Gazproms tillgångar kan beslagtas

Det statsägda gasbolaget Naftogaz i Ukraina sade i tisdags att en nederländsk domstol hade godkänt en ansökan att frysa ryska Gazproms tillgångar i Nederländerna, sedan Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut dömt det ryska bolaget att betala 2,6 miljarder dollar till sin ukrainska motsvarighet.

Det var i slutet av februari som skiljedomstolen dömde till förmån för Naftogaz i betalningskonflikten med Gazprom och beordrade det ryska företaget att betala Naftogaz 2,56 miljarder dollar för att inte ha levererat de överenskomna mängderna gas till Ukraina under av flera år och även för att inte ha betala hela den överenskomna transitavgiften för gas som pumpas genom Ukraina till övriga Europa.
Gazprom skulle enligt domslutet  betala "Naftogaz" 4,63 miljarder dollar för bristen på överenskomna volymer gas för transitering. Men eftersom Gazprom hade en motfordran för utebliven betalning blev summan av två tvister att Gazprom måste betala 2,56 miljarder dollar till Ukraina. (Att Ukraina samtidigt har en förfallen suverän skuld till Ryssland på 3 miljarder dollar kunde inte påverka skiljedomen i Stockholm.)

Den 29 maj sa Gazprom att företaget hade överklagat den svenska skiljedomstolens dom och att inga betalningar skulle ske innan dess. Nästa dag sade Naftogaz att bolaget vidtagit de första åtgärderna för att få ut den tilldömda summan och att schweiziska myndigheter börjat beslagta Gazproms tillgångar i Schweiz.

Ukraina kommer att försöka utverka beslag i Schweiz, Nederländerna och Storbritannien. Dessa tillgångar kan bl.a. innehålla aktier i Nord Stream och Nord Stream 2. En nederländsk domstol har godkänt beslag av 6 av 7 av Gazproms holländska dotterbolag.

Gazprom säger i en återhållsam kommentar att man ska studera de olika domstolsutslagen noga men varnar Ukarina för att konfiskering av aktier i Gazproms dotterbolag är meningslös eftersom det helt enkelt inte finns någon att sälja dem till. Nord Stream 2-projektet kommer i vart fall inte att påverkas.


Gazprom förlitar sig på att rättvisan mal långsamt i väst och vägrar att betala så länge som det går. Permanenta skiljedomstolen i Haag dömde  exempelvis 2014 den ryska staten att betala oljebolaget Yukos tidigare ägare 50 miljarder dollar i kompensation för ett förstatligande, en dom som som ännu inte kunnat verkställas.

red