Under slagord om att bekämpa falska nyheter ska medias frihet i anslutning till val kunna begränsas.
Lagen ska gälla tre månader före ett parlaments- eller europeiskt val och fram till och med valdagen. Anhängarna pekar på den påstådda manipuleringen av det amerikanska presidentsvalet 2016 - vilket i sig av många betraktas som "fake news". Och man pekar på de falska uppgifter om Macron som spreds i det franska valet, bl.a. att han skulle vara homosexuell och att han skulle ha ett hemligt bankkonto på Bahamas. I TV-debatten med Marine Le Pen tog hon upp det sistnämnda ryktet, varpå Macron omedelbart lämnade in en stämning mot källan.
Det faktum att domstolen ännu inte har behandlat detta krav visar hur svårt det är att reda ut sådana fall.
I både USA och Frankrike har man också pekat på Russia Today och Sputnik och menat att de spelat en roll för att sprida falska meddelanden.
Den nya lagen är avsedd att förhindra falska nyheter i valkampanjer. En kandidat eller hans parti som drabbats av falska nyheter ska kunna påkalla ingripanden och en domare måste fatta beslut inom 48 timmar. Det sägs uttryckligen i förslaget att utländska programföretag ska kunna berövas sin licens.
Kritiken mot lagförslaget kommer huvudsakligen från partier till vänster men också från journalister, som värnar yttrandefriheten och pressfriheten. De hävdar att en lag från 1881 redan kriminaliserar spridning av falska nyheter, och att denna lag ger tillräckligt skydd.
"Fler och fler nya lagar skapar allt mer komplicerade villkor för media och begränsar informationsfriheten frivilligt eller oavsiktligt", säger Pauline Adés från organisationen Reportrar utan gränser.
Samma kritik riktas mot den lag som antogs förra torsdagen, som införlivar 2016 års EU-direktiv om skydd av affärshemligheter i fransk lag. Det heter att den lagen ska förhindra industrispionage, men den gör det också svårare att upptäcka skatteflykt, bedrägeri och andra brott.
Neues Deutschland 19/6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.