18 oktober 2018

Kina erbjuder sig köpa fyra hangarfartyg av USA

Om USA sålde fyra hangarfartyg av Gerald Ford-klassen till Kina skulle landets handelsunderskott minska med 60 miljarder dollar.

Det föreslår en grupp skribenter i "Folkets dagblad".
Zhong Xuanli är en kollektiv pseudonym för propagandaavdelningen i det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté. I två omfattande kommentarer i "Folkets dagblad" behandlar skribenterna den amerikansk-kinesiska handelskonflikten med bitande ironi.

De kritiserar i synnerhet ett  45 minuter långt talet som USA:s vicepresident Mike Pence hållit vid Hudson-institutet i Washington DC:

"Det är anmärkningsvärt att Kina kunnat uppnås sin höga ekonomiska tillväxt trots strikta amerikanska restriktioner för export av vissa produktkategorier och förbud mot försäljning av ett antal högteknologiska produkter.

USA: s handelsunderskott med Kina skulle antagligen ha varit mycket mindre om Washington fick sälja högteknologiska produkter till Kina. Till exempel skulle det vara lätt att minska det befintliga handelsunderskottet med 60 miljarder dollar genom  att sälja fyra hangarfartyg av Gerald Ford-klassen till ett pris av 15 miljarder dollar per enhet."

Det totala amerikanska underskotte i handeln med Kina var 375 miljarder dollar 2017.


Pence sa i sitt tal att mycket av Kinas ekonomiska framgång beror på amerikanska investeringar, och att USA "har byggt upp Kina under de senaste 25 åren".

"Vilket bra skämt!" kommenterar kineserna.


Det är faktiskt omöjligt att föreställa sig att Washington någonsin skulle godkänna försäljningen av hangarfartyg till Kina. Att kineserna tog det exemplet visar närmast hur djupt parterna sjunkit tillbaka i det kalla krigets permafrost.

Tidigare denna månad anklagade Mike Pence Kina för militär aggression, kommersiell stöld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för att försöka skrämma sina grannar i Asien och Stillahavsområdet. Hans tal följdes av en rapport från Pentagons om att Kina utgör  en "betydande och växande risk" för leverans av produkter som är avgörande för den amerikanska militärindustrin.

USA-administrationen hoppas att med den nuvarande politiken med tullar och sanktioner kunna tvinga president Xi Jinps regering att ändra sin politik.

Först och främst oroas USA av det högteknologiska utvecklingsprogrammet "Made in China 2025" och det kräver insyn i initiativet Ett bälte - en väg, som ligger till grund för Kinas utrikespolitik.

Trump hoppades uppenbarligen att hans handelskrig mot Kina skulle bli en "blitzkrieg" ("handelskrig är lätta att vinna", sa han när det brakade loss), men idag står det klart att detta är ett långvarigt skyttegravskrig", säger Qew Jin, professor vid London School of Economics.

 "Beijing anser att USA faktiskt inte bara reagerar på handelspolitiken, utan också på Kinas allmänna utvecklingsmodell, liksom ambitionerna att bli en global makt, som inte är grundlösa."

Inför Internationella valutafondens och Världsbankens årliga möte i Bali förra helgen varnade Internationella valutafondens verkställande direktör Christine Lagard för den skada som ett handelskrig kan orsaka.

"Insatserna är höga eftersom förstörelsen av globala värdekedjor kan få en katastrofal effekt på många länder, inklusive länder med utvecklade ekonomier", sa hon.

Osäkerhet är alltid den ideala grogrunden för ångest. Förra veckan frös aktiemarknaden efter en våg av negativa uppgifter om den globala ekonomin och växande handelsspänningar mellan Washington och Peking. I måndags tvekade asiatiska index igen. Det är ett välkänt faktum att hårda ekonomiska fakta att tenderar att dränka teoretikernas kollektiva röst.

mixed news

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.