Desperata slag mot Huawei

I onsdags införde president Trump införde ett nödläge på grund av "hot mot nationell informationsteknik och kommunikation".
Under förevändning att den kinesiska IT-jätten Huawei hotar "att begå onda handlingar i cyberrymden, inklusive ekonomiskt och industriellt spionage mot USA" svartlistas Huawei och 70 företag med Huawei-anknytning. Från och med nu kan avtal med dessa företag bara ingås under en särskild statslicens.
Omedelbart därpå meddelade Google att programvaran Android i framtiden inte kommer att kunna användas i Huaweis telefoner. Inte heller kommer Googles olika tjänster att fungera i framtida Huawei-telefoner.

Syftet är uppenbart, att skada Huawei som nu är världsledande inom den nya generationens 5G-kommunikation med dataöverföringshastigheten på upp till 20 gigabit per sekund. 5G ökar radikalt möjligheter att fjärrstyra robotproduktion, robotfordon, robotmedicin och robotkontrollsystem, oavsett om de är militära eller civila.

Arresteringen av Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou på amerikansk begäran i Kanada har samma bakgrund. USA trycker också på sina allierade att skada Huawei. Australien, Nya Zeeland och Japan har redan gett vika, medan stora EU-länder ännu vacklar. Sverige har tillsatt en utredning särskilt riktad mot Huawei. Amerikansk avlyssning av praktiskt taget all elektronik i Europa tycks helt bortglömd.

Kina kommer dock inte att böja sig för de amerikanska åtgärderna. Snarare kommer de att ge Kina en impuls att ännu snabbare utveckla tillverkning av den hård- och mjukvara som ännu måste köpas från USA. Och man kan vara säker på att en kinesisk uppföljare till operativsystemet Android kommer att överträffa föregångaren.





Kina svarar på tullhöjningar
Den 10 maj höjde Washington tullarna på kinesiska varor 10 till 25 procent.

Den 13 maj kom det kinesiska svaret: Från och med den 1 juni höjs tullarna på ett antal amerikanska varor, som tillsammans svarar för 60 miljarder dollar importvärde, till mellan 10 och 25 procent. I denna omgång kinesiska höjningar drabbas särskilt amerikanska viner, LNG (flytande gas) och kondomer.

De kinesiska tullhöjningarna drabbar dock mycket mindre del av handeln än USA:s. Kina lägger tull på varor för 60 miljarder dollar, Trump på varor för 200 miljarder dollar - och hotar att utvidga tullarna till en varuvolym på 325 miljarder dollar.
Kinas vice premiärminister Liu He anger tre principer för att bilägga handelskriget:

1) Avstå från alla ytterliga tullar mellan USA och Kina.

2) Inga krav på artificiell ökning av inköp av USA-produkter av Kina.

3) Att avtal ska vara rättvisa för båda parter.

Observatörer pekar på att Kina numera agerar från ett överläge. USA-handeln motsvarar bara 5 procent av den kinesiska ekonomin och är mindre än den BNP-ökning på 1,3 biljon dollar som Kina noterade i fjol.

vesti nedeli 19/5 mfl.