24 januari 2020

Sanningen om Trump-ekonomin

Det håller på ett bli en etablerad sanning att Donald Trump kommer att vinna presidentvalet i november för att han, oavsett vilka invändningar väljarna kan ha, har varit bra för USA:s ekonomi.

Ingenting kan vara längre från sanningen, skriver nationalekonomen och Nobelpristagaren Joseph E. Stiglitz på Project Syndicate.
"Idag talar många företagschefer fortfarande om den fortsatta BNP-tillväxten och rekordaktier. Men varken BNP eller Dows aktieindex är ett bra mått på ekonomisk utveckling. Ingendera berättar vad som händer med vanliga medborgares levnadsstandard eller säger något om hållbarhet", skriver Stiglitz.

"För att få en bra uppfattning om ett lands ekonomiska hälsa ska man börja med att titta på medborgarnas hälsa. Om de är glada och välmående kommer de att vara friska och leva längre. Bland utvecklade länder ligger USA i botten i detta avseende", fortsätter Stiglitz.

Den förväntade livslängden, som redan var relativt låg i USA, sjönk under vart och ett av de första två åren av Trumps mandat, och 2017 nådde dödligheten bland medelålders amerikaner den högsta nivån sedan andra världskriget.

"Ingen president har arbetat hårdare för att se till att flertalet amerikaner står utan sjukförsäkring. Miljoner har förlorat sin försäkring och den oförsäkrade andelen har på bara två år stigit från 10,9% till 13,7%", konstaterar Stiglitz.

En orsak till den minskade livslängd i USA är vad Anne Case och nobelpristagaren och ekonomen Angus Deaton kallar "dödsfall av förtvivlan", orsakade av alkohol, överdosering av droger och självmord.

2017 var sådana dödsfall i USA nästan fyra gånger vanligare än 1999.

Stiglitz, som var rådgivare åt president Obama, men samtidigt en av dennes hårdaste kritiker, säger att han under sin långa karriär bara sett ett liknande fall av dramatiskt ökad dödlighet. Det var när han arbetade för Världsbanken i Ryssland, kort efter Sovjetunionens upplösning.

De reala medianlönerna i USA har bara ökat med 2,6% sedan Trump tillträdde. Och denna ökning  har inte kompenserat för långa perioder med lönestagnation. Till exempel är medianlönen för en heltidsarbetande manlig arbetare (och de med heltidsjobb är de som haft tur) fortfarande mer än 3% lägre än vad den var för 40 år sedan. Det har inte heller gjorts några framsteg när det gäller att minska rasskillnaderna: under tredje kvartalet 2019 var medianveckolönen för svarta män som arbetade på heltid mindre än tre fjärdedelar av nivån för vita män.
Skattesänkningarna var tänkta att stimulera en ny våg av investeringar. Istället utlöste de rekordstora återköp av aktier - cirka 800 miljarder dollar 2018 - i några av USA:s mest lönsamma företag, och ledde till ett för fredstida förhållanden rekordstort underskott i statsfinanserna (nästan 1 biljon dollar budgetåret 2018/19) i ett land som förmodas vara nära full sysselsättning.

Och även med svaga investeringar var USA tvungna att låna massivt utomlands: de senaste uppgifterna visar en utländsk upplåning på nära 500 miljarder dollar per år, med en ökning på mer än 10% i USA:s nettoskuldsättning på bara ett år.

Likaså har Trumps handelskrig, trots allt väsen och raseri, inte minskat USA:s handelsunderskottet, som är en fjärdedel högre under 2018 än det var 2016. Underskottet i handeln med varor satte 2018 rekord. Underskottet i handeln med Kina ökade nästan en fjärdedel från 2016.
Och trots Trumps löften om att ta hem arbetstillfällen till USA är ökningen av sysselsättningen fortfarande mindre än den var under hans föregångare, Barack Obama.

Visserligen är arbetslösheten den lägsta på 50 år, men siffrorna döljer den ekonomiska bräckligheten, menar Stiglitz. Sjuka människor har slagits ut från arbetsmarknaden och antalet personer som sitter i fängelse har mer än sexdubblats sedan 1970 och uppgår till ungefär två miljoner. Fler än tidigare är så avskräckta att de inte aktivt söker jobb och räknas följaktligen inte som ”arbetslösa.” Inte heller är det förvånande att ett land som inte tillhandahåller överkomlig barnomsorg eller garanterar familjeledighet har lägre sysselsättningsgrad för kvinnor, mer än tio procentenheter lägre än andra utvecklade länder.

Att tillväxten nu faller i USA är inte förvånande, menar Stiglitz. "Trumps varumärke är osäkerhet, volatilitet och undanflykter, när förtroende, stabilitet och tillförsikt är avgörande för tillväxt. Liksom även jämlikhet, enligt Internationella valutafonden".

Joseph Stiglitz senaste bok heter People, Power, and Profits: Progressive Capitalism for an Age of Discontent.
red

2 kommentarer:

  1. Bra redovisning av USA alltmer vacklande styrka. Men var är protesterna? Problemet är att det inte finns nåt bra oppositionsparti som kan leda kampen, mycket svaga fackföreningar osv. Kampen riskerar att bli etnisk och utnyttjas av högern, rasister och fascister.
    Riktigt så illa är det inte ännu i Sverige men på väg åt det hållet. S-ledningen gräver sin egen grav med JÖK-en och banar väg för SD. Det är inte vi som kräver lag och ordning, begränsning av invandring, krafttag mot klanvälde, hederskultur, isolering och för integrering som gynnar SD utan JÖK-nyliberalerna. Reformisterna (S) har tagit upp kampen och har många vettiga förslag och jag önskar dem all framgång men tvivlar på den.

    SvaraRadera
  2. Informativt! Värt att sprida.
    Björn Grip

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.