 |
| Ett diagram från Radio Free Europe: 46 % talar ukrainska, 32 % ryska och 21 % båda. Ensat 1 % talar andra språk. |
Det är ett legitimt och lovvärt mål att främja statsspråket, säger Venedigkommissionen. Men den starka inhemska och internationella kritiken mot bestämmelserna som begränsar av utbildningen på andra språk (ryska, vitryska, ungerska etc.) verkar emellertid motiverad av olika skäl.
Artikel 7 i lagen som den antagits är helt annorlunda än det förslag som andra språkgruppers företrädare fått yttra sig om. Den innehåller allvarliga tvetydigheter och verkar inte ge nödvändig vägledning om tillämpningen av landets internationella och konstitutionella förpliktelser. Det exakta omfattningen av garantierna för utbildning på minoritetsspråk, huvudsakligen begränsad till grundskolan, är oklar.
Som det står kan lagstiftningen "radikalt ändra den tidigare språkregimen mot ett system som är inriktat på det obligatoriska användandet av det ukrainska språket som utbildningsspråk". Detta kan leda till att färre möjligheter för personer med andra modersmål än ukrainska.
Kommissionen noterar tacksamt att artikel 7 i den ukrainska språklagen lämnar ett kryphål för undervisning på EU:s officiella språk, som bulgariska, ungerska, rumänska och polska. Men den nya lagen ger dock inga lösningar för språk som inte är officiella språk i EU, särskilt ryska språket, som det mest använda icke-statliga språket.
Den mindre gynnsamma behandlingen av dessa språk är svår att motivera och väcker problemet med diskriminering ("soulève le problème de la discrimination"), en formulering som dock formellt undviker att ta ställning.
Venedigkommissionen rekommenderar att man "fortsätter att säkerställa en tillräcklig andel av utbildningen i minoritetsspråk på primär- och sekundärskolenivå". Dessutom bör privatskolor undantas från de nya språkkraven, heter det.
https://search.coe.int/directorate_of_communications/Pages/result_details.aspx?ObjectId=090000168076f2c3
Giulietto Chiesa, italiensk journalist, har kollat hur FN röstat i ett skenärende om Krimtatarer som Ukraina tagit upp på agendan. Enligt Chiesa har samtliga vasallstater i Europa röstat med Ukraina och USA. Däremot har hela 77 FN-medlemmar lagt ned sin röst och 25 röstat med Ryssland som var måltavlan. Det finns intressanta nya namn bland dessa: Myanmar, Filippinerna, Uganda,Sudan, Burundi, samtliga BRICS-länder utom Brasilien som lade ned sin röst, Venezuela, Nicaragua. Från Europa således endast Serbien.
SvaraRadera