 |
| NSA:s högkvarter i Fort Meade, Maryland, USA. Dess mål är att höra och läsa allt, överallt. |
När Trump började tillgripa förbud och sanktioner för att stoppa viss import från Kina varnade många liberaler för "protektionism".
Nu när "liberalerna" sitter i Vita huset utvidgar de handelskriget mot Kina. Nyligen förbjöd president Biden handel med sammanlagt 59 kinesiska företag.
Företagen på listan kopplas på lösa grunder till Kinas försvars- eller säkerhetssektor.
Under den förre presidenten Donald Trump sattes det upp 31 företag på listan och nu utökas den alltså.
Ett av de berörda bolagen är den kinesiska telekomjätten Huawei. Den nya listan börjar gälla från den 2 augusti.
En studie från Overseas Development Institute (ODI) visar dock att bara en del USA-allierade länder - och långtifrån alla - följer Washingtons diktat.
Bojkotten av Huawei från vasallstater som Sverige är dock tillräckligt omfattande för att Huawei kan behöva bygga självförsörjning i viktiga komponenter som chips
31 maj lanserade företaget ett helt nytt operativsystem, HarmonyOS 2, är företagets försök att överbrygga klyftan mellan smartphones, surfplattor och otaliga andra enheter. Syftet är att komma boprt från Android där USA-företag har kontrollen.
I Europa är följsamheten mot USA olika stark. I Frankrike har Huawei planer på att bygga en tillverkningsfabrik för 5G-utrustning.. Fabriken som kommer att kosta 200 miljoner euro och förväntas öppna 2023, kommer att tillverka utrustning för produktion av trådlösa basstationer för Huawei-kunder i Europa.
Platsen ligger nära Frankrikes gräns mot Tyskland och syftar till att producera 1 miljard euro i huvudsak 5G-utrustning per år för den europeiska marknaden.
Med tanke på de återkommande avslöjandena om NSA:s spionage och avlyssning av bl.a. ledande europeiska politiker, ter sig "hotet" från Kinaföretag som Huawei och ZTE mindre verkligt.
En viktig skillnad påpekar experter på personlig integritet är att det USA snappar upp lätt kan leda till att en person utlämnas till USA. De flesta europeiska länder har utlämningsavtal med USA men inte med Kina.
Men Huawei avvisar alla anklagelser om att företaget ger den kinesiska regeringen tillgång till sin utrustning för att spionera på röst- och datatrafik.
År 2019 lade US Commerce Department's Bureau of Industry and Security Huawei till sin "Entity List", vilket begränsade företagets tillgång till amerikanska nätverk.
Byrån begränsade också exporten av amerikansk teknik till företaget och förbjöd det att vara med och tävla om statliga kontrakt eller bygga 5G-nätverk i andra utvecklade länder, inklusive Australien, Japan, Nya Zeeland och Storbritannien.
"Utvecklingsländerna motstår dock pressen att utesluta företaget från sina nätverk", skriver ODI.
Till exempel har den malaysiska regeringen motstått Washingtons drag genom att insistera på att landets egna säkerhetsstandarder kommer att tillämpas vid val av 5G-partner och har inte uteslutit att använda Huawei eller andra kinesiska företag.
I Afrika har de flesta länder valt Huawei, med Kenya och Sydafrika använder redan Huaweiteknik för att driva sina 5G-nätverk.
Trots ökat tryck från USA för att länder ska sluta använda kinesisk 5G-teknik är Huawei fortfarande den största leverantören av telekomutrustning och teknik i Afrika.
En nyligen genomförd studie av CSIS Reconnecting Asia Project sa att utvecklingsekonomier fortfarande välkomnade Huawei och identifierade 70 projekt i 41 länder för molninfrastruktur och e-förvaltningstjänster. Den fann att de flesta av dessa affärer (57 procent) var i medelinkomstländer och över en tredjedel var i Afrika.
Under 2020 stod Huawei och ZTE enligt uppgift också för 50 till 60 procent av försäljningen av trådlös utrustning i Afrika och Mellanöstern.
I Sydostasien satsar Huawei 23,2 miljoner US-dollar på sitt tredje datacenter i landet för att utveckla ett regionalt nav för digital teknik. Det kommer också att bygga ett optiskt transportnät, som kommer att betjäna multinationella företag och myndigheter, inklusive det statliga CAT Telecom Public Company.
ODI-studien sa att det fanns rapporter om att kinesiska företag hade exporterat smart-city-teknik till mer än 100 länder i 398 olika kontrakt.
Sveriges beslut att följa USA:s taktpinne mot Huawei har redan fått konsekvenser för telekomjätten Ericsson. I fjol hade Ericsson 10 procent av den kinesiska marknaden för 5G-utrstning. Företaget räknar med att den andelen sjunker i år. Den kinesiska nyhetssajten Global
Times uppmanade för några veckor sedan Sverige att ompröva beslutet att
utesluta Huawei och ZTE från 5G-utbyggnaden.
Som bekant prövas det beslutet nu i Förvaltningsrätten sedan bland annat Huawei överklagat beslutet.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.