Galna i Marx

Marx grav i London gästas regelbundet av kinesiska delegationer. Här studenter från Institutet för marxistiska studier vid Kinas Centrala universitet för finans- och ekonomivetenskap.

Än i denna dag åtnjuter Karl Marx stor popularitet i Kina, rapporterar Rolf Hecker i "Neues Deutschland". Hecker har arbetat med nya utgåvor av Marx verk och är gästprofessor vid Renmin-universitetet i Beijing.

De kinesiska revolutionärernas intresse för Marx går långt tillbaka i tiden. Den första översättningen av det kommunistiska manifestet utkom i Kina 1920. Ett exemplar av den första upplagan finns att beskåda i det Beijingmuseum som är tillägnat den berömde författaren Lu Xun, berättar Hecker.

Även vid grundandet av Folkrepubliken Kina 1949 gällde framför allt "Kommunistiska manifestet" som vägvisare. 1953 grundades den kommunistiska centralkommitténs "samlings- och översättningsbyrå" som hade till uppgift att översätta och ge ut verk av Marx, Engels, Lenin och Stalin.

1955 började utgivningen av Marx och Engels samlade verk på kinesiska och 1985 hade utgivningen av en upplaga i 50 band, grundad på den ryska upplagan av Marx och Engels verk fullbordats. Först 1975 utkom "Kapitalet", enligt Hecker försenad på grund av kulturrevolutionen.

I slutet på 70-talet började samhällsvetenskapen och ny forskning om marxismen att blomma. 1986 startade utgivningen av en ny utgåva av Marx och Engels verk, nu på grundval av den nya historiskt-kritiska utgåvan MEGA. Utgåvan kommer att bestå av 70 band varav 29 hade utkommit till slutet av 2017.

Den här utgåvan men också valda verk av Marx och Engels i tio eller fyra volymer och utgåvor av enskilda verk kan sedan slutet av 1990-talet användas i Marx-studierna. De ingår i dag i parti- och statschefen Xi Jinpings program för att förena marxismen, marxismen-leninismen, Mao Zedongs tänkande och Deng Xiaopings teorier. I samband med detta har nästan alla inledningar till MEGA-volymerna översatts liksom ett antal artiklar från publikationer som åtföljt MEGA. De utkommer i tidskrifter som Översättningsbyrån ger ut och som har bytt namn flera gånger. Detta breddade enligt Hecker den vetenskapliga grunden för den andra kinesiska utgåvan. Sedan början av det nya århundradet finns det två tidskrifter som inte längre betraktas som inte längre betraktas som interna forskningsbulletiner: ”Marxismen och verkligheten” och ”Utländska teoretiska trender”. Dessutom utges den engelskspråkiga tidskriften "International Critical Thinking" av den kinesiska akademin för samhällsvetenskap på brittiska ”Routledge” förlag.

Med nyutgåvorna menar Hecker att det nu finns möjlighet att bryta med gamla dogmatiska tolkningar av Marx och Engels och göra marxismen mer attraktiv på de kinesiska högskolor och universitet där redan västliga marknadsekonomiska teorier blivit dominerande och marxismen marginaliserats.

År 1999 utgav den välkända professorn på Nankinguniversitetet Zhang Yibing boken "Tillbaka till Marx” som blev en bästsäljare. Han visade vilken betydelse det har att gå tillbaka till källtexterna och rekonstruera de marxska texterna. En del menade att det stred mot behovet att använda marxismen praktiskt, men han fick stöd av kollegan Wang Dong på Beijinguniversitetet, vars bok ”En ny grundinställning till Marx” 2006 uppmanade till en självständig kinesisk Marxforskning.

På den ”marxistiska världskongressen” 2015 hörde Hecker honom säga att det äntligen är dags att bryta med en stalinsk och sovjetisk marxism och uppnå en marxism i kinesisk tappning. På kongressen talade man också om ”sinifiering” av marxismen.

Redan 2004 beslutade partiets centralkommitté att starta ett projekt för utforskning och uppbyggnad av den marxistiska teorin. På ett forum för filosofi och sociala frågor i maj 2016 förklarade Xi Jinping. att den marxistiska politiska ekonomin inte är föråldrad. Han sa att i många västländer är ekonomin stadd i nedgång, att de sociala motsättningarna eskalerar och att samhällets motsägelser fördjupas. Han uppmanade till ökade studier av Marx verk ”Kapitalet” och undervisningen i ämnet har förstärkts materiellt.

Hecker menar att kineserna verkligen har lärt sig mycket av Marx: om produktivkrafternas utveckling med statlig planering för att påskynda tillväxten. Även miljövård är ett område som bättre låter sig förstås med marxistiska redskap än med marknadsekonomiska.

Den enorma höjningen av kinesernas levnadsstandard de senaste 40 åren talar sitt eget språk. Efter OS i Beijing 2008 öppnar en ny tunnelbanelinje nästan varje år i huvudstaden, vars tunnelbanenät idag bara överträffas i en stad i världen - i Shanghai.

Det pågår också processer för att förbättra de demokratiska mekanismerna och rättssystemet. Det innebär inte bara att bekämpa korruptionen utan också skapa allmän rättssäkerhet och folkligt deltagande, skriver Hecker.

Som vetenskapliga centra för diskussionen om Marx teori och dess tillämpning på socialismen har de senaste åren följande institutioner utmärkt sig: den tidigare nämnda Samhällsvetenskapliga akademin, Forskningscentret för filosofi vid Tsinghuauniversitetet i Beijing och de marxistiska skolorna vid Beijing- och Renminuniversiteten och universiteten i Nanjing och Wuhan.

Bara under det första årtiondet av detta århundrade utkom det nästan tusen böcker och 25 000 tidskriftsartiklar i Kina med ordet ”Marx” i titeln.

Kineserna är stolta över sitt land och kanske är de också lite stolta över att Marx tillhör det, slutar Hecker.

Neues Deutschland 28/4