USA:s bombningar i Afghanistan de värsta någonsin

Ataullah, från Ghazni-provinsen, som enligt sin mor förlorade benet i en luftattack, får behandling den 22 september 2019 i Kabul, Afghanistan. Fotografi: Paula Bronstein / Getty Images

Idag talas högstämt om den nya vapenvilan i Afghanistan. Men bakom fredskulisserna fortsätter USA-militären en skoningslös jakt på nyss frisläppta talibaner och deras familjer.

Vad få uppmärksammat är att USA i fjol fällde rekordmånga bomber över Afghanistan. 
7 423 bomber och andra projektiler, den högsta siffran sedan Pentagon började föra statistiken 2006.

USA:s demokratiska parti försvarade slaveriet

Ku Klux klan demonstrerar i Washington 1926. KKK betraktades i början som den väpnade grenen av
det demokratiska partiet i de konfedererade staterna.

I Europa ses inbördeskriget i USA 1861-65 som förknippat med avskaffandet av slaveri. Men många har påpekat att detta historiskt är felaktigt.
 
Det som utlöste kriget var frågan om den federala regeringen skulle kunna införa skatter på delstaterna.

33 ryssar gripna i Minsk

Gripandet av 33 ryska medborgare i Vitryssland igår onsdag har väckt uppseende. Det har antytts i media att det kan vara fråga om inblandning i den pågående valrörelsen.
 
Den ryska ambassadören i Vitryssland Dmitrij Mezentsev (bilden) medger att  ryssarna som arresterats i republiken är anställda i ett privat säkerhetsföretag.

Slaveriet inte bara historia

Medan folkens historiska slaveri står i centrum för nyheterna, är slaveriet inte alls bara historia.

Bakom begrepp som globalisering, fri rörlighet för människor och varor, migration etc.  döljer sig ett nytt slaveri, menar Mauriac Ahouangansi som skriver på den franska sajten Contrepoints.

Ska USA bestämma över Europas 5G?

Med Storbritanniens beslut att fullständigt utesluta Huawei från utvecklingen av landets 5G-näten ökar det amerikanska trycket på Berlin och Bryssel för att göra samma sak som London.

Den brittiska regeringen kräver till och med att Huawei-teknik avinstalleras och skrotas. Regeringen medger att detta kommer att försena byggandet av nätverket i två till tre år och kosta upp till 2 miljarder pund.

Kliv framåt för superstaten EU

von der Leyen, Macron, Merkel - trojkan som drev igenom ett "återhämtningspaket" på 1,1 triljoner euro.

Klockan halv sex i morse stod det klart att EU-topparna samsats om ett "återhämtningspaket" på 7 573 miljarder kronor. En summa 51 procent större än Sveriges BNP.

Men det viktigaste är inte beloppet, utan att EU-byråkratin nu skaffat sig egna inkomster, vid sidan om medlemsstaternas anslag.

Vem destabiliserar Serbien?

Den senaste tidens anti-regeringsprotester i Belgrad och andra serbiska städer är ännu ett försök av den serbiska oppositionen att undergräva stabiliteten i landet och störta den regerande koalitionen ledd av de progressiva och socialistiska partierna och president Aleksandar Vučić.

Efter misslyckandet i parlamentsvalet försöker oppositionen att hämnas på gatorna genom våldsamma angrepp på parlamentet och andra offentliga institutioner.

Pagrotsky avslöjar EU:s krispaket

Det krispaket som nu debatteras i EU har ingenting med covid19-pandemin att göra, förklarade f d handelsminister Leif Pagrotsky (s) i SVT-Aktuellt igår.

Pengarna kommer inte att gå till i första hand de länder som är hårdast drabbade av pandemin.

EU:s stimulansplan mest politisk teater

 Sebastian Kurz, Österrikes kansler; Mette Frederiksen, Danmarks premiärminister;  Mark Rutte, pNederländernas premiärminister och Stefan Löfven, Sverigesstatsminister.

"De sparsamma fyra" - Österrike, Danmark., Holland och Sverige -  försöker vinna tid och kan mycket väl försöka blockera en överenskommelse vid nästa veckas EU-toppmöte och skjuta fram samtalen till hösten.

Det skriver Ambrose Evans-Pritchard 8 juli i Daily Telegraphs nyhetsbrev Economic Intelligence.

FN 75 år - en kritisk hyllning

FN:s säkerhetsråd sammanträder under en gobeläng som vävts efter Pablo Picassos målning på kakel i
staden Guernica för att minnas de nazityska bombningarna av staden.

"Ofullkomlig, oersättlig" lyder rubriken i Neues Deutschland 27 juni, där professorn emeritus i folkrätt Norman Paech bringar sin hyllning till Förenta nationerna som fyller 75 år i år.

FN-stadgan undertecknades i San Francisco den 26 juni 1945 - av de fyra stormakterna, Förenta staterna, Sovjetunionen, Folkrepubliken Kina och England och de stater som ingått i anti-Hitler-koalitionen, totalt 50 länder.

73 länder stöder Kinas säkerhetslag för Hongkong

Hongkongs chefsminister Carrie Lam.

Sedan Kuba avgivit ett gemensamt uttalande för 53 länder vid den pågående 44:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter på tisdagen, välkomnades lagen om skydd av Hongkongs nationella säkerhet av ytterligare 20 länder under sessionen.

Den ryska representanten konstaterade att Hongkong är en rent intern fråga i Kina och sade att Ryssland starkt stöder Kinas praxis av "ett land, två system".

Uttalande om Syrien

En bild från mötet i höstas i Ankara. Nu har de tre hållit en videokonferens.

Ryssland, Iran och Turkiet antog i onsdags ett gemensamt uttalande om Syrien dag efter en videokonferens med ledarna för länderna som garanterade Astana-processen, säger Kremls presstjänst.
 
Presidenterna i de tre länderna diskuterade den nuvarande situationen på marken i Syrien, granskade utvecklingen sedan deras senaste möte den 16 september 2019 i Ankara och bekräftade sin beslutsamhet att stärka den trilaterala samordningen mot bakgrund av deras avtal, säger det gemensamma uttalandet.