Rekordhög USA-börs måste falla

Så här såg produktionsfallet ut i världen under andra kvartalet i år. Det saknar motstycke i modern tid. Även i USA och Sverige är fallen de största sedan 1930-talet.

Samtidigt har USA-börserna slagit rekord. Hur kan det komma sig?


Den franske ekonomen Jean-Luc Baslé, tidigare chef för Citigroup i New York,  skriver i en översikt 
att Wall Streets viktigaste index, S&P 500, ligger på 3 581 den 2 september 2020 - den högsta noteringen sedan starten.

Det utmanar logiken, eftersom aktiemarknaden normalt är en återspegling av ekonomin, och USA-ekonomin har varit i lågkonjunktur sedan februari, den värsta lågkonjunkturen sedan 1929, enligt National Bureau of Economic Research.

Baslé menar att USA har lyckats med konststycket att driva upp börsen under en djup kris genom att göra tvärtemot vad experterna har predikat i årtionden. Man har släppt loss enorma summor genom att kraftigt underbalansera budgeten och öka likviditeten i bankerna.

Chefen för Federal Reserve har beslutat att lätta på inflationskraven och tillåta inflationen att "då och då" stiga över 2 procent.

Friedman är ute
Tvärtemot den officiella doktrinen, Milton Friedman-anhängarnas krav på stram budgetdisciplin, har underskottet i den amerikanska budgeten bara ökat. Det har gått från –1,5% av BNP 2002 till –4,6% 2019. Den ursprungliga prognosen för 2020 (–4,6%) kommer att överskridas kraftigt på grund av Covid-19.

I augusti ökade det amerikanska budgetunderskottet med 198 miljarder dollar till tre biljoner under de första 11 månaderna räkenskapsåret 2019/2020. Sådana uppgifter finns i rapporten från den amerikanska kongressens budgetförvaltning.

Det noteras att detta är 1,9 biljoner dollar mer än under samma period förra året. Enligt experter kommer budgetunderskottet vid slutet av innevarande räkenskapsår att uppgå till 3,3 biljoner dollar och vara det största sedan 1945. Det kommer att motsvara 16% av BNP.

Sedan mars har amerikanska myndigheter injicerat cirka tre biljoner i ekonomin för att stimulera ekonomisk tillväxt under koronaviruspandemin. Häromdagen sa USA: s president Donald Trump att han var redo att avsätta ytterligare 300 miljarder dollar med kongressens samtycke.

Detta innebär förstås  en ökning av den offentliga skulden. Dess genomsnitt under de senaste tio åren har varit 100% av bruttonationalprodukten mot 63% på 1960-talet.

Centralbankerna i Europa och Asien har beslutat att följa mer eller mindre samma politik som Federal Reserve och har därför ökat sina penningmängder i samma proportioner, eller mer markant när det gäller Europeiska centralbanken. Eftersom de stora valutorna var föremål för snarlika åtgärder förblev deras relativa värde oförändrat.

Hittills har USA kunnat stoltsera med låg arbetslöshet, 3,5% i december 2019. Men bilden som döljer sig bakom den siffran är dyster. Tar man med säsongs- och deltidsarbetare  fördubblas siffran nästan (6,7%).

Tittar man på hur lång tid det tar att återgå i full sysselsättning efter en kris tog det 15 månader efter lågkonjunkturen 1973, 30 månader efter lågkonjunkturen 1990, 46 månader efter recessionen 2001 och 75 månader efter lågkonjunkturen 2007/08 - mer än sex år.

Men ett något svårförklarligt fenomen är att inflationen länge varit mycket låg, periodvis negativ, trots betydande injektioner i ekonomin.

Ingen vill längre strejka
Baslé pekar på flera förklaringar. En är att USA-ekonomin har blivit mer öppen för världsmarknaden, vilket driver ned priserna. En annan är att Reagan 1991 sparkade 10 000 flygledare. Det berövade många fackföreningar lusten att strejka för högre lön.

- Det skapade en ny miljö där strejker praktiskt taget uteslöts, särskilt när globaliseringen gemensamt försvagade arbetarrörelsen i avancerade länder, skriver Baslé.

En annan förklaring till börsuppgången i kris är att den drivs av ett fåtal högteknologiska företag som  Google, Apple, Facebook, Amazon och Microsoft, nu kända under förkortningen GAFAM som fortfarande är inne i en expansionsfas där de lägger hela världen för sina fötter och ännu inte mött seriös konkurrens.

Fed-chefen Jerome Powell upprepar om och om igen att deras främsta oro är inflation och sysselsättning, men analysen av Feds beslut att visa att de är mer bekymrade över Wall Street än av dessa frågor, skriver Baslé. Dvs. bra börskurser prioriteras framför annat.

Med 28 miljoner arbetslösa, inklusive 13 miljoner utan något socialt skydd sedan 31 juli, kan situationen snabbt bli explosiv med de våldsamma protester som följde på George Floyds död den 25 maj, skriver Baslé.

Den amerikanska ekonomin fortsätter att försämras, vilket ökar budgetunderskottet och statsskulden. Konsekvensen blir en sänkning av USA:s kreditbetyg, vilket kommer att leda till en höjning av räntan på amerikanska obligationslån, ytterligare försämring av budgetunderskottet och ökad inflation på grund av de högre importkostnaderna.

Detta kommer att hämma köpkraften för amerikaner som kommer att ha ännu svårare att betala tillbaka sina lån och betala sina hyror.

Oavsett vilken lösning kongressen och presidenten använder för att komma ur krisen kommer det nödvändigtvis att översättas till en ökning av den offentliga skulden. Frågan om dess finansiering kommer då att uppstå.

Fram till mycket nyligen hade utländska investerare mer än en tredjedel av de utestående fordringarna på USA. Deras inköp av amerikanska statspapper har minskat de senaste åren till endast en fjärdedel av det totala beloppet under 2019. Det är amerikanska investerare, inklusive Federal Reserve, som har tagit över. Den senare har finansierat en tredjedel av ökningen av skulden sedan 2010.

Nedskrivning av dollarn
På sikt måste det enligt Baslé leda till nedskrivning av dollarn, en av imperiets grundpelare. Det innebär också att den inte kan deprecieras utan att försvaga imperiet.

Medan dollarn mer eller mindre bibehållit sitt värde gentemot större valutor, försvagas den kraftigt mot guld vars värde har mer än tredubblats sedan 2007, ett tecken på att investerare är oroliga för den amerikanska ekonomins framtid.

Mer allvarligt är att USA med sina 15% av världsekonomin kan dra med sig andra i fallet. En ny depression, om den inträffar, kommer att vara mer våldsam än den 1929 på grund av de mycket nära ekonomiska banden som förenar alla nationer. Resultatet blir apokalyptiskt kaos.

Av bl.a. ovanstående skäl menar Baslé att aktiemarknaden i USA inte kan fortsätta att stiga mycket till. Nedgången den 4 september på 4,2% för S&P 500 bär syn för sägen, slutar han.

red

Källa: https://www.iveris.eu/list/notes/511-quand_wall_street_revet_les_ailes_dicare