29 februari 2020

Total seger för det afghanska motståndet!

19 års krig kunde inte knäcka afghanerna
Fredsavtalet om Afghanistan som tecknades idag mellan USA:s representant Zalmay Khalilzad och talibanernas ledare Mullah Baradar innebär - om parterna lever upp till åtagandena - att Afghanistan får en ny chans!

Alla utländska trupper ska bort inom 14 månader. Alla fångar ska släppas.

Avtalet innehåller fyra delar:

1. Garanti- och verkställighetsmekanismer för att förhindra att Afghanistans territorium används av någon  grupp eller individ mot  USA:s och dess allierades säkerhet.

2. Garanti- och verkställighetsmekanismer och tillkännagivande av en tidslinje för återkallande av
alla utländska styrkor från Afghanistan.

3. Efter tillkännagivandet av garantier för ett fullständigt tillbakadragande av utländska styrkor och tidslinje i närvaro av internationella vittnen och garantier och tillkännagivande i närvaro av internationella vittnen om att afghansk jord inte kommer att användas mot säkerheten i Förenta staterna  och dess allierade, kommer det Islamiska emiraten i Afghanistan som inte erkänns av Förenta staterna och är känd som Taliban att inleda förhandlingar med Afghanistan och afghanska parter den 10 mars 2020.

4. En permanent och omfattande vapenvila kommer att vara en punkt på dagordningen för den intra-afghanska dialogen och förhandlingarna. Deltagarna kommer att diskutera datum
och villkor för ett permanent och omfattande vapenstillestånd, inklusive mekanismer för gemensamt genomförande, som kommer att tillkännages tillsammans med färdigställandet ov ett avtalet om framtiden och en politisk färdplan för Afghanistan.

De fyra delarna ovan är sammanhängande och var och en kommer att implementeras i enlighet med en överenskommen tidslinje och överenskomna villkor. Avtal om de två första delarna banar vägen för de två sista delarna.

USA, dess allierade och USA-koalitionen kommer att inom 135 dagar  att minska till 8 600 man och gör en proportionellt minskning av antalet allierade och koalitionstrupper.

USA, dess allierade och USA-koalitionen kommer att fullständigt dra tillbaka alla kvarvarande
styrkor från Afghanistan inom de återstående nio och en halv (9,5) månaderna.

USA har åtagit sig att omedelbart börja arbeta med alla relevanta sidor om en plan att snabbt släppa strids- och politiska fångar som en förtroendeskapande åtgärd med
samordning och godkännande av alla relevanta sidor. Upp till fem tusen (5 000) fångar
kommer att släppas av USA och upp till  tusen (1 000) av talibanerna  senast den 10 mars 2020.

De berörda sidorna har som mål att släppa alla återstående fångar under loppet av följande tre månader. USA förbinder sig att uppnå detta mål.Talibanerna  förbinder sig att deras frisläppta fångar kommer att vara följa avtalet och inte kommer att utgöra ett hot mot Förenta staternas säkerhet och dess allierade.

USA förbinder sig att ta bort alla sanktioner mot talibaner senast den 27 augusti 2020 och arbeta i FN för att alla medlemmar av det islamiska emiratet i Afghanistan som inte erkänns av USA som
en stat och är känd som Taliban ta bort från från sanktionslistan i syfte att uppnå detta

målet senast den 29 maj 2020.

Zalmay Khalilzad och Mullah Baradar.
 
Läs hela avtalet här: https://twitter.com/1TVNewsAF/status/1233753218854813696/photo/1


Kommentar: Avtalet är en fullständig seger för de krafter som vill se ett självständigt och fredligt Afghanistan. Men ännu är det bara ett papper. Många kommer att vilja sabotera det. I Washington liksom i Kabul.

Efter alla år av smutskastning och desperat och blodig (och många gånger irrationell och kontraproduktiv) terrorkrigföring har talibanerna visat sin statsklokhet och gått in på en värdig kompromiss.

Om de planerade interafghanska samtalen lyckas har talibanerna chans att gå till historien som bärare av den obändiga afghanska anda som gett landet hederstiteln "imperiernas kyrkogård".

Lyckas fredsuppgörelsen ökar också chanserna att det afghanska samhället kan gå in i en period av blomstring och nödvändig modernisering. Den kvinnofrigörelse som ockupanterna demagogiskt har har talat om i 18 år hare självklart större chanser i ett självstyrande och fredligt Afghanistan.

Stefan Lindgren

1 kommentar:

  1. En total förlust för USA?

    Så vad åstadkom USA med sina 20 år mot Afghanistan? Eller sina 42 år med Talibanerna sedan CIA sponsrade statskuppen i Afghanistan mot Sovjetisering?

    Vi kan börja med folket i Afghanistan. De har inte fått det bättre sedan 1978 utan sämre.

    Ur Sovjet-Rysslands perspektiv så har Ryssland undkommit all den komplexitet Sovjetiseringen hade krävt i form av resurser och medel för att utveckla Afghanistan. Möjligen hade Ryssland fått föra den krig som USA nu fört i 20 år. Med tanke på Sovjets kollaps så kan ett perspektiv idag te sig att Ryssland hade tur som slapp Afghanistan. Detta är naturligtvis ett minus i USAs krigsbok.

    Vad har Afghanistan betytt för övriga Europas del i det hela då? För icke-EU länder väldigt lite, för EU länder enormt många fler nya sorters hotbilder, terrordåd och okontrollerad invandring som håller på att rasera Europa som kultur i sig. Med det nu ökad nationalism och Brexit som ett delresultat av flyktingpolitiken där Afghaner har bidragit stort. EU är USA:s närmast allierade så ytterligare ett minus i USA:s krigsbok.

    Iran, Pakistan, Tadjikistan har alla tvingats närma sig samarbete med Ryssland för att få bättre förmåga att motverka USA:s agerande. Pakistan är idag på långsam väg ifrån USAs NATO-sfär. Iran har via Hizbollah och Syrien blivit en allierad med Ryssland på ett icke tidigare befintligt perspektiv. Även Kina påverkas eftersom Iran är en viktig partner mellan båda stormakterna. Iran kan ev erbjudas i framtiden en plats i säkerhetsorganisationen SCO. Ett stort minus för i krigsboken både för USA och Israel.

    USA själva då? Syftet var att säkerställa att terrordåd aldrig mer kan ske på Förenta Staternas mark. Är målet uppnått? Är hotbilden lägre? Nej knappast. USA har fått offra sin konstitution och frihet, gått över till något som liknar en totalitärregim i kampen för sin frihet.

    En kan undra om det hade gjort någon skillnad att ens invadera eller stödja Afghanistan mot Sovjet överhuvudtaget.

    Alex

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.