40 000 döda av sanktioner i Venezuela

En studie har undersökt konsekvenserna av amerikanska straffåtgärder mot import till Venezuela. Men vad förändras när Trump lämnar Vita huset - och vad gör EU?

Harald Neuber på webbplatsen heise.de redovisar slutsatserna. Återstår att se om förhoppningarna om en förändring med det amerikanska regimskiftet går i uppfyllelse.
De amerikanska ekonomiska sanktionerna mot Venezuela har avsevärt bidragit till den humanitära krisen i det sydamerikanska landet. Det är slutsatsen i studien som genomförts av den amerikanska tankesmedjan Washington Latin America Office. Enligt denna råkade den venezuelanska ekonomin i svårigheter redan innan de första delvisa sanktionerna infördes av USA 2017.

De amerikanska straffåtgärderna har "direkt bidragit  till en massiv nedgång i ekonomin och ytterligare försämring av venezuelanernas livskvalitet", heter det i den 53-sidiga rapporten av den venezuelanska ekonomen Luis Oliveros.

Ekonomen har undersökt verkningarna av de långtgående amerikanska sanktionerna mot olika ekonomiska sektorer i landet, däribland den illa åtgångna oljeindustrin, importen av livsmedel, läkemedel, bränsle och andra viktiga varor och humanitära och icke-statliga organisationers verksamhet.

Olivero, som undervisar vid Venezuelas Centraluniversitet i Caracas, förlitar sig i sin rapport på personliga bedömningar, inofficiella uppgifter och offentligt tillgängliga siffror för att analysera verkningarna av USA: s sanktioner mot Venezuela sedan 2017. Ett flertal utredningar har kommit fram till samma slutsatser om den aggressiva amerikanska sanktionspolitiken under president Donald Trumps administration. Detta har dock inte inverkat på Europeiska unionens  politik eller på exempelvis den tyska regeringens politik under FN:s säkerhetsråds ordförandeskap i mitten av året.

Tyska regeringen "vet ingenting"
Som svar på en fråga från Förbundsdagen svarade den tyska  förbundsregeringen i augusti i år att den har "kontinuerlig kontakt med USA:s företrädare på alla nivåer". "USA:s ekonomiska sanktioner mot Venezuela" tas också upp vid dessa kontakter. Tyska diplomater tog dock uppenbarligen inte upp de negativa effekterna av sanktionerna eller att de är oförenliga med folkrätten.

I svaren på en enkel fråga från Andrej Hunko, ledamot för Vänstern (DIE LINKE) heter det vidare att den förbundsregeringen i princip avvisar "införande av extraterritoriella sekundära sanktioner".

Dessutom förespråkar man "i regelbunden dialog med regeringen och den amerikanska kongressen att man bör upphäva" motsvarande åtgärder. Inför FN: s säkerhetsråd har dock hittills varken den tyska förbundsregeringen eller andra EU-stater satt upp frågan på dagordningen.

Enligt Wola-studien har nedgången i Venezuelas oljeproduktion sina rötter i åratal av dålig förvaltning och korruption. Detta har förvärrats under Nicolás Maduros regering. Men även om vi antar att sanktionerna fortsatte eller fördubblade nedgången i produktionen i snabb takt före 2017 har den venezuelanska staten förlorat mellan 17 och 31 miljarder US-dollar i intäkter som ett resultat av de amerikanska åtgärderna.

11 miljarder dollar om året
Den sanktionsrelaterade nedgången i oljeintäkterna motsvarar därmed ungefär de uppskattningar som gjorts av den tidigare amerikanska säkerhetsrådgivaren John Bolton, som år 2019 hävdade att den venezuelanska staten skulle förlora över 11 miljarder dollar årligen till följd av de amerikanska sanktionerna.

Oliveros beskriver i sin text hur USA:s sanktioner påverkar de redan utsatta grupperna i Venezuela. Trots att Trumpadministrationens åtgärder inte uttryckligen begränsar importen av mat och läkemedel är den venezuelanska ekonomin starkt beroende av den utländska valuta som kommer in i landet genom oljehandeln för att kunna importera behövliga varor.

De amerikanska sanktionerna skulle sålunda ha bidragit till en massiv nedgång i den venezuelanska importen. Rapporten visar att värdet av den genomsnittliga månatliga offentliga importen år 2019 minskade med 46 procent (till 500 miljoner dollar) och år 2020 med ytterligare 50 procent (till 250 miljoner dollar).

Läkemedelsblockad mot Kuba
Även Kuba är drabbat av USA: s sanktioner. Kubas utrikesminister klagade redan i augusti på att USA: s ekonomiska, handels- och finansblockad mot Kuba har förhindrat inköp av läkemedel och medicintekniska produkter för behandling av coronavirussjukdomar.

