Galloway representerade i 30 år Labour i det brittiska parlamentet.
Rick Sanchez, värd för RT America, frågade mig i veckan: "Hur många konflikter kan Kina hantera samtidigt?" Och det är frågan som USA och några av dess allierade systematiskt ställer. De vill också veta svaret.
Det närmaste skälet till Ricks fråga var ytterligare en sammanstötning i Ladakh, ett territorium som Indien, Kina och Pakistan länge tvistat om. Utbrottet drev upp presskampanjen mot Kina ett snäpp, en kampanj USA för aggressivt för att pressa Kina och försöka hitta svaga punkter där det går att bryta igenom.
Från Tibet via Falun Gong, de årliga rubrikerna ”Kina förbjuder Ramadan", till manövrar med flotta och bombflyg i Sydkinesiska sjön, handelskrig och anklagelser om att ligga bakom covid19, är det svårt att få in alla kampanjer i en enda mening.
Så svårt att jag börjar ett nytt stycke för att ta upp de två allvarligaste: Taiwan och Hong Kong.
I år har Trump-administrationen brutit mot den hittillsvarande amerikanska politiken mot Taiwan - en politik som utformades för nästan 50 år sedan av Richard Nixon - på flera viktiga sätt, vilket kan komma att få stor betydelse.
Pompeo - som alltid ser ut som om han kom direkt från inspelningen av ett avsnitt av Sopranos - hyllade först omvalet av en ”president” i Taiwan. Peking stämplade kommentaren som en allvarlig kränkning av ett-Kina-politiken.
Faktum är att USA inte längre försöker dölja sin uppmuntran av öns ”oberoende” och är i färd med att förvandla den till en alltmer militariserad fästning vilket har den ytterligare fördelen att öka USA:s vapenförsäljning. Washington har anlitat den taiwanesiska ”regeringens” hjälp för provokationerna i Sydkinesiska sjön och allvarligt nog angående Hong Kong.
Och Hong Kong ser ut att vara frontlinjen.
Den före detta brittiska kolonin - erhållen genom utpressning av Kina som straff för att våga vägra att köpa opium av britternas narkotikahandlare - styrdes av Storbritannien i 150 år utan att minsta spår av demokrati eller skymten av mänskliga rättigheter.
Men Storbritannien - nu lojal adjutant till det amerikanska imperiet - är djupt bekymrat över Hong Kongs "demokrati" och "mänskliga rättigheter." Så förra veckan tog man fram den sista brittiska guvernören i Hong Kong Chris Patten för att uttala sig i de mest vice-kungliga termer.
I Amerika var tonen New Jersey-maffians, men man kvad likväl i stereo.
Peking anklagar Washington för att planera försäljning av avancerade torpeder till Taiwan.
Och som på beställning återvände - mitt i en pandemi - de mordiska upploppsmakarna till gatorna i Hong Kong och attackerade hänsynslöst allmänheten och polisen.
Egendom - såväl privat som offentlig - plundrades av mobben. Människor, kvinnor såväl som män, angreps nådelöst. Och de två regeringarna, som aldrig skulle tolerera något liknande i sina egna länder, startade imperiernas gamla trumvirvlar om "demokrati" och "mänskliga rättigheter."
Ju mer de fördömde Kinas nya säkerhetslagar i Hong Kong, som utarbetats för att bekämpa våldet och förstörelsen före coronaviruset, desto mer uppenbart blev det för mig att dessa lagar inte bara är nödvändiga utan borde införts för länge sedan.
När upploppsmakarna hissade utländska kolonialmakters flaggor och slog upp sina krav på ett "oberoende" Hongkong och en amerikanskledd "befrielse" från Kina, blev det klart som korvspad att Kinas utmanare verkligen var en orkester och deras rörelser välregisserade.
Crescendot över Hong Kong är utformad för att dra in den kinesiska regeringen i en fälla. På samma sätt syftar handelskriget till att binda upp Kina i ett fruktlöst spel. Kören av falska anklagelser för coronaviruset blir allt högre.
Kanske Washington just nu harklar sig för ett tillkännagivande av det definitiva brottet med föregångarnas Kina-politik.
rt.com
Nyhetsbanken: Knappt hade bläcket torkat i Galloways krönika när USA:s Mike Pompeo förklarade att Hongkong inte längre kan betraktas som en självständig enhet.
Washington berövar därmed Hong Kong den speciella status som den f d kolonin har haft i amerikansk lagstiftning, sa Pompeo på onsdagen.
Återkallandet av den särskilda statusen innebär att Hong Kong kan förlora privilegier i ekonomiska förbindelser med USA, inklusive lägre tullar än Kina. Det är ett slag mot Hong Kongs ekonomi avsett att drabba Kina.
De forna kolonialmakterna i Kina Storbritannien, Frankrike och Tyskland uttalade i går allla "oro" över den nya säkerhetslag som Beijing antagit för Hongkong.
Den amerikanska kongressen gav samtidigt med Pompeos deklaration klarsignal för straffåtgärder mot kinesiska regerings- och partitjänstemäns påstådda "massarresteringar" av uigurer. red
Den demokrati som lär finnas i Hongkong idag infördes av britterna några år innan återlämnandet 1997 - med tydliga avsikt att användas emot Kina i ett senare läge.
SvaraRaderaPå britternas tid styrdes kolonin av en guvernör, senast Chris Patten, som aldrig var vald. Carrie Lam är chefsminister och utsedd av det lokala parlamentet. Så vilken demokrati införde britterna, menar du?
SvaraRadera