Norsk gas får miljardstöd från EU

Europeiska kommissionen kommer att svara för en betydande del av kostnaderna för en gasledning i  Östersjön, som förbinder Polen, Danmark och Norge. En överenskommelse om subventioner av  detta projekt på nästan 215 miljoner euro undertecknades måndagen den 15 april i Bryssel.
 
Samtidigt infördes nya riktlinjer för energipolitiken som väsentligt fördyrar den tysk-ryska gasledningen NorthStream2.
Officiellt hyllar EU principer som konkurrens på lika villkor. I verkligheten faller nu EU-kommissionen till föga för de upprepade amerikanska kraven att stoppa gasimport från Ryssland till EU.

Enligt det nya projektet, Baltic Pipe, ska norsk gas från 2022 pumpas till Polen och därefter till de baltiska länderna, dvs. till  länder som redan har fungerande gasledningar till Ryssland som dessutom erbjuder lägre priser.

Dessutom kommer rörledningen att kunna transportera gas från Polen (inklusive flytande naturgas, LNG, som levereras till detta land) till Danmark och Sverige, tillägger EU-kommissionen. Istället för att koppla upp sig mot den rysk-tyska gasledningen som redan går genom svensk ekonomisk zon ska Sverige, som idag har en marginell gasanvändning, lockas investera i EU-subventionerad, men dyrare norsk gas för att norrmännen bl.a. ska ha råd att köra sina Sverigesubventionerade elbilar.

År 2018 svarade gas från Ryssland för nästan 67 procent av den gas som importerades till Polen av det statliga olje- och gasbolaget PGNiG. Som frontstat i Nato:s globala strategi mot Ryssland ser dock de nuvarande polska ledarna det som sin uppgift att koppla bort rysk gas.

Samma dag som den norska miljardsubventionen beslutades ändrade EU-rådet slutligen gasdirektivet, så att det blir väsentligt svårare att ta den snart färdigbyggda gasledningen NorthStream-2 i drift.

Emellertid kan den västliga konfrontationspolitiken mot Ryssland inte ändra på grundfakta. Det är Ryssland som sitter på kolvätena. Att byta ryska kolväten mot andra kolväten är en kortsynt strategi som leder till kapitalförstöring och resursslöseri.

Efter införandet av sanktioner mot Venezuela och Iran av Washington har efterfrågan på rysk olja ökat markant, rapporterar The Hill.

EU-länderna har tvingats omorientera sig till rysk energi, vilket stärkt Moskvas ställning inom energisektorn. På grund av sanktionerna har det uppstått brist på olja med högt svavelhalt i världen. Därmed har efterfrågan på rysk Uralolja stigit. Rysk oljeindustrin lyckades därför dra in 140 miljoner dollar mer i mars i år än i oktober i fjol. För närvarande finns inget alternativ till de ryska råvarorna på marknaden.
 
Källa: Deutsche Welle 15/4,  prime 14/4