 |
| En bild av den skarpe Mr. Fish, pseudonym för satirtecknare Dwayne Booth. Läs mer på https://www.truthdig.com/author/mr_fish/ |
Oligarkerna, med Trump eller Biden, kommer att vinna igen. Vi kommer att förlora. Oligarkerna gjorde det mycket klart; om Bernie Sanders på ett mirakulöst sätt skulle ha nominerats av Demokratiska partiet, skulle de ha gått samman med republikanerna för att krossa honom.
Trump skulle, om Sanders nominerades, omedelbart slippa all kritik från Demokratiska partiets eliter, avdemoniseras och slippa vidare beskyllningar för att vara tyrannisk. Sanders skulle slås gul och blå – så som han blev i New York Times 6 mars: ”När Bernie Sanders ville ha närmare förbindelser såg Sovjetunionen sin chans” - och göras till en figur att hånas och förlöjligas.
Oligarkerna förkunnar principen om det minst onda när de försöker köra ner en Hillary Clinton eller en Biden i halsen på oss, men för egen del resonerar de inte så. De föredrar Biden framför Trump, men de kan leva med bägge.
För oligarkerna är endast en sak viktig. Det är inte demokrati. Det är inte sanningen. Det är inte att landets ledning ska bygga på folkets vilja. Det är inte inkomstjämlikhet. Det är inte övervakningssamhället. Det är inte de oändliga krigen. Det är inte jobben. Det är inte klimatet. Det är företagens makt - som har fördärvat vår demokrati och lämnat merparten av arbetarklassen i elände - och den fortsatta ökningen och förstärkandet av deras rikedom.
Det är omöjligt att arbeta inom systemet för att krossa oligarkernas hegemoniska makt eller införa meningsfulla reformer. Förändring, verklig förändring, kan bara skapas genom långvariga aktioner av civil olydnad och massmobilisering, som de gula västarnas rörelse i Frankrike eller brittiskbaserade Extinction Rebellion. Ju längre vi låter oss luras av denna valteater, desto mindre blir vår makt.
Jag var på gatorna med demonstranterna i Philadelphia utanför Wells Fargo Center, ett lämpligt namn förresten, under demokraternas konferens 2016 när hundratals Sanders-delegater lämnade hallen. "Visa mig hur demokrati ser ut!" sjöng de med Bernie-skyltar ovan sina huvuden när de vällde genom utgångarna. "Så ser demokrati ut!"
Så långt Chris Hedges.
En som inte saknar Bernie Sanders däremot är signaturen "The saker"(en "saker" är en tatarfalk, världens näst största falk).
Under rubriken "Bernie Sanders, den helfalske socialisten, visar nu sitt rätta ansikte" kommenterar han Bernie Sanders beslut att stödja Joe Biden i presidentvalet:
Sanders fördömde Trump som "rasist, sexist, homofob", en som "ljuger hela tiden", och lovade att nu stödja Bidens presidentkampanj. Den självutnämnde demokratiska socialisten hade avbrutit sin kampanj en vecka tidigare och då sagt att han skulle fortsätta sin kampanj till den slutliga omröstningen för att så kunna påverka partiets politik vid partikongressen - men har senare uppenbarligen ändrat mening.
"Jag ber alla amerikaner - jag ber alla demokrater, jag ber alla oberoende, jag ber många republikaner - att enas i denna kampanj för att, som jag, stödja din kandidatur", sa Sanders.
Därmed visade denne figur slutligen sitt sanna ansikte, sin ultimata bluffen. Hans flirt med identitetspolitiken (”rasistisk, sexistisk, homofob”) visar också hans VERKLIGA prioriteter, och då handlar det definitivt inte om socialism!
Även tidigare har Bernie visat sitt rätta ansikte som när han godkände Hillary eller när han stödde den israeliska mördarattacken mot Libanon (vilket, prisad vare Gud, resulterade i den ”Gudomliga segern” för Hezbollah och det utan tvekan värsta nederlaget i modern militärhistoria för det sionistiska Israel).
Jag gillar inte Trump mer än Bernie gör, men jag inser också att Trump förmodligen är det främsta skälet till att vi (ännu?) inte fått något stort USA-krig, medan däremot Hillary och Biden är de ultimata pseudo-liberala krigshetsarna. Jag kan förstå att någon som hatar Trump väljer att rösta på en riktig fredskandidat, men att vara anti-Trump och rösta på Biden är totalt meningslöst.
Ändå var det just detta som både Tulsi Gabbard och Bernie Sanders gjorde.
Detta bevisar deras totala hyckleri som nu inte längre kan förnekas.