Enligt en rapport på Latinamerikawebbsidan amerika21.de nämns ett exempel av Bruno Rodríguez: de amerikanska myndigheternas stopp av en leverans med 100 000 ansiktsmasker och tio enheter för diagnos av Covid-19 på väg från Kina till Kuba. Han hänvisar också till en tidigare publicerad rapport av FN: s experter på mänskliga rättigheter. Författarna av rapporten bekräftar att den amerikanska regeringen inte av hänsyn till pandemin beviljar några nödvändiga humanitära undantag i sanktionerna mot Kuba.

I den nya rapporten från den amerikanska tankesmedjan Wola beskrivs också, i fråga om Venezuela, hur tendensen att undvika risker fått banker och finansinstitut verksamma i Venezuela eller annars med venezuelanska institutioner att i förväg visa lydnad mot de amerikanska sanktionerna. Bankkonton för mänskliga rättighetsgrupper, humanitära organisationer och privata företag har stängts och legitima transaktioner nekas eller fryses under långa perioder.

"De som förespråkar USA:s sektorsanktioner hävdar vanligtvis att åtgärderna inte kommer att ha någon större inverkan eftersom alla oljeintäkter från tiden före sanktionerna har stulits av den venezuelanska styrande eliten, men detta är inte riktigt", fastslår Oliveros. Korruption var utbredd på det statliga området, men Venezuelas oljeintäkter användes under åren före USA: s sanktioner i stor utsträckning för att stödja den instabila importekonomin.

En analys av utvecklingen av import och oljeexport i Venezuela från 1998 till 2018 visar faktiskt en nära koppling mellan de två sektorerna. "Oljeexportintäkterna har länge använts för att täcka importen av mat, drivmedel, läkemedel och andra grundläggande varor", framhålls i rapporten. Oliveros drar slutsatsen att USA: s politiker framförallt måste ompröva sanktionerna mot Venezuela och begränsa deras inverkan på Venezuelas allt allvarligare humanitära nödsituation.

Sanktioner dödade 40 000
Detta stöds också av en äldre beräkning av Washington Center for Economic and Policy Research (CEPR) enligt vilken cirka 40 000 människor i Venezuela kan ha förlorat sina liv till följd av USA:s sanktioner mellan 2017 och 2019 (USA: s regering angriper livsmedelsförsörjningen i Venezuela) . "Ännu hårdare och mer destruktiva än de omfattande ekonomiska sanktionerna från och med augusti 2017 var de straffåtgärder som infördes på regeringsorder från och med 28 januari 2019", skriver CEPR. Dessa sanktioner ska ha orsakat allvarliga skador på det venezuelanska folkets hälsa.
40 000 dödsfall i Venezuela 2017 till 2019 på grund av sanktionerna

CEPR stödjer sig på siffror från "National Survey on Living Conditions", som genomförs av flera universitet i Venezuela. Enligt detta ökade den allmänna dödligheten med 31 procent från 2017 till 2018. Det skulle innebära en ökning med mer än 40 000 dödsfall. "Mer än 300 000 personer klassificerades som att de befann sig i riskzonen på grund av bristande tillgång till läkemedel eller behandling", sägs det också i denna rapport.

Till detta kommer uppskattningsvis 80 000 personer med HIV som inte fått antiretroviral behandling sedan 2017, 16 000 personer som behöver dialys, 16 000 personer med cancer och fyra miljoner människor med diabetes och högt blodtryck, varav många inte får insulin eller blodtryckssänkande medicin.

Den fråga som återstår är hur USA: s aggressiva sanktionspolitik, som EU hittills i stort sett har stött, kommer att utvecklas efter en eventuellt förändrad regering i Washington. Joe Biden "anser i grund och botten att Förenta staterna bör agera med ömsesidig respekt och en känsla av delat ansvar", har Jake Sullivan, en av de främsta utrikesrådgivarna till den demokratiska presidentkandidaten, sagt till New York Times.

I en Biden-regering skulle USA återigen kunna fjärma sig från Monroe-doktrinen, som ser Latinamerika som USA:s bakgård. När det gäller Venezuela har Biden-teamet uppenbarligen föga förtroende för den självutnämnda venezuelanska interimspresidenten Juan Guaidó. En högrankad rådgivare har enligt New York Times sagt att Vita huset under Biden skulle försöka förhandla med Maduro-administrationen för att få till ett rättvist val. Även i fallet Kuba, som utsatt för massiva sanktioner, skulle åtgärder från Trump-eran kunna dras tillbaka.

Övers: Erik Göthe

Källa: https://www.heise.de/tp/autoren/Harald-Neuber-3458322.html