Freden i Kaukasus stärker Rysslands roll

Det avtal om eldupphör som slöts natten till i tisdags mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland  håller redan på att omsättas i praktiken. Rysk trupp är i full färd med att utplaceras längs stridslinjen.

Krigsslutet får ses som ett nederlag för den armeniska expansionism som i kriget 1992-94 gav Armenien kontroll över sju distrikt i Azerbajdzjan som aldrig tillhört det tidigare autonoma området Nagorno-Karabach.

Natten den 10 november meddelade ledarna för Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland att man tecknat ett avtal om eldupphör på den ensidigt utropade republiken Nagorno-Karabachs territorium. Striderna har pågått sedan den 27 september, på båda sidor finns det flera tusen döda.

Azerbajdzjans president Ilham Alijev kallade avtalet en seger, medan Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan beklagade att han var tvungen att gå med på det.  Rysslands president Vladimir Putin sa att avtalet kommer att skapa "de nödvändiga förutsättningarna för en långsiktig och fullfjädrad lösning på Nagorno-Karabach krisen på rättvis grund."

Avtalet föreskriver ett fullständigt eldupphör och fientligheter i konfliktzonen varefter ryska fredsbevarande trupper utplaceras: 1 960 trupper med handeldvapen, 90 pansarskyttebilar, 380 övriga fordon och specialutrustning. Ett kontrollcentrum för eldupphör håller på att inrättas för att övervaka efterlevnaden.

Som ett resultat av 1992-1994 års Karabachkrig tog den armeniska sidan kontroll inte bara över autonoma regionen Nagorno-Karabach (NKAO), som var en del av Azerbajdzjan, utan också över sju andra områden i Azerbajdzjan utanför den ursprungliga armeniska enklaven.

Det handlar om distrikten Jebrail, Fizulin, Lachin, Sangelan, Kelbajar, Agdam och Kubatli. Enligt det nya avtalet kommer de alla att hamna under Azerbajdzjans kontroll. Vissa har redan intagits och andra som Lachin och Kelbajar ska överföras. Dessutom kommer staden Sjusji (Sjusja) och några andra territorier som erövrats av azerierna sedan den 27 september, inklusive delar av distrikten Hadrut och Martunin, komma under Bakus kontroll.

Staden Sjusja är strategiskt viktig eftersom den ligger drygt 800 meter över Stepanakert och avståndet mellan stadskärnorna är ca 6 km.

Den 5 km bred Latchin-korridoren som förenar Armenien och Nagorno Karabach ska kvarstå i armenisk kontroll medan situationen i Gazakh-regionen förblir oklar.

Avtalet kommer att ha en betydande inverkan på den inhemska politiska stabiliteten. Armeniens nuvarande premiärminister, Nikol Pasjinjan, kom till makten våren 2018 till följd av massprotester. 17 oppositionspartier kräver att han avgår.

Det finns ingen hänvisning i det undertecknade avtalet om att Nagorno-Karabachs status ska fastställas i framtiden, eftersom det inte nämns något om OSSE:s Minskgrupp, där alla fredssamtal under den senaste tiden ägde rum.

Den ryske presidentens talesman Dmitrij Peskov säger att alla tidigare rättsakter, inklusive FN:s säkerhetsråds resolutioner, fortfarande är i kraft. De garanterar Azerbajdzjans territoriella integritet.

Förutom att Azerbajdzjan har säkrat inte bara återlämnande av de sju distrikten och Sjusji, utan också återställandet av markkommunikation med Nachitjevan, den azeriskstyrda autonoma republiken inom Armeniens gränser. Avtalet innebär att alla ekonomiska förbindelser och transportförbindelser i regionen ska öppnas. Armenien bör tillhandahålla transportförbindelser mellan Azerbajdzjans västra regioner och den autonoma republiken Nachitjevan och den ryska federala federala säkerhetstjänsten kommer att övervaka transporttrafiken.

Ryska bedömare som rbc.ru har talat med anser att avtalet stärker Azerbajdzjan men också Rysslands  ledande roll i södra Kaukasus. Det sker till priset av att Moskva måste betala för fredsbevararna och övervakningen av transportlederna.

Enligt den utrikespolitiske experten Fjodor Lukjanov innebär avtalet i praktiken att OSSE:s Minskgrupp blivit irrelevant och dess medordföranden Frankrike och Förenta staterna nämns inte som deltagare i fredsuppgörelsen.

https://www.rbc.ru/politics/10/11/2020/5faa0bfb9a79472d1159c5e8

 

På den här kartan syns hur Nagorno Karabach i avtalet om eldupphör krympt till den gula delen av kartan.
Mörkgröna är områden som Armenien hållit sedan 1994 och som nu återgår till azerisk kontroll. Medelgröna är områden (i norr) som Baku kontrollerade även före krigsutbrottet 27 september och ljusgröna är de som erövrats sedan dess.