01 december 2018
Elefanten i rummet
Svenskar är ett medkännande folk. Vi bryr oss och ger bidrag till de som vill stoppa barnarbete. Vi stödjer flickornas skolgång i Afghanistan.
Våra frivilliga samlar in pengar för att rädda noshörningar och elefanternas betar i Afrika.
Vi tycks aldrig tröttna på att ge bidrag och stödja behjärtansvärda saker.
Det ska vi ha en eloge för och vara stolta över, skriver Franz Smidek.
Men när det gäller att skydda människor mot militärernas meningslösa dödande står vi handfallna. Enligt amerikanska försvarsdepartementets egna uppgifter släppte förra året militärerna och deras allierade 44 096 bomber – genomsnitt en bomb varje 12:e minut. (se not 1)
Kan någon på allvar påstå att de som sprängs i tusen bitar var 12:e minut är onda och förtjänar att dö? Moderna vapens effektivitet och sprängkraft gör att det kan röra sig om kanske hundratals, som nästan dagligen skadas och dödas.
USA och Nato är idag engagerad i minst sju, troligtvis fler2), simultana krig: Afghanistan, Irak, Libyen, Pakistan, Somalia, Jemen och Syrien.
Vem gav militärerna tillstånd att terrorisera befolkningen i dessa länder? Har Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag somnat in? Var FN inblandat? De västerländska medierna nämner inte de 44 000 tusen bomberna, ingen vill veta om dem - hur mycket än Sveriges radio skryter om sin trovärdighet och opartiskhet.
Har medierna tystnadsplikt? Hörde du några debatter? Har åtminstone en enda svensk politiker reagerat? Har Sverige protesterat i FN? Varför är vi inte upprörda? Hur kommer det sig att vi vant oss och accepterar dessa "osynliga" krig och dess anonyma offer?
Var finns organisationer som bryr sig om att skydda människor - vart ska vi skicka pengarna?
USA, med eller utan Nato kumpaner, har bombat människor från Afrika och Mellanöstern till Europa utan att politikerna, militärerna eller vi själva förstår varför. Ändå fortsätter vi att älska paktens militärer, tittar på krigsfilmer från Hollywood och försöker tolka tankarna av amerikanska presidenten, vars största merit är att han ännu inte "lyckats med" att starta ett eget, nytt krig. Kan någon förklara?
Franz Smidek
Unga Natosoldater dresseras på att hantera kulsprutor i helikopter-simulatorer. Om de på samma sätt tränade att döda vilda djur så skulle många uppröras. Är det västerländska propagandans förtjänst som gör att vi inte blir lika upprörda när soldaterna tränas på att döda "bara" människor?
1) https://www.thenewamerican.com/usnews/foreign-policy/item/29382-every-12-minutes-the-united-states-drops-a-bomb-somewhere
2) https://journal-neo.org/2018/08/31/they-come-like-a-thief-in-the-night-america-s-secret-army/
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det beror förstås på att politiker, religiösa fundamentalister och media springer benen av sig för att stödja den rituella slakten. Vi vanliga dödliga får hela tiden höra att våra egna ögon bedrar oss när vi försöker vittna om de miljontals barn som offras på den västerländska och sionistiska demokratins altare.
SvaraRaderaFör tusen år sedan var det korsfararna som representerade Guds vilja i Mellanöstern. I dag är det andra europeiska konvertiter som med exakt samma gammaltestamentliga fullmakt springer ärenden åt högre makter.
I en tid när det mesta som sägs och skrivs tycks vara påhittat av Putin är det verkligen tur att man blint kan förlita sig på att bibelns sagor är trovärdiga och sanna. Att åberopa sin etniska utvaldhet på mödernet och sitt jordiska arv å fädernet tycks vara en gångbar kombination. Och dna-prov var ju inte uppfunna på den tiden. Sen ökar förstås trovärdigheten om man har semitiska rötter när man likt Netanyahu förfäras över antisemitismen i världen.