Medan Svalbard i dag till 60 procent är täckt av is, var temperaturen för bara 8 000 till 10 000 år sedan 6 grader varmare än nu, och Svalbard var nästan isfritt.
Forskarna har genom sedimentundersökningar funnit att Nathorstbreen har gjort liknande kraftiga framstötar tidigare, bl.a. runt 1890 och omkring år 1160 före vår tideräkning.
Ny forskning (Lovell et al. 2018) visar att Nathorstbreen på Svalbard har vuxit 16 kilometer under perioden 2008-2016. Medan Svalbard i dag till 60 procent är täckt av is, var temperaturen för bara
8 000 till 10 000 år sedan 6 grader varmare än nu, och Svalbard var nästan isfritt.
Forskarna har genom sedimentundersökningar funnit att Nathorstbreen har gjort liknande kraftiga framstötar tidigare, bl.a. runt 1890 och omkring år 1160 före vår tideräkning.
Røthe et al. (2018) visar att tidigare i den mellanistid där vi nu befinner oss (Holocen), för 8 000 till 10 000 år sedan, var glaciärerna runt Vårfluesjön på norra Svalbard mycket mindre än i dag, eller helt bortsmälta. Andra rekonstruktioner visar också att glaciärer på västkusten av Svalbard var långt mindre eller helt borta tidigt eller i mellersta Holocen, dvs. på stenåldern.
Enligt Manglerud og Svendsen (2018) var augustitemperaturerna på Svalbard 6 grader högre för
9 000 till 10 000 år sedan än i dag, och redan för 11 000 år sedan var det lika varmt som i våra dagar. Så sent som for 6 000 år sedan var temperaturen på Svalbard 4 grader högre än nu.
Fjeldskaar et al. (2018) visar att medan 60 procent av Svalbard i dag är täckt av is, var många av dess glaciärer mycket mindre eller helt borta under tidig Holocen. De största glaciärerna på Nordöstlandet och östliga Spetsbergen överlevde denna värmeperiod. De mindre och mer perifera glaciärerna, särskilt de i nordväst, uppstod först för 5 500 år sedan och växte till ungefär 3/4 av dagens storlek för bara 600 år sedan.
På grund av glaciärernas tillväxt har en del av berggrunden pressats ner. Landhöjningen som brukar följa på glaciärsmältningen bromsades i dessa områden, delvis blev den t.o.m. negativ. Den relativa havsnivån har stigit de sista få tusen åren i de nordliga och västliga delarna av Svalbard samtidig som landhöjningen fortsätter i andra delar av ögruppen.
Köseoglu et al. (2018) visar att det skedde en gradvis utbredning av istäcket i de norra delarna av Barents hav som, från att ha varit isfritt under tidig Holocen kommit att präglas av det utsträckta säsongsmässiga sjöistäcke som dominerar regionen i dag.
De nya forskningsresultaten bekräftar gammal kunskap. De är inte kontroversiella eller seriöst ifrågasatta. Men de representerar en så obehaglig sanning för den rådande politiska klimatregimen att de marginaliseras och hålls undan offentligheten, samtidigt som medierna överflödas av propaganda om människoskapade klimatförändringar i vår tid.
I den tidiga delen av vår mellanistid var CO2-innehållet i atmosfären lägre än idag. Dessa forskningsresultat står därmed i strid både mot påståendena om CO2 som temperaturdrivare, och påståendena om att temperaturen i vår tid är speciellt hög.
Men de visar också att de naturliga klimatförändringarna kan vara långt större än det vi i dag är förberedda på. I ett förebyggande arbete är emellertid frågan om vad som är naturligt eller är människoskapat en underordnad diskussion, det viktiga är att vi är medvetna om att klimatändringar kan gå i olika riktningar. Det som går upp brukar med tiden komma ner igen.
Jan Herdal
http://www.oljekrisa.no/Svalbard%20nesten%20isfritt%20des%202018.htm
Publicerat första gången 26/12 2018 och nyss på Derimot.no.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.