Vi kör inte bil med
mikroskop, även om det otvivelaktigt skulle lära oss mycket om ojämnheter i
asfalten, skriver Jan Herdal.
Diagrammet ovan visar den globala uppvärmningen enligt den mest dramatiska markdataserien, NASA:s GISS i grader Fahrenheit 1881-2013. Svårt att mista nattsömnen av detta.
(Källa: Suyts space)
Vi kör inte bil med mikroskop, även om det otvivelaktigt skulle lära oss mycket om ojämnheter i asfalten. I powerpoint-sammanhang finns ett trix som kallas att ändra skala på y-axeln (Y kallas den lodräta axeln i ett diagram/Nyhetsbanken). Trixet används för att understryka en poäng, men också för att överdriva och luras.
Låt oss anta att ett företag förlorar fem procent av sin omsättning i loppet av några år. Om du jämför hela staplar i diagrammet kommer detta inte att se särskilt alarmerande ut. Men dölj två tredjedelar av y-axeln, så blir det genast mycket mer dramatiskt.
Figuren ovan fann jag på en amerikansk blogg (därför Fahrenheitgrader), suyts space. Bloggaren har skrivit in data från NASA:s GISS markdataserie, känd som det mest alarmistiska av de globale temperaturserierna (två satellitbaserade och tre markbaserade). Bloggarens tidshorisont sträcker sig mellan 1881 och 2013. De två sista åren som inte är med (artikeln skrevs 2016/Nyhetsbanken) gör ingen väsentlig skillnad.
Vad bloggaren gör är att ta med hela staplarna. Ingen zooming. Resultatet hotar knappast nattsömnen. Det är närmast överraskande hur stabil temperaturbilden är över mer än 130 år. Och den som tittar noga ser också att det knappt ägt rum någon temperaturökning alls sedan 1998.
Dessa figurer från WUWT bygger på precis samma dataset. Men på den till höger är y-axeln förskjuten till det absurda, och samma temperatursvängningar som knappt är synliga i figuren till vänster blir plötsligt ytterst dramatiska. Visst blir de, men hur "sann" är bilden, och hur riktigt är det att bygga våra föreställningar om den globala temperaturutvecklingen på något sådant?
Källor:
WUWT är en blogg som kritiserar alarmismen inom klimatrörelsen (https://wattsupwiththat.com/)/Nyhetsbanken
Artikeln är från 2016.
Artikeln är från 2016.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDet kommer an på hur stor osäkerheten är. Det ser ut som om osäkerheten är tillräckligt liten för att trenden i det blå diagrammet skall vara signifikant. Och det temperaturspann den stigande trenden visar har märkbara konsekvenser för avsmältning och havsnivå-höjning.
SvaraRaderaDet motiverar inte den nu pågående alarmismen men är likväl värt att ta på allvar.
"Vad bloggaren gör är att ta med hela staplarna. Ingen zooming." Men snälla, det är inte alls några "hela staplar", han har bara valt ett annat utsnitt. Han kunde lika gärna valt -50 som kallast, eller 0 grader Kelvin. Då hade det varit mycket svårt att se några skillnader. Det NASA har gjort är ju bara att välja en skala som gör temperaturskillnaderna synliga. Det är inte fusk utan bara ett sätt att presentera temperaturen på ett relevant sätt.
SvaraRaderaAvsikten med publiceringen av Herdals tre år gamla inlägg har inte varit att "bevisa" någonting mer än att man bör vara uppmärksam på hur olika grafisk framställning av klimatstatistik kan lura ögat.
SvaraRaderaDet tredje finns mer slående argument emot klimatalarmisterna, nämligen långvarig statistik som visar att ovädren (stormar och skyfall) vare sig i Sverige eller utomlands blivit påtagligt mer "extrema". Se t.ex. på SMHI:s klimatindikatorer https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer
SvaraRadera