Tyska gröna vill rusta Ukraina

De grönas ledare Robert Habeck vädjar om dödliga vapen till Ukraina. Partiet agerar isbrytare för
Nato:s eskalering av spänningarna i Europa.

Ukrainas president kräver tyska vapenleveranser och får stöd framför allt av det tyska miljöpartiet De gröna.

En professor vid det tyska försvarets universitet i München anser att det skulle kunna leda till upptrappat inbördeskrig.

Här en specialrapport från Berlin och Kiev från oberoende webbsidan German Foreign Policy.

 Den tyska regeringen avvisar för tillfället officiellt kravet på att vapen ska levereras till Ukraina. Jag är "övertygad om att konflikten bara kan lösas med politiska medel", sa utrikesminister Heiko Maas 1 juni: "Detta borde stå klart för alla inblandade. Vapenleveranser hjälper inte”.

Tidigare hade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj, efter uppmaning från de grönas ledare Robert Habeck,  i en ledande tysk dagstidning vädjat om tyska automatkarbiner och tyska patrullbåtar. Ukrainas ambassadör i Berlin hotade i april med att Kiev skulle överväga att skaffa sig "kärnvapenstatus" om landet inte fick något stöd. Andra EU- och Nato-länder har sedan länge försett Ukraina med militär utrustning. Även i Tyskland ökar nu trycket inom den utrikespolitiska eliten; som isbrytare inom offentligheten fungerar politiker från Bündnis 90 / Die Grünen.

Krig "på grund av Auschwitz"
Ledande politiker från Bündnis 90 / Die Grünen  uttalade sig för att leverera vapen till Ukraina redan i början av 2015 - efter att förbundskansler Angela Merkel uttryckligen hade avvisat kravet flera gånger. "Tyskland kommer inte att stödja Ukraina med vapen", slog hon fast den 2 februari: "Jag är helt övertygad om att denna konflikt inte kan lösas militärt”.[1]

Mothugg fick hon främst från de grönas förbundsdagsledamot Marieluise Beck, som uttryckligen försökte legitimera vapenleveranser med de tyska aggressionsbrotten under andra världskriget – på liknande sätt som den tidigare gröne utrikesministern Josef Fischer, motiverade det olagliga anfallet på Jugoslavien 1999 med parollen "Aldrig mer Auschwitz".

Den 9 februari 2015 uttalade Beck att, med tanke på det militära motståndet från de stater som attackerades av Nazi-riket och USA, att Tyskland var ”skuld till att världen nu var tvungen att lära sig försvara sig och att man hade rätt att försvara sig"; därför bör Ukraina inte nekas vapenhjälp. I tillägg uppmanade Beck att man måste visa "empati för offren".[2]

Utrustning för drönarkrig
Även när det gäller detta tar gröna politiker täten. Efter sitt första uttalande att Ukraina inte borde nekas "så kallade defensiva vapen"[3], återkom Die Grünen-ledaren Robert Habeck förra veckan och preciserade sitt krav, enligt vilket till exempel mörkerglasögon och "spaningsutrustning" borde levereras; båda är också oumbärliga för offensiva operationer.[4] 

Habeck stöder också leveranser av pansarfordon, som han dock bara vill se användas "för att transportera de sårade från fronten". Naturligtvis kan också pansarfordon användas för anfall och är, även med en begränsning att transportera skadade, delar av angreppsoperationer. De grönas ledare förespråkar också att utrustning för att bekämpa drönare ska tillhandahållas, men medger att den också kan användas för attacker mot fienden (kan ju också "skjuta framåt").[5]

Habeck erkänner öppet att vapenleveranserna är en del av Västs maktkamp mot Ryssland: "Ukraina försvarar också Europas säkerhet". Han utesluter inte ens att Ukraina ska tas in i Nato: även om det inte ”går … just nu"; "Ukraina måste ha tålamod".

 "Att tänka på kärnvapenstatus"
Med sina krav fungerar Habeck och de gröna effektivt som isbrytare för Ukrainas regering, som alltmer högljutt kräver tyska vapenleveranser - och därvid alltmer tränger in i de ledande tyska medierna. 

Redan i mitten av april hävdade den ukrainska ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, i en intervju med Deutschlandfunk att "Kreml" försökte "utplåna Ukraina som stat och folk". Kiev behöver därför "inte bara ... solidaritetsförklaringar" utan "de modernaste vapensystemen", inklusive från Tyskland. Annars kan Ukraina tvingas "tänka på kärnvapenstatus ...".[6]

Den 1 juni, tillade Ukrainas president Volodimir Zelensky i en intervju med Frankfurter Allgemeine Zeitung att han skulle vilja se "automatkarbiner, radioutrustning - många saker" från Tyskland, om möjligt pansarfordon - och han siktar också på krigsfartyg. "Tyskland har mycket goda fartyg", förklarade den ukrainska presidenten: "Snabba båtar, raketbåtar, patrullbåtar”.[7] Ukraina behöver akut "dödliga vapen" i stor skala - även från Tyskland.

