Sergej Lavrov i FN

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov mötte massmedia från hela världen under FN s generalförsamlings 73:e session i New York den 28 september 2018.

Med sina enorma detaljkunskaper, sin tydliga principiella linje och sin bistra humor kom han att stå i centrum för världsmedias uppmärksamhet.

När han fick frågan från en journalist om Ryssland försöker locka vita farmare från Sydafrika till Ryssland, svarade Lavrov med iskall ironi:

”Nej, nu är vi så upptagna med valet i Katalonien, så vi har inte tid med de sydafrikanska farmarna, det är för långt bort.”

Ett annat sätt att säga att Ryssland är less på att ständigt anklagas för att lägga sig än här, än där.

En viktig del av presskonferens upptogs av frågor om Syrien. Hur har Ryssland och Turkiet tänkt sig kunna eliminera "Jabhat-e Nusra" i Idlibprovinsen?

”Vi hoppas verkligen att Turkiet kommer att kunna skilja den normala, rena, patriotiska oppositionen från Jabhat al-Nusra, eftersom den organisationen är terroristisk och är upptagen på FN:s säkerhetsråd terroristlista. …Terroristerna måste tillintetgöras, eller ställas inför rätta och få de straff de förtjänar.… Vi kommer att agera försiktigt och försiktigt och tänka på hur man minimerar riskerna för den civila befolkningen. Jag försäkrar er att vi inte tillåter det som hände, till exempel i Raqqa eller i Mosul i Irak, som befriades av den USA-ledda antiterroristiska koalitionen”.

Lavrov nämnde i sammanhanget den zon med 55 km radie som USA skapat söder om staden El Tanf. Inne i denna zon ligger flyktinglägret Rookban, där förhållandena är fruktansvärda. Dessutom tillåts terrorister att ta skydd i denna zon. ”Vi förhandlar nu med amerikanerna om att denna olagliga närvaro avslutas”, sa Lavrov.                

Han passade också på att ta upp de västliga kraven på omedelbara konstitutionella förändringar i Syrien. På den syriska nationella dialogens kongress som ägde rum i januari i år godkändes en deklaration där alla parter erbjöd sig att arbeta utifrån de tolv principerna som formulerats av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Mistura. I Sotji  fattades beslut om att skapa en konstitutionell kommitté, där syrierna själva ska bestämma hur de vill se landets konstitutionella struktur.

Det är väldigt viktigt att inte sätta onödig tidspress på denna kommitté, sa Lavrov, och tillbakavisade kraven från fyra västliga och tre arabiska länder, som nyligen träffades, att den konstitutionella kommittén omedelbart ska startar sitt arbete.

”Detta tryck syftar till att radera allt, vad som har uppnåtts inom ramen för Astanaprocessen och är ett nytt försök att bestämma utifrån vilket land syrierna ska leva i hur de ska forma sin framtid”.

Lavrov fick flera frågor rörande Iran. Han framhöll vikten av att EU tillsammans med Kina och Ryssland står fast vid kärnteknikavtalet med Iran. Han kritiserade tendensen i EU att bara sitta med armarna i kors medan europeiska storföretag, av fruktan för USA-sanktioner, lämnar Iran. Kontraktsparterna måste aktivt se till att villkoren upprätthålls och att EU får de förmåner som sanktionslättnader som avtalet föreskriver.

Beträffande USA:s utrikesminister Mike Pompeos möte med utrikesministrarna i Jordanien, Egypten och andra länder vid Persiska viken framhöll Lavrov att det inte gynnar stabiliteten att försöka skapa strukturer vars främsta syfte är att isolera Iran.

”Vi har ett koncept för att främja säkerheten i Persiska viken där Iran, Arabförbundet, Organisationen för islamiskt samarbete, FN, EU, USA, Ryssland och Kina ingår. Ungefär så som konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK som numera bliviot OSSE) började. De första stegen är förtroendeskapande åtgärder, öppenhet på det militära området och ömsesidiga besök.”

På en fråga om Irans påstådda stöd till terrorism framhöll utrikesminister Lavrov att iransk militär är i Syrien på inbjudan av landets regering där ”Iran effektivt hjälper till att lösa antiterroristuppgifter”.

Ryssland har aldrig upplevt något terroristhot från Iran, inte ens under krigen i norra Kaukasus då många länder var inblandade. Lavrov påminde om att en grupp FBI-veteraner och underrättelsefolk i USA för några månader sedan anklagade den amerikanska militära underrättelsetjänsten för att skapa artificiella terroristhot från Iran. För övrigt, sa han, är bara en av det tjugotal organisationer som USA terroriststämplat shiitisk.

På begäran av Israel har Ryssland sett till att Irans militär enheter inte kommer närmare de Israelockuperade Golanhöjderna än 100 km.

