 |
| Putin under det pågående firandet av den gamla kyrkliga julen 7-8 januari. |
Från Kreml bedrivs ett intensivt diplomatiskt arbete i alla riktningar och landet har utmärkta relationer med både Iran och Israel. 23 januari besöker Putin Israel för att tala vid en Holocaustkonferens.
Vid nattens möte i FN:s säkerhetsråd blockerade Ryssland ett uttalande som fördömde attacken mot den amerikanska ambassaden i Bagdad 31 december. Som Rysslands ständiga representant i FN Vasilij Nebenzia förklarade tog det inte hänsyn till Washingtons reaktion, som ledde till en eskalering av spänningen i Mellanöstern.
"Vi fördömer alltid kraftigt angrepp på ambassader. Och vi fördömde skarpt attacken mot den amerikanska ambassaden," erinrade Nebenzia. Enligt honom var FN:s säkerhetsråds uttalande nästan klart när en attack mot den iranska general Qassem Soleimani följde. "Det var omöjligt att inte ta hänsyn till detta," betonade Nebenzia.
Förutom Ryssland motsatte sig Kina också antagandet av ett uttalande som fördömde attacken mot ambassaden. Som den kinesiska ambassadören vid FN, Zhang Jun, förklarade, "hela det internationella samfundet måste göra ansträngningar för att förhindra att situationen eskalerar, och Kina gör diplomatiska ansträngningar för att uppnå detta mål."
"Vi fördömer alltid kraftigt angrepp på ambassader. Och vi fördömde skarpt attacken mot den amerikanska ambassaden," erinrade Nebenzia. Enligt honom var FN:s säkerhetsråds uttalande nästan klart när en attack mot den iranska general Qassem Soleimani följde. "Det var omöjligt att inte ta hänsyn till detta," betonade Nebenzia.
Förutom Ryssland motsatte sig Kina också antagandet av ett uttalande som fördömde attacken mot ambassaden. Som den kinesiska ambassadören vid FN, Zhang Jun, förklarade, "hela det internationella samfundet måste göra ansträngningar för att förhindra att situationen eskalerar, och Kina gör diplomatiska ansträngningar för att uppnå detta mål."
Statscheferna gratulerade varandra varmt till det nya året.
Båda sidor uttryckte oro över dödandet av den iranske generalmajoren Qassem Soleimani i ett amerikanskt missilanfall på Bagdads flygplats.
President Vladimir Putin träffade enligt uppgift Soleimani 2015 trots att den iranske militären redan då belagts med resesanktioner på livstid av USA.
Diskussionerna med Macron handlade också om Syrien. Vladimir Putin informerade om framstegen i genomförandet av de ryska-turkisk överenskommelserna om nordöstra delen av landet och Idlib. Ledarna betonade behovet av att fortsätta en avgörande gemensam kamp mot terrorism. Det brådskande med uppgiften att främja den inter-syriska politiska processen samt att tillhandahålla humanitärt bistånd till civilbefolkningen bekräftades.
När de diskuterade situationen i Libyen talade Vladimir Putin och Emmanuel Macron för att lösa krisen i denna stat med fredliga medel. Stöd uttrycktes för de politiska och diplomatiska ansträngningar som av FN:s medlare och av Tyskland.
De viktigaste aspekterna av lösningen av konflikten mellan Ukraina behandlades. Betydelsen av ett konsekvent genomförande av Minskavtalen bekräftades och de beslut som antogs vid toppmötet i ”Normandieformatet” den 9 december 2019 i Paris betonades. Båda sidor ser positivt på fångutväxlingen i Ukraina liksom på det nya rysk-ukrainska gasavtalet.
Den 4 januari hade ryska federationen utrikesminister Sergej Lavrov och den islamiska republiken Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ett telefonsamtal på iranskt initiativ.
Lavrov uttryckte kondoleanser i samband med USA-militärens mord på befälhavaren för Qodsstyrkan Qassem Soleimani.
Ministrarna betonade att USA: s handlingar är ett grovt brott mot grundläggande internationell rätt och inte bidrar till att lösa de komplexa problem som uppstått i Mellanöstern, utan leder till en ny omgång av upptrappad spänningar i regionen.
Lavrov verkade mest upprörd över att Ryssland inte meddelats om åtgärderna i förväg. Han sade att en FN-medlemsstats handlingar för att eliminera tjänstemän i en annan FN-medlemsstat på en tredje suverän stats territorium ”grovt bryter mot principerna i internationell rätt och förtjänar att fördömas.”
Washington ser en attack på sin ambassad som en attack på sin privata egendom, även om den attacken provocerades av en tidigare amerikansk militäråtgärd. Den ryska ministern sa att detta steg av Förenta staterna är ”fyllt av allvarliga konsekvenser för regional fred och stabilitet.”
Utrikesministeriets talesman Maria Zacharova sade att Washington var ute efter att göra om Mellanöstern, en politik som inleddes i Irak 2003 enligt George W. Bushs politik för ”preventiva anfall”.
Chefen för Rysslands federala råd för internationella frågor, Konstantin Kosatjov, skrev 4 januari på sin Facebooksida: ”De sista förhoppningarna för att lösa problemet med det iranska kärnteknikprogrammet bombades i går.”
kremlin.ru, mid.ru 4 och 5/1
Prenumerera på Ryska posten, 250 kr för ett år (45-47 nr). 250 kr på bg. 403-2132, Stefan Lindgren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.