Missiler, patrullbåtar, drönare
Ukraina har länge försetts med militär utrustning från olika EU- och Natoländer. År 2018 mottog landet till exempel 50 begagnade BMP-1 skyttepansarfordon och 40 begagnade självgående artillerilavetter från Tjeckien.[8]

Enligt forskningsinstitutet SIPRI i Stockholm har stora vapensystem till ett värde av miljoner också levererats av Polen, Storbritannien och Frankrike. Det mesta stödet kommer från USA, som levererat 210 Javelin antitankmissiler till de ukrainska väpnade styrkorna 2018; 2019 tog de emot en order på ytterligare 150 Javelin-missiler. USA har tidigare gett Kiev två begagnade patrullbåtar och 30 begagnade pansarfordon och överlämnat 24 drönare av typen AeroVironment RQ-11B Raven till den ukrainska militären.[9]

I början av mars lovade Pentagon att leverera ytterligare militär utrustning till ett värde av 125 miljoner US-dollar, inklusive två patrullbåtar och hjälp att öka de ukrainska truppernas "kapacitet att döda".[10] Ytterligare vapenleveranser övervägs. Sist men inte minst kommer Ukraina att ta emot Bayraktar TB2-drönare från Turkiet. Drönare som spelade en framträdande roll i Azerbajdzjans krig mot Armenien på hösten.[11]

Tysklands medlarroll
Den tyska regeringen är ännu inte redo att leverera vapen till Ukraina. Utrikesminister Heiko Maas meddelade 1 juni att han var "övertygad" om att konflikten i östra Ukraina "bara kunde lösas politiskt": "Vapenleveranser hjälper inte." Gabriela Heinrich, vice ordförande för SPD:s parlamentariska grupp, förklarade ett motiv för detta på måndagen: Med vapenleveranser skulle Berlin förlora sin inflytelserika "medlarroll inom Normandieformatet".[12]

Trycket från det utrikespolitiska etablissemanget ökar dock att tillgripa nya, mer aggressiva medel i östra Ukraina, för att äntligen få göra framsteg i kampen om inflytande mot Ryssland. Nyligen uttalade Science and Politics Foundation (SWP) att EU kan kräva "en demilitariserad zon mellan Ukraina och Ryssland" - i syfte att "avväpna båda sidor".[13]

Förra året föreslog Liberal Modernity Center (LibMod), en tankesmedja av inflytelserika före detta gröna politiker, att EU bör intensifiera det "militära och försvarsindustriella samarbetet" med staterna i dess "östra partnerskap" - Georgien, Moldavien, Ukraina: EU skulle kunna tillhandahålla medel för anskaffning rustningsprodukter från europeiska fabriker och, särskilt i Ukraina, stödja lokala rustningar.[14]

"Kriget skulle eskalera"
För några dagar sedan beskrev Carlo Masala, professor i internationell politik vid Bundeswehr-universitetet i München, vad genomförandet av dessa krav, för vilka gröna politiker nu åter fungerar som isbrytare, kan leda till:

"Faran är att dessa vapen kommer att användas för offensiva operationer...vilket då säkert skulle innebära ett mer massiva ryska svar".

"Kriget i östra Ukraina skulle därför åter eskalera. Det finns definitivt en sådan fara."

 Mer om ämnet: Der grüne Kalte Krieg, Damit Gewehre schießen und Zuckerbrot und Peitsche.

 Noter:

[1] USA wollen keine Waffen liefern. deutschlandfunk.de 03.02.2015.

[2] Stefan Braun: Osteuropa-Expertin der Grünen kritisiert prinzipielles Nein zu Waffenlieferungen. sueddeutsche.de 09.02.2015.

[3] S. dazu Zuckerbrot und Peitsche.

[4], [5] "Die Ukraine fühlt sich sicherheitspolitisch alleingelassen". deutschlandfunk.de 26.05.2021.

[6] Ukrainischer Botschafter: "Wir brauchen militärische Unterstützung". deutschlandfunk.de 15.04.2021.

[7] "Deutschland könnte uns militärisch helfen". Frankfurter Allgemeine Zeitung 01.06.2021.

[8], [9] bicc Länderinformation: Ukraine. Bonn, Januar 2021.

[10] Aaron Mehta, Howard Altman: US announces $125 million in military aid for Ukraine. defensenews.com 01.03.2021.

[11] S. dazu Vorbereitung auf den Drohnenkrieg.

[12] Selenskyj wünscht sich Schiffe, Gewehre und Fahrzeuge von Berlin. Frankfurter Allgemeine Zeitung 01.06.2021.

[13] S. dazu "Frieden mit Russland keine moralische Pflicht".

[14] Gustav C. Gressel: The Eastern Partnership's missing security dimension. LibMod Policy Paper. Berlin, June 2020.

[15] Thorsten Jungholt: "Spitzenpolitiker mit unkonventionellen Ideen werden sofort zurückgepfiffen". welt.de 27.05.2021.

 

Källa: https://www.german-foreign-policy.com/news/detail/8616/

Översättning Lennart Palm.