När det gäller Venezuela underströk Lavrov att ensidiga sanktioner inte bara är olagliga, utan också kontraproduktiva, även för dem som inför dem. Lösningen av den spända situationen i Venezuela kan bara vara förhandlingar mellan regering och opposition, vilket USA konsekvent varnar oppositionen från.

Situationen i Ukrainafrågan är snarlik. USA:s särskilde representant för Ukraina Kurt Volker lanserar idéer som går utanför Minsk-avtalen som slutits av Ryssland, Tyskland, Frankrike och Ukraina. Enligt hans åsikt är det först nödvändigt att sätta in 20-30 000 tungt beväpnade FN-militärer i Donbass, innan Minskavtalet kan realiseras.


Volckers partiskhet kommer fram i uttalanden som:"Det ryska folket förtjänar frihet och den ukrainska erfarenheten borde inspirera det ryska folket."

Ryssland anklagas på samma sätt för att blanda sig i interna angelägenheter på Balkan. Samtidigt var EU och Nato oblygt idkat utpressning mot Makedonien och sagt att om det röstar ”fel” i namnfrågan blir det ingen EU/Nato-anslutning. EU:s ”utrikesminister Federica Mogherini har helt fräckt hävdat att ”Balkan - är EU:s territorium”.

”Om Ryssland bara sa 10 procent av vad väst har sagt om Makedonien skulle vi ställas vid skampålen”, konstaterade Lavrov.

När Lavrov ombads kommentera Donald Trumps tal i FN svarade han mycket diplomatiskt och framhöll det positiva i att Trump inte anklagade Ryssland för inblandning i det amerikanska valet. Nu är det i stället Kina, lika grundlöst, som får klä skott för detta.

mid.ru 28/9

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
26 september, dagens före presskonferensen hade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov framträtt med ett tal i FN:s säkerhetsråd. Ord förande för mötet var USA:s president Donald Trump.

”I den moderna världen blir en effektiv kamp mot spridningen av massförstörelsevapen allt viktigare för global och regional stabilitet och säkerheten för alla stater utan undantag. Konstruktivt samarbete på detta område är en viktig del av arbetet med att forma en positiv internationell agenda.

Jag tror att alla är överens om att FN:s säkerhetsråds resolutioner som innehåller särskilda åtgärder mot brott mot icke-spridning måste följas strikt. Resolution 1540 ligger till grund för detta och innehåller skyldighet er för medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att förhindra icke-statliga agenter från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras komponenter. FN:s säkerhetsråds beslut som fattas i enlighet med den na resolution är särskilt viktiga, eftersom de inkluderar sanktioner för att överlämna alla typer av vapen till terrorister. Det har förekommit incidenter med sådana överlämnanden och de måste undersökas grundligt.

Precis som för femtio år sedan, när fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) öppnades för underskrift, är vårt land fortsatt engagerat i målet att befria världen från kärnvapenhotet. Detta kräver ett noggrant övervägande av alla faktorer som påverkar strategisk stabilitet och alla länder med nukleär förmåga måste delta i förhandlingarna. Vissa länders ambitioner att eliminera kärnvapen avskilt från de grundläggande principerna i NPT kommer inte att vara framgångsrika och kommer bara att skapa tvetydighet i det fortsatta arbetet för icke-spridning.

När jag talar om NPT kan jag inte utesluta resolution 2231, med vilken FN:s säkerhetsråd godkände den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) om Irans nukleära program. Ensidigt återkallande av denna plan från Förenta staterna utgör ett allvarligt hot mot icke-spridningsordningen. Det gäller i synnerhet som Teheran, vilket många före mig understrukit, noggrant följer sina skyldigheter enligt JCPOA, vilket regelbundet bekräftas av IAEA.

Ryssland anser att det är viktigt att bevara JCPOA och vi arbetar för närvarande tillsammans med Iran, Kina och Europeiska unionen. Annars kanske vi måste möta växande spänningar i Mellanöstern, vilket medför risker för regional stabilitet och icke-spridningsordningen.

Ett sammanbrott för JCPOA skulle också vara kontraproduktivt för den nuvarande insatsen för denuklearisering på Koreahalvön, som vi välkomnar och starkt stöder.

Andra allvarliga hinder kvarstår på vägen mot icke-spridning av kärnvapen. Jag tänker då på USA:s beslut att skjuta upp CTBT:s (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, Heltäckande avtalet om förbud mot kärnvapenprov) ratificering på obestämd tid - kanske för alltid - och bristen på framsteg när det gäller att genomföra NPT-parternas beslut att inrätta en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern (WMDFZ).

