Pentagon fruktar rättvisan

Storbritannien, Frankrike och Tyskland tar avstånd från president Trumps verkställande order den 11 juni om att försöka undandra sig juridisk granskning av krigsbrott begångna i Afghanistan under det 19 år långa kriget.
USA inför ekonomiska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolens [ICC] tjänstemän som varit med om att utreda krigsbrott begångna i Afghanistan av USA/Nato-trupp och underrättelsepersonal under 19-år år gamla krig i Afghanistan.

I ett starkt formulerat uttalande i lördags sa den brittiska utrikesminister Dominic Raab att Storbritannien stöder Internationella brottmålsdomstolen arbete var att de värsta internationella brott inte ska kunna undgå rättvisan.

Med tanke på all kritik som riktats mot domstolen, bl.a. för rasistisk slagsida mot det svarta Afrika,  och på att USA liksom Ryssland och Kina valt att ställa sig utanför domstolen sa Raab att han kommer att verka för "en positiv reform av domstolen, så att den fungerar så effektivt som möjligt". Därför bör  ICC:s tjänstemän kunna utföra sitt arbete oberoende och opartiskt och utan rädsla för sanktioner, tillade han..

Enligt Trumps verkställande order bygger USA:s sanktioner på flera skäl:

att ICC-utredningen startats utan Washingtons ”samtycke”;

att ICC: s handlingar utgör en "attack mot det amerikanska folket" och "hotar att kränka vår nationella suveränitet ";

att ICC har varit "oacceptabelt och en ineffektiv internationell byråkrati som riktar in sig på och hotar USA:s personal såväl som personal från våra allierade och partners";

att ICC har inte vidtagit några åtgärder för att reformera sig själv;

att ICC bedriver ”politiskt motiverade utredningar mot oss och våra allierade, inklusive Israel”;

att ”Motståndarnas länder manipulerar” ICC genom att ”uppmuntra anklagelser” om krigsförbrytelser i Afghanistan;

att USA har ”stark anledning att tro att det finns korruption och missförhållanden på de högsta nivåerna” av ICC-åklagarens kontor.   

Det är mer än troligt att Washington fruktar att ICC:s utredare kan vara något viktigt på spåren -  oåterkalleliga bevis, som det finns gott om, för krigsförbrytelser som begåtts av de amerikanska trupperna i Afghanistan.

I Foreign Policy den 27 mars 2020 sägs det att USA lämnar tusentals outredda mord efter sig i AFghanistan.

Det är välkänt att de metoder som CIA använde mot afghanska fångar har varit extremt brutala och att de s k targeted killings (mord på utvalda personer) som utförts i stor skala USA-kommandos och  och Pentagon-entreprenörer har dokumenterats  och även fördömts av afghanska ledare.

Det som gör ICC-utredningen mycket känslig är att USA:s europeiska allierade som kämpade i Afghanistan som en del av Nato-styrkorna kan ha bevittnat eller deltagit i åtminstone en del av de grymheter som begicks av den amerikanska militären och underrättelsepersonalen.

Europeiska stormakter, särskilt Storbritannien, var  tillskyndare av det s k ISAF som bildades 2002.

I ett anförande på tioårsdagen av ISAF:s bildande sa den dåvarande brittiske utrikesministern William Hague  att Storbritannien arbetar för att bestraffa allvarliga internationella brott oavsett var de förekommer.

För övrigt är Storbritannien den enda permanenta medlemmen i FN:s säkerhetsråd som accepterar ICJ:s obligatoriska jurisdiktion, och, som Hague noterade tydligt, "utövar vi universell jurisdiktion över tortyrbrottet.”

När Afghanistan återvinner suveränitet och USA:s agenter avlägsnas från maktpositioner och afghansk nationalism föryngras, vilket nu är en tidsfråga, kommer de brott och grymheter som de amerikanska ockupationsstyrkorna begått att bli en viktig fråga.

USA:s särskilda representant för försoning i Afghanistan Zalmay Khalilzad kommer att göra allt för att få de afghanska parterna att bevilja de internationella trupperna immunitet från åtal, och det kommer antagligen talibanerna och Pakistan att acceptera i utbyte mot liknande förmåner för egen del.

USA har ingen juridisk skyldighet att samarbeta med någon ICC-utredning, eftersom den inte är part i Romstadgan. Men den afghanska regeringen har en skyldighet att samarbeta. Detta kan mycket väl vara en anledning till att USA nu uppvaktar Ryssland som samarbetspartner för att navigera i de kommande internafghanska samtalen.

Ironiskt nog träder den nyligen antagna amerikanska s k Cæsarlagen i kraft den kommande veckan. Lagen, som bygger på fotografier av påstådd tortyr av fångar i syriska fängelser, förordnar förkrossande sanktioner mot Syrien. Som en Guardian-rapport i helgen uttryckte det:

"Till skillnad från tidigare sanktioner från USA och EU riktar sig Cæsarlagen mot dem som stöder regimen utanför Syrien; inom banker, näringsliv och politik.... Från och med 17 juni kan institutioner, företag eller tjänstemän som finansierar Bashar al-Assads regering bli föremål för reseförbud, nekas tillgång till kapital och möta andra åtgärder inklusive arrestering. ”

Det huvudsakliga syftet med Caesar Act är att avskräcka länder från att göra affärer med Syrien. Det är uppenbart att ett annat mål är att åstadkomma en ”regimförändring” i Libanon, vars ekonomi är kritiskt kopplad till den syriska marknaden. Guardian-rapporten säger: ”Libanons valutakollaps verkar ha beaktats i den kommande Cæsarlagen och Beiruts ekonomiska kris har troligen försatt Syriens ekonomi i fritt fall."

I fallet Syrien och Libanon tas ingen hänsyn till den nationella suveräniteten som USA går så långt för att värna för egen del. En skriande dubbelmoral - och den här gången tycks USA:s allierade inte beredda att följa efter.

https://indianpunchline.com/have-gun-will-travel-in-afghanistan/