30 mars 2018

100 misstankar kan aldrig bli ett bevis (Dostojevskij)

I torsdags talade Storbritanniens utrikesminister på en frackmiddag och roade då gästerna med ett "litterärt" angrepp på Ryssland.

Han sa att Skripalaffären liknade Dostojevskijs "Brott och straff". I båda fallen vet man vem som är skyldig. "Den enda frågan är om han ska erkänna eller åka fast".

I går fredag svarade ryska UD:s talesman Maria Zacharova och uppmanade Boris Johnson att läsa hela Dostojevskijs roman.


Hon citerade därpå sjätte delen, kapitel två, där rannsakningsdomaren Porfirij Petrovitj säger:

"Av hundra kaniner kan  aldrig bli en häst, av hundra misstankar kan det aldrig bli ett bevis, är det det inte så det engelska ordspråket säger?"

Till skillnad från den brittiska ledningen var Porfirij Petrovitj en samvetsgrann karl, som inte sökte erkännande utan bevis. Till sist fick han båda. Storbritannien lär inte få någondera.

Moskva uppmanar till ett möte i organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) den 2 april för att ha "ett ärligt samtal" i Skripal-fallet, sade Sergey Lavrov, Rysslands utrikesminister på fredagen.

"Om våra västliga partners" undviker detta kommer det att vara ytterligare "bevis" att allt som hänt är en "provokation", sa Lavrov.

Hittills har OPCWs undersökningsteam fått order på att endast finna formeln på det gift som har använts. Men för att avgöra var detta har tillverkats måste man också finna spår av prekursorerna, eftersom ett och samma gift kan framställas genom olika processer.

Lavrov sa att han var glad att Julija Skripal håller på att återhämta sig. Moskva har upprepade gånger begärt att få träffa henne, eftersom hon är rysk medborgare, och Lavrov sade att han såg fram emot att Storbritannien skulle respektera sina internationella skyldigheter.

red









5 kommentarer:

  1. Seppo Isotalo skriver:
    Jag följer rysk media och kommer på en annan kritik. Samtalet utgår att alla länder dömmer ut Ryssland som skyldig till allt möjligt. USA, Ukraina, England och Tyskland gör det, men inte Sverige eller Finnlad och andra som har utvisat bara en. Danmark har utvisat två, och faller kanske till ryssofober.

    Jag saknar i rysk media analyser om opinioner i länder som Sverige eller Finland eller Österrike som inte alls gick med. Diskussionen gäller faktiskt "döda katten på bordet" Hos Vladimir Solovjov (RTR) en gubbe fick tjata om att Österrike är med. Jag tror att han hade helt fel

    SvaraRadera
  2. http://www.regeringen.se/uttalanden/2018/03/uttalande-av-margot-wallstrom-till-stod-for-storbritannien2/

    SvaraRadera
  3. Det har diskuterats på RTR och andra statliga TV kansler om de europeiska länderna som inte hoppat in på det rysdofobiska fientliga tåget till skillnad från Sverige och Finland och flera till . Både MW och representant från svenska ambassaden i Moskva visat starkt stöd till det fabricerade ärendet som UK skapat . Det är Österrike , Serbien , Island , Switzerland, Bulgarien och minst 100 till. Den dagen när Sverige avstå från sina aggressiva uttalanden mot Ryssland och väljer åtminstone förbli neutralt , kommer jag att åka på Vasaloppet på sommaren!!!

    SvaraRadera
  4. I den brittiska anklagelsen emot Ryssland spelar ett verkligt eller påstått mordförsök på en fd rysk agent 2006 en viktig roll. Men enligt brittisk domstolspraxis, till skillnad från det svenska, ska en anklagad bara dömas utifrån det aktuella fallet. Har någon som är anklagad för stöld varit misstänkt eller dömd för stöld 28 gånger tidigare, är det inget som man får ta hänsyn till, inte tala om i rätten eller ens skriva om i pressen.

    SvaraRadera
  5. Som klargörs i den här ledaren i Independent behöver UK inga som helst bevis för att driva sin lögnkampanj! "Bevis" behövs bara för att kasta grus i ögonen på allmänheten (https://www.independent.co.uk/voices/editorials/russia-nerve-agent-attack-uk-sergei-skripal-west-diplomats-poisoning-uk-a8288661.html)

    Om man tror att de västliga stormakternas specialtjänster är främmande för utomrättsliga avrättningar av oönskade personer är man mer än lovligt naiv. Hur mycket de än i ord bekänner sig till "due process" och "rule of law" är de beredda att när som helst undanröja en person som de önskar ska undanröjas. De mördade Saddam Hussein, Osama bin-Ladin och tusentals afghaner som hade kunnat prövats rättsligt men där ett mord är bekvämare.

    Se för övrigt min krönika i ämnet från 2015 - https://www.8dagar.com/2015/03/tre-mord-ur-samma-kokbok.html#more

    Om den rätt till mord som USA under långa tider beviljat sina specialtjänster kan man läs på: https://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_12333.

    Det förbud för amerikanska statstjänstemän att begå politiska mord som infördes av Gerald Ford och Jimmi Carter började luckras upp 1988.

    Se särksilt fotnoterna 7 och 8:

    Walter Pincus (February 15, 1998). "Saddam Hussein's Death Is a Goal, Says Ex-CIA Chief". The Washington Post. p. A36. Archived from the original on December 30, 2008. Retrieved December 30, 2008.
    Barton Gellman (October 21, 2001). "CIA Weighs 'Targeted Killing' Missions: Administration Believes Restraints Do Not Bar Singling Out Individual Terrorists". The Washington Post. p. A01. Archived from the original on December 30, 2008. Retrieved December 30, 2008.

    Den som vill fördjupa sig kan också läsa på wikipedia om begreppet "License to kill", känt genom James Bond-filmerna. Riktiga agenter behöver ingen licens att döda. De gör det ändå. I självförsvar eller när de kan hävda att det skett för att "försvara liv".

    "The legitimacy of deadly force usage from country to country is generally controlled by statute law, particular and direct executive orders, the common law, or rules of engagement.", skriver Wikipedia.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.