Västmedia famlar efter Putins efterträdare

Till vänster Tulaguvernören Alksej Djumin som västmedia utpekat som Putins efterträdare.

Tidningen Neue Zürcher Zeitung från Schweiz har presenterat ett scenario för vad som ska ska ske efter Vladimir Putins avgång från landets president 2024. Publikationen tror att nästa "härskare över Kreml" kommer att vara Aleksej Djumin, som nu arbetar som guvernör i Tula-regionen.

Samtidigt lägger president Putin idag en rad förslag till ändringar i författningen som kommer att stärka parlamentets roll.


Faktum är att brittiska Daily Mail redan 2017 pekade ut Djumin. Men det är bara ett av många långskott.

Men allting bygger på spekulationer. Djumin har utan tvekan en imponerande karriär bakom sig. Han är guvernör i Tula men har generallöjtnants rang.

2012 blev han biträdande chef för  Rysslands federala säkerhetstjänst och 2014 biträdande chef för GRU, den militära underrättelsetjänsten. Som sådan spelade han en nyckelroll i händelserna 2014 då bl.a. rysk underrättelsetjänst inskred för att rädda livet på Ukrainas lagligt valde president Vladimir Janukovitj, som jagades av väpnade kuppmakare.

I augusti 2017 placerade experter Djumin på tredje plats i rankningen av tänkbara efterträdare till Putin, efter Dmitrij Medvedev, premiärminister idag, och Sergej Sobjanin, Moskvas borgmästare.

Djumins höga rankning tillskrevs hans personliga närhet till Putin, som uppstod under hans arbete  i presidentens säkerhetstjänst, samt det ryska samhällets benägenhet att hellre acceptera "färska" namn än personer som redan länge varit en del av den etablerade kretsen av högsta tjänstemän i Ryssland.

Dessutom har Dmitrij Medvedevs och Sergej Sobjanins ställning på Moskvas stjärnhimmel knappast stärkts sedan 2017, även om båda är mycket respekterade.

2017 spekulerade västmedia om ett helt annat namn, Vjatjeslav Volodin, dumans talman och tidigare chef för presidentadministrationen. Enligt ett obekräftat rykte hade försvarsutskottets ordförande Frants Klintsevitj i ett brev till Putin förordat Volodin.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett antal tänkbara kandidater. Men det troliga är att omvärlden kommer att hållas i mörker länge än och att den kommer att bli överraskad!

Om "Enat Ryssland" får  tre fjärdedelar av platserna i statsduman (parlamentets underhus) i valet 2022 kan ändringar komma att göras i landets konstitution.

Enligt nyhtesbyrån Interfax idag har president Vladimir Putin föreslog att utvidga statsdumans befogenheter, i synnerhet att ge den rätten att godkänna premiärministerns kandidatur. Han vill dessutom att ändringarna ska godkännas i en folkomröstning.

Enligt Putin ska duman godkänna kandidaterna till alla vice premiärministrar och ministrar.

Enligt gällande konstitution kan duman bara bekräfta premiärministerns kandidatur, men det är presidenten som utser honom. Sedan utser regeringschefen sina ministrar.

Samtidigt anser Putin att Ryssland inte bör bli en parlamentarisk republik utan bör behålla en stark presidentmakt. Därför bör statschefen ha rätt att avsätta premiärministern eller ministrarna i samband med förlusten av förtroende eller för underlåtenhet att fullgöra deras skyldigheter.

Rysslands president Vladimir Putin föreslår att cheferna för "makt"-ministerierna (de ministerier som har väpnad personal) och regionala åklagare skulle utses av presidenten efter samråd med federationsrådet.

"Presidenten borde förbli i direkt kontroll över de väpnade styrkorna och hela brottsbekämpningssystemet. Men även i det här fallet anser jag det nödvändigt att ta ytterligare ett steg för att säkerställa en större balans mellan regeringens grenar. I det syftet föreslår jag att presidentens utnämning av ledarna för alla de så kallade 'maktministerierna' ska ske  efter samråd med federationsrådet”, sade han.

Neue Zürcher Zeitung tror att förändringarna kommer att gå i riktning mot en mer parlamentsstyrd republik. Men de förstärkningar av parlamentets makt som Putin föreslår verkara marginella.

Viktigare är att Putin föreslår att presidenten ska få sitta maximalt två mandatperioder (tio år) istället för som nu maximalt två perioder i rad (vilket öppnar för 2 x 2 perioder med mellanliggande paus).

Det talar för att Putin inte tilltalas av den kazakiska modellen där ex-preisdent Nazerbajev efter 28 år på presidentposten låtit sig väljas på livstid till chef för säkerhetsrådet.

Putin är en modern och demokratisk ledare, men inte minst hans eget exempel - den stabilisering han lett efter det kaotiska 1990-talet - talar för att Ryssland även i fortsättningen kommer att ha en stark presidentmakt.

Stefan Lindgren