 |
| USA:s interventioner i andra länder under de senaste 200 åren (ABC News). |
Joe Biden borde läsa på historien om hur USA blandat sig i politiskt och militärt i andra länder, bytt ut deras regimer och blandat sig i deras val, skriver Philip Giraldi på amerikanska Strategic Foundations hemsida.
I en tweet från 16 juni blottar han en monumental okunskap om vad hans eget land USA har på sin meritlista.
Efter bara fem månader vid makten har president Joe Biden redan blivit ökänd för sina verbala tabbar och felsägningar, så mycket att en läkare - visserligen en partisk republikan - har föreslagit att han ska testas för förlust av kognitiva förmågor. Det finns en tweet från den 16 juni som rätt tydligt överträffar allt annat i ren lögnaktighet.
Den dök upp kort efter toppmötet med Rysslands president Vladimir Putin och var tydligen avsedd att vara retoriskt, i den mån Biden förstår termen. Den sa:
"Hur skulle det vara om resten av världen ansåg att Förenta staterna ingripit i andra länders val och alla visste det? Hur skulle det vara om vi ägnade oss åt sådana aktiviteter som han (Putin) ägnade sig åt? Det försämrar ett lands ställning."
Det har gjorts olika uppskattningar av exakt hur många val Förenta staterna har lagt sig i sedan andra världskriget - antalet brukar stanna någonstans mellan 80 och 100, men det tar inte hänsyn till de frekventa ingripanden av olika slag som ägt rum till i Latinamerika mellan spansk-amerikanska kriget 1898 och 1946.
Man minns hur den mest dekorerade marinsoldaten i kårens historia, generalmajor Smedley Butler, förklarade att "Krig är en skumraskaffär" 1935. Han erkände att han hade
"... hjälpt till att göra Mexiko, särskilt Tampico, säkert för amerikanska oljeintressen 1914. Jag hjälpte till att göra Haiti och Kuba till en anständig plats för nationalbankspojkarna att skaffa intäkter i. Jag hjälpte till att våldta ett halvt dussin centralamerikanska republiker till förmån för Wall Street. Svindleriets historia är lång. Jag hjälpte till att rena Nicaragua för bröderna Brown internationella bankhus 1909-1912. Jag förde ljus till Dominikanska republiken för amerikanska sockerintressen 1916. I Kina hjälpte jag till att se till att Standard Oil klarade sig oskatt."
Och sedan dess har det skett andra regimskiften och interventioner, både med militärt våld och genom att korrumpera lokala politiker med pengar och andra incitament. Och glöm inte de USA_utbildade dödspatrullerna som är aktiva i Latinamerika. En del skulle säkert vilja inkludera en lista på så många som 50 lönnmord som dokumenterat begåtts av CIA och Special Op's politiska lönnmord, även om bevisen ibland är tunna.
Att Joe Biden, som har suttit på rätt hög nivå i den federala regeringen i över fyrtio år, bland annat som vicepresident i åtta år och nu president, verkar vara ovetande om vad hans egen regering har gjort och är förvånande. Biden var trots allt vicepresident när Victoria Nuland arbetade för Obamaadministrationen som den drivande kraften bakom ansträngningarna 2013-2014 för att destabilisera president Viktor Janukovitjs ukrainska regering. Janukovitj, en visserligen korrupt envåldshärskare, blev ändå premiärminister efter ett fritt val. Nuland, som är biträdande utrikesminister för europeiska och eurasiska frågor, gav öppet stöd till demonstranterna på Maidantorget som motsatte sig Janukovitjs regering, och gjorde medievänliga framträdanden med att tillsammans med senator John McCain dela ut kakor på torget för att uppmuntra demonstranterna.
Nuland som är Dick Cheney- och Hillary Clinton-protégé som är gift med den ledande nykonservative Robert Kagan, Nuland sökte öppet regimskifte för Ukraina genom att fräckt stödja regeringsmotståndare trots det faktum att Washington och Kiev hade skenbart vänskapliga relationer. Som Bidens tweet erkände på ett bakvänt sätt är det svårt att föreställa sig att någon amerikansk administration skulle tolerera ett liknande försök av en utländsk nation att blanda sig i USA:s inrikespolitik, särskilt om det stöddes av en budget på 5 miljarder dollar, men Washington har länge trott på en global dubbelmoral för att utvärdera sitt eget beteende. Biden är helt klart en del av det och förstår inte heller vad han gör eller säger.
