Brittiska agenter har rätt att döda

Den brittiska säkerhetstjänsten MI5:s högkvarter.

Storbritanniens High Court har beslutat att brittiska spioner och agenter kan döda i tjänsten utan behöva frukta åtal, så länge de kan övertyga polis och åklagare att det skett till allmänhetens bästa.

I kampen mot terrorismen "kan det ibland vara nödvändigt och proportionerligt för agenter att delta i kriminell verksamhet", heter det.
De höga domarna fastslår att säkerhetstjänsten inte har - och aldrig har haft - immunitet mot åtal om dess agenter dödar eller begår andra allvarliga brott.

I ett majoritetsbeslut heter det att MI5:s tjänstemän och agenter kan ställas inför rätta för sådana handlingar. MI5 är den inhemska grenen av brittisk säkerhetstjänst och MI6 utrikesgrenen.

Domstolen tillägger dock att agenterna fortfarande kan hävda inför åklagarmyndighet att de inte bör dömas för brott för att de handlat "på ett försvarligt sätt" (in a justified manner) och "i allmänhetens intresse" (in the public interest).

Två av de fem domarna var oeniga eftersom de anser att set saknas juridisk grund för MI5 att begå brott och den regel som nu bekräftats kan leda till maktmissbruk.

Det var den dåvarande premiärministern Theresa May, som i mars 2018 medgav att MI5 kunde hävda en rätt att döda, a license to kill, som det heter i romanerna om agent 007, James Bond.

Detta ifrågasattes av en rad människorättsgrupper, som hävdade att politiken var olaglig enligt brittisk lag och stred mot Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter eftersom den godkände MI5-agenters brott. Det är deras invändningar som nu avvisats.

I MI5:s riktlinje för agenter anges att "säkerhetstjänstens arbete är av sådan art att dess agenter ofta har till uppgift att rapportera om sofistikerade terrorister och andra individer och organisationer ... under dessa omständigheter kan det ibland vara nödvändigt och proportionerligt för agenter att delta i kriminell verksamhet för att säkerställa eller skaffa tillgång till underrättelser som kan användas för att rädda liv eller för att störa allvarligare brottslighet".

I majoritetsbeslutet av lorderna Singh,  Boyd och McLaughlin drog heter det att de politiska riktlinjerna ger säkerhetstjänsterna en "underförstådd makt" att bedriva kriminell verksamhet, men brasklappen att detta inte automatiskt gör dem immuna från åtal.

Domstolsbeslutet, som för första gången på 20 år var ett majoritetsbeslut, kommer att överklagas av människorättsorganisationer. Den brittiska allmänheten har i färskt minne hur en advokat i Belfast, Pat Finucane, mördades 1989 när han satt vid middagsbordet med sin familj, ett mord som den brittiska regeringen i hög grad visade sig medskyldigt till.

I USA ansågs CIA:s rätt att mörda exempelvis oönskade utländska politiska ledare länge självklar men 1976 undertecknade president Gerald Ford en verkställande order som säger: "Ingen anställd i den amerikanska regeringen får delta i eller konspirera för politiska mord."

Sedan 2001 och "kriget mot terrorn" har dock den ordern förlorat verkan och i dagsläget räcker det med att presidenten godkänner ett mord av en "fientlig kombattant" för att det ska anses legitimt.

https://www.telegraph.co.uk/news/2019/12/20/mi5-spies-can-kill-without-fear-prosecution-can-prove-public/