Blir Trump en ny Herbert Hoover?

Han säljer sin bil för 100 dollar, förlorade allt i börskraschen 1929. Det skede 44 självmord på
Manhattan under fyra veckor men det var faktiskt färre än 1928. Aktiemäklarna överlevde.

Medan hela västvärlden tycks gå in i en lågkonjunktur finns det risk för en krasch av samma sort som 1929 eller 2007-08, menar F William Engdahl, strategisk riskkonsult.

Likheterna är slående med ett gigantiskt skuldberg och uppblåsta aktiekurser.
Under de senaste månaderna har USA:s president Trump upprepade gånger pekat på sin roll för att göra den amerikanska ekonomin till den "bästa någonsin." Men bakom de extrema höjderna på aktiemarknaden och de officiella uppgifterna om arbetslösheten är den amerikanska ekonomin redo för en chock i 1929 års stil, en finansiell tsunami som påverkas mer av oberoende Fed-åtgärder än av något som Vita huset har gjort sedan januari 2017.

Parallellerna mellan vad som hände under den republikanske presidenten Herbert Hoover - den stora aktiekraschen från den 24 oktober ("Black Thursday") till 29 oktober 1929 ("Black Tuesday") och den ekonomiska depression som följde och först hävdes av rustningarna under andra världskriget – och det som sker under Trump 2019 är uppenbara. Det understryker att den verkliga makten ligger hos dem som kontrollerar våra pengar, inte valda politiker.

Trots proklamationer om motsatsen är det verkliga tillståndet i den amerikanska ekonomin alltmer prekärt. Fed:s (Federal Reserve, USA:s motsvarighet till Centralbank) politik för kvantitativa lättnader och nollränta som genomfördes efter kraschen 2008 har tvärtemot vad som påstås gjorde föga för att återuppbygga den verkliga amerikanska ekonomin.

Istället kanaliserades biljoner till samma banker som ansvarade för fastighetsbubblan 2007–8. De "billiga pengarna" flödade i sin tur till spekulativa investeringar med hög avkastning runt om i världen. Det skapade spekulativa bubblor i tillväxtländer som Turkiet, Argentina, Brasilien och även Kina. Det skapade enorma investeringar i högriskskuld, så kallade skräpobligationer, i den amerikanska företagssektorn på områden som skifferoljeföretag eller företag som Tesla.

Trump-kampanjens löfte om att återuppbygga Amerikas förfallna infrastruktur har inte lett till någonting och en splittrad kongress tänker inte ena sig för nationens bästa på denna punkt. Den verkliga indikatorn på den verkliga ekonomins hälsa där riktiga människor kämpar för att klara sig trälar under rekordhöga skuldnivåer.

Och skulderna styrs av räntor som i slutändan ligger i Fed: s händer. Låt oss titta på några allvarliga problem som lätt kan leda in ekonomin i en allvarlig lågkonjunktur 2020. [Recession definieras som minskande BNP minst två  kvartal i rad. Den av media aviserade ”lågkonjunkturen” handlar bara om minskad tillväxttakt. Red]

Den 25 september nedgraderades Ford Motor Co:s obligationer till ”skräp”-status av Moody’s. Det påverkar 84 miljarder dollar i företagsskuld.

Andelen BBB-rankade obligationer (nivån närmast över ”skräp”) har i dag har ökat till mer än 50% av alla utestående amerikanska företagsobligationer. I början av krisen 2008 var BBB-rankade obligationer endast en tredjedel av den totala volymen. Det motsvarar mer än 3 biljoner (12 nollor!) dollar i företagsskuld med risk för nedgradering till skräp om ekonomin försämras, upp från bara 800 miljarder dollar för ett decennium sedan. Tio års oöverträffade ultralåga räntor är ansvariga. Bland de företag som riskerar nedskrivning till ”skräp” finns flyg- och elektronikkonglomeratet GE som bland annat gör jetmotorer för skakiga Boeing.

Företagsskulderna i USA idag är en tickande tidsbomb, och Fed kontrollerar klockan. Idag överstiger företagens totala skulder $ 9 biljoner, en ökning med 40% eller 2,5 biljoner dollar sedan 2008. De extremt låga Fed-räntorna sedan 2008 har fördubblat den utestående skulden men skuldkostnaden har endast stigit med 40%. De senaste månaderna har Fed höjt räntorna direkt och indirekt via kvantitativ åtstramning. Den senaste symboliska räntesänkning på 0,25 % gör lite för att förändra de dystra utsikterna för den amerikanska obligationsmarknaden, hjärtat i det finansiella systemet.

Både Ford och GM meddelar tusentals uppsägningar när ekonomin saktar in och konsumentskulderna når farliga nivåer. Ford skär ned minst 5 000 jobb och GM 4 400 i USA. Tiotusentals fler uppsägningar bedöms sannolikt de kommande månaderna om ekonomin förvärras.

Experter pekar på  osäkerheter relaterade till Trumps kinesiska handelskrig som den viktigaste faktorn bakom de dystra utsikterna. Fraktvolymen i USA har sjunkit dramatiskt. Fraktförsändelser inom USA med lastbil, järnväg, flyg och pråm föll 5,9% i juli 2019, jämfört med juli 2018, den åttonde månaden i rad med minskningar från år till år, enligt Cass Freight Index for Shipments, som utesluter bulkvaror såsom spannmål. Denna nedgång, tillsammans med fallet på 6,0% i maj, var de brantaste nedgångarna för godstransporterna sedan finanskrisen 2008.

Långt ifrån att dra lärdomarna från den amerikanska subprime-bostadsskulden som ledde till den globala krisen 2007–2008 har bankerna tyst återgått till att bevilja riskfyllda lån. Dessutom är de två kvasi-statliga garantibyråerna för bostadsutlåning, Fannie Mae och Freddie Mac, i sämre form än under subprime-fastighetskrisen 2007.

Om bara 0,12% av Fannie och Freddies inteckningar går dåligt  skulle det utplåna dem helt. De har inget kapital kvar. Och utan regeringsstöd kan de upphöra att existera helt. Det kan snabbt leda till en ny hypotekslånskris.

Nyckeln till den amerikanska ekonomin är skuld och USA:s statskuld är rekordhög och ökar årligen med mer än 1 biljon dollar, Studielånsskulderna nådde 1,46 biljoner dollar i januari 2019. Hypoteksskulderna stod för $ 9,12 biljoner. De totala privata hushållsskulderna var rekordhöga 13,5 biljoner dollar.

Från 1927 till 1929 skapade Fed medvetet en aktiebubbla med hjälp av räntesatserna. Hoover undertecknade 1930 Smoot-Hawley Tariff Act för att försvara den amerikanska industrin, vilket resulterade i ett handelskrig som tillsammans med Hoovers protektionism ledde till den stora depressionen i en ekonomi som var uppblåst av skulder och lätta pengar under det ”glada” tjugotalet. Hoover förlorade och avlöstes av Franklin Delano Roosevelt som lanserade sin New Deal.

Snart kommer vi att veta om 2020 kommer att bli en modern upprepning av Hoover-scenariot, även denna gång följt av ett demokratiskt maktövertagande och en president vars "New Deal" troligen kommer att vara grön.

F. William Engdahl är strategisk riskkonsult och föreläsare, han har en examen i politik från Princeton University och är en bästsäljande författare inom olja och geopolitik. Den här artikeln (här förkortad) har varit publicerad i “New Eastern Outlook”. Han är forskningsassistent vid Center for Research on Globalization (CRG)