Nuland är mest känd för sitt fula språk ("Fuck EU!". NB:s anm.) när hon hänvisar till den potentiella europeiska rollen i hanteringen av den oro som hon och National Endowment for Democracy hade hjälpt till att skapa. Obama- och Biden-administrationens regimskifte i Kiev var inledningen till en skarp brytning och en eskalerande konflikt med Moskva om Rysslands försök att skydda sina egna intressen i Ukraina, särskilt på Krim. Den konfliktpunkten fortsätter än i dag, med ett amerikanskt krigsfartyg i Svarta havet som deltar i övningar med den ukrainska flottan.
Biden var också med Obama när de valde att destabilisera och förstöra Libyen. Ryssland bör inte heller glömmas bort. Boris Jeltsin omvaldes till Rysslands president 1996 efter att Clintonadministrationen hade pumpat in miljarder dollar i hans kampanj, vilket gjorde det möjligt för honom att vinna en knapp oligarkstödd seger som hade betalats och förvaltats av Washington. Joe Biden var senator på den tiden.
Och så har vi Iran, där den demokratiskt valde Mohammed Mossadeq avsattes av CIA 1953 och ersattes av shahen. Shahen ersattes i sin tur av den islamiska republiken 1979 och det förgiftade förhållandet mellan Washington och Teheran har sedan dess utgjort ett kvasi-kallt krig, präglat av lönnmord och sabotage.
Och vem kan glömma Chile där Salvador Allende avlägsnades av CIA 1973 och ersattes av Augusto Pinochet? Eller Kuba och invasionen i Grisbukten 1961 där CIA misslyckades med att få till stånd ett regimskifte i Havanna? Kan det vara så att Joe Biden inte kan minnas något av dessa "ingripanden", som var hårdbevakade i internationella medier vid den tiden?
Och för att göra bilden fullständig kan Joe möjligen begrunda de många fallen av amerikansk "inblandning i val".
Som CIA-officer stationerad i Europa och Mellanöstern från 1970-talet till början av 1990-talet kan jag försäkra honom om att jag personligen känner till en nästan kontinuerlig inblandning i val på platser som Frankrike, Spanien, Portugal och Italien, som alla hade framstående kommunistpartier, av vilka några var på väg att komma in i regeringen. Påsar med pengar gick till konservativa partier, politiker mutades och journalister köptes. Under den tidsperioden skulle jag faktiskt våga säga att det knappast var något val som Förenta staterna inte på något sätt blandade sig i.
Fortsätter det än idag? USA har arbetat för ett regimskifte i Syrien sedan 2004 och ockuperar för närvarande en del av landet. Och Ryssland är naturligtvis föremål för en delegitimiseringsprocess genom kontrollerade västerländska media som försöker bli av med Putin genom att utnyttja en opposition som finansieras av CIA och västliga underrättelsetjänster. Kina har ingen verklig opposition eller öppna val, och dess regim kan inte heller på ett rimligt sätt förändras, men den utmanas ständigt genom att den och dess beteende skildras så negativt som möjligt.
Joe Biden borde verkligen läsa på historien om amerikanska politiska och militära ingripanden, regimförändringar och valinblandning över hela världen. Han kanske lär sig nåt. Den viktigaste punkten riskerar dock att undgå honom. Alla ingripanden och alla dödsfall har varit dåliga både för USA och för de människor och länder som varit måltavlor. Biden har tagit ett djärvt steg att dra tillbaka amerikanska styrkor från Afghanistan, även om det nu verkar som om det beslutet delvis kan upphävas. Mycket bättre att slutföra processen och göra samma sak på platser som Irak, Somalia och Syrien.
Det skulle göra hela världen till en bättre plats.
Philip Giraldi är fil.dr. och verkställande direktör vid National Interest Council.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.