Kina böjer sig inte för USA-krav

USA:s export till Kina (blå) och Kinas till USA (brun) i miljarder dollar.

USA:s handelsminister Wilbur Ross har besökt Beijing men kom tomhänt hem. Kina kommer inte att köpa mer amerikanska varor om inte USA: s president Donald Trump avstår från att införa nya tullar på kinesisk export.

Officiella medier i Beijing varnar också för att om USA kommer att införa nya begränsningar, inklusive att höja tullarna, upphör alla tidigare ekonomiska avtal att gälla.
Enligt experter är bollen nu hos Vita huset. Trump måste bestämma vad han ska göra för att minska det enorma amerikanska underskottet i handeln med Kina.

Dödläget i samtalen mellan USA:s handelsminister Wilbur Ross och medlemmen av det kinesiska kommunistpartiets politbyrå, vice premiärminister Liu Han har ställt Trumps administration inför ett dilemma: att straffa Kina för dess "envishet"och höja tullarna ytterligare, det talas 50 miljarder dollar, eller fortsätt att söka efter en kompromiss.

Trumps team  innehöll högre tjänstemän från finans- och jordbruksministerierna, men det tolkas som en demonstration att inga tjänstemän handelsdepartementet ingick. Och det är det senare departementet som hotat införa 25-procentiga tullar på kinesiska varorna. Och det ovanpå de nya tullarna på kinesisk stål och aluminium som uppgår till 3 miljarder dollar.

Trump själv twittrade inför förhandlingarna: "När man förlorar nästan 800 miljarder dollar per år i handeln kan man inte förlora ett handelskrig", skrev han, med hänvisning inte bara till Kina, utan även andra länder. Men samtalen slutade utan några kinesiska åtaganden att göra några ytterligare köp i USA, så länge amerikanerna inte vill förhandla om det större handelsproblemet.

Den kinesiska sidan uttryckte sin djupa oro över vad som händer med ZTE, det kinesiska telekomföretaget där 70 000 arbetar. Företaget tvingades inställa driften i maj sedan amerikanska myndigheter förbjudit försäljning av dess produkter på sju år med hänvisning till att ZTE hade kopplingar till Nordkorea och Iran.

Trump har lovat att handelsdepartementet kommer att se över sanktionerna på ZTE. Men samtidigt finns en hemmaopinion som kräver att förbudet ska stå fast. De ekonomiska förbindelserna mellan USA och Kina påverkas alltså också av inhemska politiska faktorer.

USA:s krav är i korthet att Kina ska revalvera sin valuta, yuan, minska sitt handelsöverskottet visavi USA och lyfta blockaden på USA:s sojabönor.

Kina skulle kunna gå med på det och USA i utbyte lovar att se över frågan om att tillåta Kina importera amerikansk högteknologi.

Men amerikanerna vill inte leverera högteknologi till Kina. Motsättningarna mellan de två stormakterna gäller inte bara ekonomin och säkerheten utan också den humanitära sfären.

4 juni var det 29 år sedan den kinesiska armén på order av Deng Xiaoping slog den demokratiska studentrörelsen på Himmelska fridens torg i Beijing. Denna händelse är fortfarande ett tvisteämne  mellan väst och Kina. Inte överraskande krävde tidigare chefen för CIA och nu utrikesminister Mike Pompeo igår att Beijing skulle redogöra för alla dem som dödades, fängslades eller försvann i samband med händelsen.

Enligt västkällor varierar antalet döda från 700 till flera tusen personer. Men som framkommit genom WikiLeaks avslöjanden finns en stor dos hyckleri i den västliga rapporteringen. Internt medger man att det inte alls förekom någon massaker.
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/wikileaks/8555142/Wikileaks-no-bloodshed-inside-Tiananmen-Square-cables-claim.html.

red