Turkiets militära intervention i Libyen oroar framför allt grannländerrna Algeriet och Egypten. |
Dessutom kommer träningscentra för GNA-lojala styrkor att upprättas i Qatar.
Turkiets militära närvaro oroar naturligtvis många, inte minst grannlandet Algeriet som betraktar den turkiska inblandningen som ett större hot än general Haftars arméer som tidigare pressat den FN-erkända GNA från Benghazi i öster. För tillfället råder vapenvila.
Enligt arabiska medierapporter innebär trepartsavtalet att ett gemensamt militärt samordningscenter och en marinbas kommer att inrättas i staden Misrata och utbildningscentra och huvudkontor för GNA-lojala styrkor i Qatars huvudstad Doha. Enligt Sabah bekräftade libyske källor som talade med den franska nyhetsbyrån AFP också att en marinbas kommer att inrättas i Misrata.
Staden Misrata, med en befolkning på 400 000, har en strategisk position både när det gäller försvaret av huvudstaden och i kontrollen och transporten av de libyska energiresurserna.
Dagen innan trepartsöverenskommelsen besökte den tyske utrikesministern Heiko Maas (SPD) Tripoli för överläggningar med GNA. Han uppmanade GNA att häva blockaden av oljefält och exportterminaler i östra Libyen som funnits sedan 18 januari.
En dag senare tillkännagavs från general Khalifa Haftar att han hade beordrat "hamnar och oljeanläggningar att öppnas igen för att få slut på de problem som libyerna står inför på många områden och för att förbättra infrastrukturen för oljeproduktion och för att skydda exportfaciliteter".
Många medier tolkade förklaringen som en signal om att oljeproduktionen, som stått still i månader på order av Haftar, skulle återupptas.
Blockaden av oljeproduktion och exporthamnar har varit en hävstång för Haftar och ledarna för de mäktiga stammar som stöder honom att inte bara tilltvinga sig vad de anser vara en rättvisare fördelning av intäkterna från oljebranschen, utan också att få sitt med i regeringen och centrala institutioner i Tripoli.
Sedan Haftar helt har förlorat sina tidigare landvinster i västra Libyen under de senaste månaderna, har kontrollen över oljeexporten varit hans enda trumfkort i förhandlingar. Det är ännu oklart om Haftar verkligen tänker öppna för oljeproduktionen igen utan att få något i utbyte.
De senaste veckorna har det förekommit strömavbrott på upp till tolv timmar, särskilt i öster.
Förra året var den libyska oljeproduktionen i genomsnitt 1,2 miljoner fat per dag. På grund av de blockadåtgärder som vidtagits av Haftar-styrkorna har produktionen minskat till cirka 90 000 fat per dag, enligt officiell information.
Enligt uppskattningar från det nationella oljebolaget NOC kommer Libyen bara att kunna exportera cirka 1,2 miljoner fat olja i augusti, med andra ord lika mycket på en månad som tidigare producerades på en enda dag. NOC anger de förlorade intäkterna sedan januari till mer än 8,36 miljarder dollar.
Om Haftar häver blockadåtgärderna räknar NOC med en maximal exportvolym på 650 000 fat per dag 2022. Orsaken till att man inte tros komma upp i den gamla nivån är ett enormt uppdämt behov av reparationer och nyinvesteringar efter det inbördeskrig som följde på Nato-invasionen 2011.
En dag senare tillkännagavs från general Khalifa Haftar att han hade beordrat "hamnar och oljeanläggningar att öppnas igen för att få slut på de problem som libyerna står inför på många områden och för att förbättra infrastrukturen för oljeproduktion och för att skydda exportfaciliteter".
Många medier tolkade förklaringen som en signal om att oljeproduktionen, som stått still i månader på order av Haftar, skulle återupptas.
Blockaden av oljeproduktion och exporthamnar har varit en hävstång för Haftar och ledarna för de mäktiga stammar som stöder honom att inte bara tilltvinga sig vad de anser vara en rättvisare fördelning av intäkterna från oljebranschen, utan också att få sitt med i regeringen och centrala institutioner i Tripoli.
Sedan Haftar helt har förlorat sina tidigare landvinster i västra Libyen under de senaste månaderna, har kontrollen över oljeexporten varit hans enda trumfkort i förhandlingar. Det är ännu oklart om Haftar verkligen tänker öppna för oljeproduktionen igen utan att få något i utbyte.
De senaste veckorna har det förekommit strömavbrott på upp till tolv timmar, särskilt i öster.
Förra året var den libyska oljeproduktionen i genomsnitt 1,2 miljoner fat per dag. På grund av de blockadåtgärder som vidtagits av Haftar-styrkorna har produktionen minskat till cirka 90 000 fat per dag, enligt officiell information.
Enligt uppskattningar från det nationella oljebolaget NOC kommer Libyen bara att kunna exportera cirka 1,2 miljoner fat olja i augusti, med andra ord lika mycket på en månad som tidigare producerades på en enda dag. NOC anger de förlorade intäkterna sedan januari till mer än 8,36 miljarder dollar.
Om Haftar häver blockadåtgärderna räknar NOC med en maximal exportvolym på 650 000 fat per dag 2022. Orsaken till att man inte tros komma upp i den gamla nivån är ett enormt uppdämt behov av reparationer och nyinvesteringar efter det inbördeskrig som följde på Nato-invasionen 2011.
red
Källor: junge Welt, War & peace 20/8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.