligen skulle få den lokala valutan afghanin att tappa i värde och inflationen stiga, vilket skadar de fattiga. Om USA stämplar talibanerna som en terroristgrupp kommer de utländska tillgodohavandena att frysas inne för lång tid.

Västvärlden har anklagat talibanerna för att håva in många miljarder på opiumhandel. Hur det är med det kommer att visa sig. Talesmän för talibanerna har förklarat att samma strikta förbud mot opiumodling som gällde 1996-2001 kommer att återinföras. Under USA:s ockupation har Afghanistans andel i världens opiumproduktion stigit till 84 % 2020, enligt FN:s World Drug Report.

Vid ett tillfälle beräknades att knarket utgjorde nära hälften av Afghanistans BNP. Bortfaller det krävs att talibanerna verkligen åstadkommer underverk med omställning av landets ekonomi. Efterfrågan på livsmedel stiger i världen och Afghanistan är en potentiell stor exportör. Före de förödande kriget var landets världens största exportör av russin exempelvis.

En faktor som  komplicerar läget är att EU och andra västländer hotar att dra in allt bistånd. Tyskland har sagt att det stoppar sitt utvecklingsbistånd på 430 miljoner euro om året och andra har hotat att göra detsamma. I Sverige kräver de borgerliga ett likadant totalstopp.

På plussidan har Afghanistan vänner i regionen som kan tänkas bistå landet om talibanerna följer en klok kurs. Pakistan, Iran, Saudiarabien, liksom grannarna i norr har alla skäl att stödja en moderat talibanregim. Uzbekistan har tillfälligt inställt trafiken på järnvägen till Afghanistan, den enda järnväg som når landet, men lovar öppna den så snart läget stabiliseras.

Kina, som gjort en stor investering i kopparfyndigheten Ainak har alla skäl att stödja en normalisering av ekonomin. Det finns även betydande mängder kobolt, kol och järnmalm liksom olja, gas och ädelstenar landet. Enligt New York Times har USA:s försvarsdepartementet sagt att landet kunde bli "ett  Saudiarabien av litium", den mineral som behövs i all modern batteridriven elektronik inklusive elbilar.

FN-organ som UNICEF, som arbetat över 60 år i Afghanistan, kommer inte att lämna landet i första taget, och förhoppningsvis gäller det även Svenska Afghanistankommittén, som en tid kunde skryta med att vara landets störste arbetsgivare.

red

Källor: https://www.theguardian.com/world/2021/aug/18/taliban-face-financial-crisis-without-access-to-foreign-reserves, https://www.bbc.com/news/business-58235185 m fl.