Det finns alarmerande trender i kemisk nedrustning, främst på grund av åtgärder från ett antal västerländska länder som gör nya obevisade anklagelser om kemiska attacker mot de syriska myndigheterna. Vi varnar för nya angrepp på Syriens territorium under någon ny iscensatt förevändning. Det skulle vara en grov kränkning av FN-stadgan och skulle undergräva insatserna för att främja en politisk lösning i landet som lidit så länge.

Den syriska regeringen har förstört hela sin arsenal av kemiska vapen i enlighet med avtalet mellan Ryssland och Förenta staterna från 2013, vilket innefattas av FN:s säkerhetsråds resolution och OPCW:s beslut. Men terroristgrupper har fortfarande kemiska krigsmedel. Terrorister vet hur man syntetiserar dem och sätter upp produktionslaboratorier. Underrättelsetjänster har länge varnat för detta, inklusive USA:s underrättelsetjänst.

Ryssland har upprepade gånger föreslagit att utarbeta en övergripande strategi för bekämpning av kemisk terrorism. FN:s säkerhetsråd mottog 2017 ett rysk-kinesiskt utkast till en relevant resolution. Det var inte vårt fel att det inte ens övervägdes. I en bredare skala lade vi fram ett utkast till konvention om bekämpning av kemiska och biologiska terrorhandlingar redan i mars 2016 vid konferensen om nedrustning i Genève.

Tyvärr blockerades arbetet med dessa dokument av konstlade skäl - ni vet alla säkert av vilka länder. Ändå gäller våra förslag fortfarande. Samtidigt försämras situationen i OPCW, där våra västerländska kollegor som försöker påtvinga det tekniska sekretariatet funktioner att avgöra skuld, vilket vore ett allvarligt brott mot CWC-traktaten och strider mot FN:s säkerhetsråds behörighet. Samtidigt tilltar den grundlösa högljudda retoriken kring Salisburyaffären. Storbritannien undviker konsekvent våra upprepade förslag att genomföra en gemensam utredning, även om detta ingår i dess åtaganden enligt CWC, Wienkonventionen från 1963 om konsulära förbindelser, bilaterala konsulära konventionen från 1965 och den europeiska konventionen om ömsesidigt bistånd i brottmål från 1959. Så vi undrar, om de inte vill samarbeta, finns det något att dölja? Återigen uppmanar vi London att skapa en konstruktiv dialog med sikte på att fastställa sanningen.

Hur händelserna utvecklas tyder på att ingenting kan uteslutas nu - inklusive provokationer med hjälp av biologiska vapen. Inför försök att manipulera CWC:s status vill jag varna för frestelsen att använda konventionen om biologisk och toxinvapen för samma ändamål. Jag vill påminna om att enligt konventionen tillhör rätten att initiera och utföra utredningar uteslutande FN:s säkerhetsråd. Inga surrogat tillhandahålls och kan därför inte användas. Jag vill påminna om att vi upprepade gånger har föreslagit arrangemang för att verifiera alla parters BTWC-efterlevnad.

Förenta staterna blockerade dock strikt detta förslag och begravde det till sist. Denna önskan att ha fria händer framgår av kraven på att BTWC-regimen ska omprövas i samband med uppbyggnaden av militära medicinska och biologiska aktiviteter, inklusive på post-sovjetiskt territorium. Vi manar till ett fördömande av militarisering av vården. Ryssland har konsekvent förespråkat en förstärkning av BTWC. Vi genomför åtgärder för detta ändamål, bland annat mobila antiepidemiska grupper för snabb respons på biologiska nödsituationer. Mina damer och herrar, herr talman, dialogen mellan Ryssland och Förenta staterna, de två största kärnvapenmakterna, är av särskild betydelse för att stärka icke-spridningsregimen för WMD. Det var våra två stater som samverkade i begynnelsen vid tillkomsten av det gemensamma ramverket för multilateralt samarbete för att stoppa massförstörelsevapen från att falla i händerna på icke-statliga aktörer och att bekämpa nukleär terrorism.

Vi anser fortfarande att denna interaktion är av grundläggande betydelse inte bara för Moskva och Washington, utan för hela det internationella samfundet. Vi vill inte att detta samarbete ska offras för kortsiktiga projekt och opportunistiska överväganden. På grundval av en solid grund för FN-stadgan är Ryssland alltid öppet för ett ärligt samarbete mellan de fem kärnvapenmakterna och med alla andra länder för att stärka den globala strategiska stabiliteten. Vi hoppas att dagens möte i FN:s säkerhetsråd, nyckelfaktor för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, kommer att bidra till att ta ett steg i den här riktningen. I det sammanhanget anser vi att USA:s president Donald Trumps initiativ att sammankalla detta möte kommit i rättan tid.

mid.ru 27/9