Irans revolutionsgarde har under natten till onsdag angripit den amerikanska flygbasen Ain al-Assad i Anbar-provinsen i västra Irak som svar på det amerikanska mordet på generalmajor Qassem Soleimani, rapporterade Irans statliga nyhetsbyrå IRNA.
Iran avfyrade tiotals markbaserade missiler mot flygbasen, rapporterade IRNA. Enligtt amerikanska media var det 22 missiler av ej namngiven typ, varav 17 träffade flygbasen Ain al-Assad och fem objekt i den närbelägna staden Erbil.
CNN sa med hänvisning till Pentagon att missilerna träffade den del av flygbasen Ain al-Asad i Irak där inga amerikanska trupper var stationerade.
De 70 svenska militärerna som deltar i den USA-ledda ockupationen av Irak befinner sig på en militärbas i Taji, knappt tre mil norr om huvudstaden Bagdad.
– Vi kan bekräfta att det varit en mindre attack där, säger Magnus Lindstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten, till Aftonbladet.
– De har satt sig i säkerhet och mår bra. Inga skador på personal eller material.
Den svenska regeringen har hållningen att beslutet i Iraks parlament kan nonchaleras. Så länge landets regering inte bett Sveriges trupper lämna kan de stanna, anser man.
Så sent som igår uttalade försvarsmakten att de svenska soldaterna var säkra på en amerikansk bas, "den bästa platsen att vara just nu" (SVT-rapport 7/1).
* * *
Attackerna skedde klockan 01:20 lokal tid, exakt det ögonblick då den amerikanska militären startade sina drönarattacker i fredags som dödade bl.a. generalmajor Soleimani och befälhavaren för Iraks populära mobiliseringsenheter (PMU) mot terrorism, Abu Mahdi al-Muhandis.
Teheran sa omedelbart efter dåden att det förbehåller sig rätten att svara med samma mynt. Ledaren för den islamiska revolutionen Ayatollah Seyyed Ali Khamenei varnade för en ”hård hämnd” i ett tal som följde mordet.Irans utrikesminister Javad Zarif skriver: "Iran vidtog och slutförde proportionerliga åtgärder i självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan riktade mot den bas varifrån fega väpnade attacker mot våra medborgare och högre tjänstemän startades."
Han tillade: "Vi söker inte upptrappning eller krig, men kommer att försvara oss mot varje aggression."
Nattens missilangrepp betecknas som "det första steget av en hård hämnd mot USA för mordet på generalmajor Soleimani".
Teheran sa omedelbart efter dåden att det förbehåller sig rätten att svara med samma mynt. Ledaren för den islamiska revolutionen Ayatollah Seyyed Ali Khamenei varnade för en ”hård hämnd” i ett tal som följde mordet.Irans utrikesminister Javad Zarif skriver: "Iran vidtog och slutförde proportionerliga åtgärder i självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan riktade mot den bas varifrån fega väpnade attacker mot våra medborgare och högre tjänstemän startades."
Han tillade: "Vi söker inte upptrappning eller krig, men kommer att försvara oss mot varje aggression."
Nattens missilangrepp betecknas som "det första steget av en hård hämnd mot USA för mordet på generalmajor Soleimani".
Samtidigt rapporteras att en Boeing 737 igår morse kraschade utanför Teheran. Alla 176 ombord, de flesta iranier, omkom. Planet var på väg till Kiev i Ukraina.
* * *
Förekomsten av amerikanska kärnvapen i Tyskland ter sig problematisk, särskilt mot bakgrund av förvärringen av konflikten i Mellanöstern, säger en av ordförandena för det tyska socialdemokratiska partiet (SPD) Norbert Walter-Boryans i en intervju som publicerades på tisdagen.
"Förvärringen av konflikten i Irak visar särskilt tydligt hur problematisk närvaron av atomvapen i allmänhet är, liksom utplaceringen av amerikanska kärnvapen i Tyskland", sade han. Enligt honom handlar det inte bara om Tyskland och USA: "Vi vill att alla atomvapen ska försvinna från Europa, inklusive de som ligger på ryskt territorium." SPD har flera gånger gjort liknande uttalanden.
Enligt den tredje paragrafen i slutförlikningsfördraget med avseende på Tyskland, som trädde i kraft den 15 mars 1991, vägrar Förbundsrepubliken Tyskland att producera, besitta eller anskaffa atom-, biologiska och kemiska vapen. I slutet av juni 1991 tog Sovjetunionen bort alla militära kärnkraftskomponenter från det tidigare DDR: s territorium.
USA:s kärnvapen fortsätter dock att förbli på landets territorium som en del av Natos strategiska koncept för att avskräcka potentiella motståndare. Enligt obekräftade rapporter finns upp till 20 amerikanska kärnvapenstridsspetsar vid en flygbas nära tätorten Büchel i Rheinland-Pfalz.
"Förvärringen av konflikten i Irak visar särskilt tydligt hur problematisk närvaron av atomvapen i allmänhet är, liksom utplaceringen av amerikanska kärnvapen i Tyskland", sade han. Enligt honom handlar det inte bara om Tyskland och USA: "Vi vill att alla atomvapen ska försvinna från Europa, inklusive de som ligger på ryskt territorium." SPD har flera gånger gjort liknande uttalanden.
Enligt den tredje paragrafen i slutförlikningsfördraget med avseende på Tyskland, som trädde i kraft den 15 mars 1991, vägrar Förbundsrepubliken Tyskland att producera, besitta eller anskaffa atom-, biologiska och kemiska vapen. I slutet av juni 1991 tog Sovjetunionen bort alla militära kärnkraftskomponenter från det tidigare DDR: s territorium.
USA:s kärnvapen fortsätter dock att förbli på landets territorium som en del av Natos strategiska koncept för att avskräcka potentiella motståndare. Enligt obekräftade rapporter finns upp till 20 amerikanska kärnvapenstridsspetsar vid en flygbas nära tätorten Büchel i Rheinland-Pfalz.
red
källor: Washington Post, Press, Tehran Times, War & Peace.ru m fl.
De tidiga uppgifterna om dödsoffer har senare dementerats. Vapeninspektören Scott Ritter skriver på RT att Iran i god tid varskodde såväl den irakiska statsledningen som USA via den schweiziska ambassaden i Teheran.
SvaraRaderaPoängen var enligt Ritter att undvika dödsoffer men därtill att samtidigt demonstrera hur träffsäkra de nya missilerna är. Enligt Ritters bedömning uppnådde man en träffsäkerhet som tidigare ansetts vikt för stormakterna. Och trots varning två timmar i förväg kunde USA inte prestera ett fungerande missilförsvar. Det senare kan bero på underlåtenhet men den förstnämnda aspekten kan inte bortses ifrån. Det går bra att försöka bomba Iran men priset kan bli högre än vad man hittills kalkylerat med.
De 32 målen i Iran som Donald Trump lovade att bomba kommer snart att bombas.
RaderaFör sex dagar sedan var det ju 52 mål Trump skulle slå till mot...
SvaraRadera