 |
| Dollarns värde i förhållande till en korg av andra valutor. |
Är det ett styrketecken eller ett svaghetstecken?
Experterna är rätt överens om att dollarns ställning som ledande reservvaluta är alltmer hotad.
Närmast har dollarns uppgång att göra med att Fed, motsvarigheten till vanliga länders centralbank, höjer räntan. De senaste amerikanska statsobligationerna erbjöd en lika stor avkastningspremie som tyska statsobligationer under 1980-talet - 2,6 procent mer än Bundesbanks obligationer erbjuder idag. Och ändå hjälper det inte dollarn, vilket väcker oro i USA om andra länders vilja att fortsätta finansiera amerikansk upplåning.
Efterfrågan på amerikanska statspapper har sjunkit, i synnerhet från utländska aktörer.
Enligt den amerikanske ekonomiprofessor Jeffrey D Sachs vid Columbiauniversitetet kommer president Donald Trumps missriktade handelskrig och de förnyade sanktionerna mot Iran att påskynda flytten från dollarn.
Dollarn är idag fortfarande ledande reservvaluta. Men den ställningen försvagas med USA:s minskande vikt i världsekonomin. Om USA efter andra världskriget stod för över 50 procent av världsproduktionen står det idag för bara 22 procent (cirka 15 procent om hänsyn tas till köpkraftspariteter). Men dollarn står för hälften eller mer av all gränsöverskridande fakturering, reserver, kontrakt, likviditet och finansiering.
USA får tre viktiga ekonomiska fördelar av dollarns nyckelställning. Den första är möjligheten att låna utomlands i dollar. När en regering lånar i en utländsk valuta kan den gå i konkurs; det är inte fallet när det lånar i sin egen valuta. Mer allmänt kan dollarns internationella roll göra det möjligt för den amerikanska statskassan att låna med större likviditet och lägre räntor än vad den annars skulle kunna göra.
En andra fördel ligger i bankverksamheten: USA, och mer exakt Wall Street, hämtar betydande intäkter från att sälja banktjänster till resten av världen.
En tredje fördel ligger i reglerande kontroll: USA hanterar världens viktigaste betalningssystem SWIFT, som ger det ett viktigt sätt att övervaka och begränsa flödet av medel relaterade till terrorism, narkotikahandel, olaglig vapenförsäljning, skatteflykt och annan olaglig verksamhet.
Ändå är dessa fördelar beroende av att USA tillhandahåller högkvalitativa monetära tjänster till världen. Dollarn används ofta eftersom den har varit den mest praktiska, billigaste och säkraste valutan. Men den är inte oersättligt. Trumps politik kan skynda på dollarns nedgång och övergången till andra reservvalutor.
Första smällen för dollarn kom redan 1971 då president Richard Nixon ensidigt upphävde utländska centralbankers rätt att lösa in sina dollar i guld. Det ledde till en turbulens som motiverade Europa att börja samordna sina valutor 1993 och införa euron 1999.
På samma sätt bidrog USA:s misskötsel av den asiatiska finanskrisen 1997 till att Kina internationaliserade sin renminbi, dvs. gjorde den användbar utomlands. Den globala finanskrisen 2008, som påbörjades på Wall Street och spred sig snabbt i hela världen, stötte också bort världsekonomin från dollarn och mot konkurrerande valutor.
Enligt Jeffrey Sachs kommer USA inte att lyckas förändra Kinas långsiktigt uppåtgående bana. Mer sannolikt kommer de nya tullarna och sanktionerna mot Kina att stärka dess beslutsamhet att bli oberoende av USA:s finanssystem och handel. Trumps brytning med det nukleära avtalet med Iran ger rörelsen bort från dollarn ännu en stöt. FN:s säkerhetsråd röstade enhälligt för att stödja det nukleära avtalet och återställa de ekonomiska förbindelserna med Iran. Andra länder, ledda av Kina och EU, kommer nu aktivt försöka kringgå de amerikanska sanktionerna, i synnerhet finna alternativ till det USA-ledda betalningssystemet.
Exempelvis förklarade Tysklands utrikesminister Heiko Maas nyligen Tysklands intresse av att inrätta ett europeiskt betalningssystem oberoende av USA. Det är "oumbärligt att vi stärker europeisk autonomi genom att skapa betalningskanaler som är oberoende av USA, en europeisk valutafond och ett oberoende SWIFT-system", enligt Maas. (SWIFT är den organisation som hanterar det globala meddelandesystemet för överföringar mellan banker.)
Hittills har amerikanska företagsledare stött Trump, som lovat företagsskattelättnader och avreglering. Trots stigande budgetunderskott är dollarn fortsatt stark på kort sikt, eftersom skattesänkningarna har eldat på den amerikanska konsumtionen och drivit upp räntorna, vilket i sin tur drar in kapital från utlandet.
Men på några års sikt kommer Trumps finanspolitik och hänsynslösa handels- och sanktionspolitik att undergräva amerikansk ekonomi och dollarns roll i de globala finanserna, skriver Sachs.
https://www.project-syndicate.org/commentary/trump-policies-undermining-the-dollar-by-jeffrey-d-sachs-2018-09
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.