"Trumpadministrationen, inte Huawei eller Kina, är dagens största hot mot den internationella rättsstatsprincipen, och därför även mot världsfreden", skriver USA-professorn Jeffrey Sachs.
Den formella anledningen till gripandet av Kovrig är att ICG inte varit registrerad i Kina. Men om man läser Kovrigs twitter (https://twitter.com/michaelkovrig) kan det också vara så att han haft en konkret betydelse för gripandet av Meng Wanzhou.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau måste nu bestämma sig för om han ska gå vidare med utlämningen av Meng till USA, där hon har en rättegång för brott mot USA:s Iransanktioner att vänta, eller om han vill ha hem Kovrig.
Jeffrey Sachs, professor på Colombiauniversitetet och tidigare rådgivare åt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon skriver i Asia Times att arresteringen av Meng är ett farligt drag och "nästan en amerikansk krigsförklaring mot Kinas näringsliv".
"Det utsätter amerikanska affärsmän som reser utomlands för mycket större risk för sådana åtgärder från andra länder."
Meng påstås vara skyldig till brott mot USA:s sanktioner mot Iran. Men man bör beakta, säger Sachs, att ett stort antal företag, från USA och andra länder, har brutit mot USA:s sanktioner.
År 2011 betalade JPMorgan Chase till exempel USD 88,3 miljoner i böter för att bryta mot USA: s sanktioner mot Kuba, Iran och Sudan. Ändå släpades inte verkställande direktören Jamie Dimon ut ur ett plan och arresterades som skedde med Meng.
Och JPMorgan Chase var knappast ensam i att bryta mot amerikanska sanktioner. Sedan 2010 har följande stora finansinstitut betalat böter för att bryta mot USA:s sanktioner: Banco do Brasil, Bank of America, Bank of Guam, Bank of Moscow, Bank of Tokyo-Mitsubishi, Barclays, BNP Paribas, Clearstream Banking, Commerzbank, Compass, Crédit Agricole, Deutsche Bank, HSBC, ING, Intesa Sanpaolo, JP Morgan Chase, National Bank of Abu Dhabi, Pakistans nationalbank, PayPal, RBS (ABN Amro), Société Générale, Toronto-Dominion Bank, Trans-Pacific National Bank känd som Beacon Business Bank), Standard Chartered, och Wells Fargo.
Ingen av de verkställande direktörerna eller finansdirektörerna i dessa sanktionsbrottande banker arresterades och häktades för dessa överträdelser. I samtliga dessa fall ansågs bolaget - i stället för en enskild chef - ansvarsskyldigt.
Mot den bakgrunden är arresteringen av Meng chockerande, anser Sachs. "Gör gärna direktörer ansvariga, men börja i så fall hemma för att undvika hyckleri, självintresse förklätt som en hög princip och risken att uppamma en ny global konflikt."
"USA riktar sig mot Huawei särskilt på grund av företagets framgång i marknadsföringen av femte generationens (5G) trådlösa teknologier globalt. USA hävdar att företaget utgör en viss säkerhetsrisk genom dolda övervakningsfunktioner i hårdvaran och mjukvaran. Ändå har den amerikanska regeringen inte kunnat visa upp några bevis för det påståendet.
En ny diatrib mot Huawei i Financial Times är avslöjande i detta avseende. Efter att ha erkänt att 'man kan inte få konkreta bevis på störningar i informations- och kommunikationsteknik, om man inte har turen att hitta nålen i höstacken'.... Med andra ord, även om vi inte riktigt kan peka på Huaweis felaktiga beteende, bör vi ändå svartlista företaget."
"Arresteringen av Meng är ännu mer provocerande som den bygger på amerikanska extraterritoriella sanktioner, det vill säga USA:s anspråk på att ha rätt att beordra andra länder att sluta handla med tredje land som Kuba eller Iran. USA skulle säkert inte tolerera att Kina eller något annat land sa åt amerikanska företag vilka de kan eller inte kan handla med."
Sanktioner rörande icke-nationella parter (t.ex. USA:s sanktioner mot kinesisk verksamhet) bör inte verkställas av ett land ensamt, utan enligt överenskommelse i FN:s säkerhetsråd. Men FN:s säkerhetsråds resolution 2231 uppmanar alla länder att avveckla sanktioner mot Iran som en del av Iraks kärnvapenavtal från 2015. Men USA - och bara USA - vägrar nu att tillmäta FN:s säkerhetsråd någon roll i sådana frågor.
"Trumpadministrationen, inte Huawei eller Kina, är dagens största hot mot den internationella rättsstatsprincipen, och därför även mot världsfreden", slutar Sachs.
Möjligen kan man tillfoga att Kina visat sig synnerligen flexibelt gentemot de amerikanska kravet för att om möjligt undvika konflikt. Exempelvis beslutade det stora statliga energibolaget CNPC nyligen att dra sig ur fas 11 på gasfälten "Södra Pars" i Iran, där Kina förhandlade om att köpa franska Totals andel på 50,1 procent.
Stefan Lindgren
Jag är inte säker på att just Trump som är huvudboven. Detta hade nog också skett med Clinton i Vita Huset
SvaraRaderaDet är en väldigt låg nivå på denna artikel. Antingen utgår vi från att USA är en diktatur om Trump har så pass stor kontroll, inflytande och makt som artikeln påstår eller så utgår vi från att USA är något annat där en person inte kan styra hela USA ensamt.
SvaraRaderaDen andra faktirn som drar ner artikeln är påstående om ”internationella rättsprinciper”, vad det nu är. Menar professorn att det finns en internationell domstol som lagstiftar internationella rättsprinciper? Eller handlar det om internationella överenskommelser? Det senare har USA:s senat klart och tydligt visat att det inte är en utan flera i USA:s senat som avslutar dessa överenskommelser. Så då är det knappast Trumps fel.
Den tredje felaktigheten som jag finner är ”Trumpadministrationen” som hängs ut som faktorn. Detta skapar en förvirring till första delen i artikeln, är det Trump eller Trumpadministrationen som styr landet? Och hur kan alla dessa jurister, chaufförer, rådgivare mm. i så fall stifta lagar om de inte sitter i senaten?
Jag vill se bättre nivå på artiklar som publiceras här på Nyhetsbanken.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet var ju tråkigt att du inte gillade artikeln. När man säger "Trump gör...", "Trump säger..." så menar man väl i politiska sammanhang oftast POTUS, the President of the United States, så som statsmaktens högsta ansvarige. Hur hans beslut formas, att i synnerhet Trump tvingats avvika högst väsentligt från de mål han personligen deklarerat, är en fråga för sig.
SvaraRadera"Internationella rättsprinciper" är f a FN-stadgan som förbjuder all våldsutövning utom genom beslut av säkerhetsrådet (undantaget är §51 om självförsvar). Sanktioner är juridiskt att hänföra till våldsutövning och ska därför underställas UNSC. Vilket dock både USA och EU vanemässigt skiter i.