Hela detta stora bakslag visar bara att vad USA behöver inte är en annan, påstått bättre president, utan vad det amerikanska utrikesdepartementet brukar kalla en ”regimförändring”.
Jag är inte socialist, men jag känner till socialismen (jag har faktiskt tagit mig tid att ”studera” marxismen-leninismen) och jag har alltid känt mig kränkt när USA-amerikaner kallat Bernie, eller till och med Obama, för ”socialister”. Detta är helt löjligt och har ingen koppling till verkligheten. Det finns INGEN riktig socialist (av någon sort) bland amerikanska politiker och bara en ohjälpligt hjärntvättad befolkning kan tro att folk som Obama eller Bernie är ”socialister”. En del amerikaner tror till och med att regeringens räddningsinsatser för större företag bevisar att den är ”socialistisk”!
Bristen på politisk bildning hos de flesta medborgare i USA är helt fantastisk, slutar "The Saker".
https://www.truthdig.com/articles/the-one-choice-election/
http://thesaker.is/bernie-sanders-the-ultimate-fake-socialist-now-shows-his-true-face/
Det kommer alltfler tecken på att Bidens dementi tilltar. Samtidigt anses han ha hyfsat bra chanser i valet. Frågan är således vem som väntar i kulisserna när Biden deklarerar att hans hälsa sviktar.
SvaraRaderaDemokraternas sammanbrott är totalt och kan endast lösas genom att ett nytt parti bildas som tar upp kampen med duopolet. "The Saker" beskriver förvirringen väl. De betecknar sig som progressiva och socialister men skyr minsta radikalism värd namnet. Ekonomen Paul Krugman betraktar sig som progressiv men markerar mot Noam Chomsky som om denne var pestsmittad. Tyvärr är de "progressiva" rätt bekväma med den aggressiva utrikespolitiken och inom denna hållningen mot Israel.
Det amerikanska presidentvalet.
SvaraRaderaCoca Cola eller Pepsi Cola.
"Jag tror att många vänstermänniskor i våra USA-dominerade länder söker efter någonting positivt i USA-valet – de vill ha en så progressiv president som möjligt, eftersom de tror att det kommer förändra landets och världens politik.
SvaraRaderaMånga av dem tror att Clinton och Obama förde en mer resonabel utrikespolitik, och även en mer progressiv inrikespolitik.
I vissa avseende har de rätt. Under Obama undertecknads Iran-avtalet – JCPOA – och inget handelskrig med Kina förekom. Obama försökte också införa Obama-care – ett hälsovårdsprogram som i någon mån liknade det vi har i Sverige, och som flertalet Västeuropeiska stater har.
Men i andra avseenden var det värre – under Obama fördes ett flertal krig i Västasien (Mellanöstern), och några av dem startades under hans två mandatperioder. Obama beskrev också USA som det enda "oumbärliga" landet; vilket innebär att alla andra länder är umbärliga.
Trump lovade under sin valkampanj att inte starta nya krig (vilket han inte gjort, ännu) och att dra tillbaka trupperna från bland annat Afghanistan (vilket han inte har genomfört).
Det är uppenbart att Trump representerar en aggressiv högerpolitik, men med populistiska inslag. Han är på många sätt en katastrof för Västvärlden, eftersom han har noll förmåga till diplomati, och helt öppet för fram åsikterna hos det mest reaktionära skiktet i USAs (globaliserade) finans- och monopolkapital.
Det betyder att han i hög grad står för de hittills ganska dolda fascistiska tendenserna (som har funnits där i alla år, åtminstone från 1930-talet) inom den amerikanska eliten.
Men hans yviga jargong, hela konceptet med MAGA, "Make America Great Again" – lägg märke till "Again" – visar att USA inte längre är vad det en gång var, att det är en imperialism på fallrepet. Och det betyder – om den reella ekonomin inte fundamentalt förbättras – att det enda sättet att säkra USAs "Greatness" är att använda militära medel.
För vanliga värnlösa vänstermänniskor i väst handlar det om att välja vilka grader i helvetet man ska hoppas på. Bernie Sanders var deras (vårt) hopp. Det skulle ha varit ett mycket stort framsteg.
Men så hoppar han av, och förordar i stället Joe Biden! (som i vissa medier utmålas som senildement, och jag kan inte garantera sanningshalten).
Och ärligt talat: hur många trodde på allvar att Bernie Sanders skulle nomineras och vinna? I USA? Glöm det, det fanns aldrig på kartan.
Jag tror att den realpolitiska skillnaden mellan Trump och Biden är mycket liten. Man OK, jag kan ha fel.
Det skulle inte vara helt förvånande om Hillary Clinton plötsligt lanseras som vicepresident. Men det är bara spekulation från min sida."
--
Karl Lötberg
Frilansjournalist