 |
| Testområde: Hiroshima. |
66 strategiska mål hade upptagits på listan över bombmål. Varje stads yta angavs och antalet atombomber som krävdes för att tillintetgöra invånarna där.
Pentagon uppskattade att det totalt skulle krävas 204 atombomber för att "sopa bort Sovjetunionen från kartan".
Sex atombomber vardera skulle användas för att slå ut Moskva, Leningrad, Tasjkent, Kiev, Charkov och Odessa.
Dokumentet som beskriver denna militära agendan är daterat september 1945, knappt en månad efter bombningen av Hiroshima och Nagasaki (6 och 9 augusti 1945) och två år före det kalla krigets början (1947).
En enda atombomb som släpptes på Hiroshima resulterade i omedelbar död på 100 000 personer under de första sju sekunderna. Man kan lätt föreställa sig vad som skulle ha hänt om 204 atombomber hade fällts över Sovjetunionens storstäder.
Det är värt att notera att Stalin först informerades via officiella kanaler av USA:s president Harry Truman om det ökända Manhattan-projektet vid Potsdamkonferensen den 24 juli 1945, knappt två veckor före anfallet på Hiroshima.
Manhattan-projektet startade 1939, två år före USAs inträde i andra världskriget i december 1941. Kreml var fullt medvetet om det hemliga Manhattan-projektet redan 1942.
Var bomberna i augusti 1945 över Hiroshima och Nagasaki bara ett sätt för Pentagon att utvärdera förutsättningarna för ett mycket större anfall på Sovjetunionen med mer än 204 atombomber?
Som ett minimum ville USA:s flygvapen ha 123 atombomber. Men optimalt vore 466 bomber, menade de.
De viktigaste dokumenten om bombplanerna mot 66 städer i Sovjetunionen (15 september 1945) slutfördes 5-6 veckor efter bombningarna Hiroshima och Nagasaki (6 augusti 945):
"Den 15 september 1945 - bara två veckor efter Japans formella kapitulation och andra världskrigets slut - skickade Norstad en kopia av bedömningen till general Leslie Groves, ännu chef för Manhattan-projektet och den person som, på kort sikt i alla fall, skulle vara ansvarig för att producera de bomber som US Air Force skulle vilja ha. Begripligt nog var dokumentet topphemligt: "TOP SECRET LIMITED", ungefär var så hemligt något kunde bli under andra världskriget. (Alex Wellerstein: The First Atomic Stockpile Requirements, september 1945)
Kreml kände till 1945 års planer på att atombomba sextiosex sovjetiska städer.
Dokumenten bekräftar att USA planerade folkmord mot Sovjetunionen och Kina. Det blev avgörande för Sovjets egna rustningar och satsning på ett eget kärnvapen, som lyckades 1949.
De västerländska medierna har i hög grad fokuserat på konfrontationen mellan USA och Sovjetunionens kalla krig. Planen att utplåna Sovjetunionen som går tillbaka till andra världskriget och det ökända Manhattan-projektet nämns inte.
Washingtons atomkrigsplaner presenteras alltid som svar på sovjetiska hot, när det i själva verket var USA:s plan från september 1945 på att utplåna Sovjet som motiverade Moskvas rustningar.
Sovjetunionen förlorade 26 miljoner människor under andra världskriget.
Den här första listan över sextiosex städer från 1945 uppdaterades under det kalla kriget (1956) till att omfatta 1 200 städer i Sovjetunionen och sovjetblocket i Östeuropa (se frisläppta NSA-dokument).
Vätebomber skulle användas mot prioriterade mål i Sovjetunionen, Kina och Östeuropa. Storstäder i Sovjetblocket, inklusive Östberlin, var högt prioriterade för "systematisk förstörelse".
Källa: https://www.globalresearch.ca/wipe-the-ussr-off-the-map-204-atomic-bombs-against-major-cities-us-nuclear-attack-against-soviet-union-planned-prior-to-end-of-world-war-ii/5616601
Det kalla kriget beskrivs i regel som en kamp mellan två jämbördiga läger. Detta är grovt missvisande. Sovjetunionen var närmast totalförstört efter det tyska fälttåget och skulle gärna ha haft en god relation till USA för att kunna påskynda återuppbyggnadsarbetet. Stalin var en pragmatiker som skulle ha kommit mer än halvvägs till mötes. Å andra sidan var man inte naiv i Moskva, man såg vartåt vinden vände, och det redan med Hiroshima, som man begrep var en varning riktad mot dem själva.
SvaraRaderaNågra moraliska skrupler lär USA inte ha haft för att jämna ryska städer med marken. Det hade USA redan demonstrerat med brand- och atombombningen av Japan och det fortsatte man med i Korea. En säregen faktor till Sovjets fördel kan ha varit att USA kraftigt överskattade sitt försprång. Det berättas att då Sovjetunionen hade sitt kärnvapen redo, hade rektorn för MIT-universitet skrivit en bok som bara en vecka senare var tänkt att finnas i bokhandeln. I denna bok fanns tesen att atomvapnet var så komplicerat att Sovjet tidigast, om jag minns rätt, om tjugo år kunde prestera ett sådant. Boken utgavs aldrig.
Likartade planer som beskrivs i artikeln sägs ha förekommit kring 1960. Tanken bakom dessa var att det nu var dags att slå till medan Sovjetunionen ännu var klart underlägset.
Bertrand Russel var vid samma tid entusiastisk förespråkare för en sådan 'förebyggande' kärnvapenattack mot Sovjet innan de kunde försvara sig. Atombombningen av Japan var till för att avskräcka Sovjet från framtida äventyrligheter. Det förefaller som om en del av Japans elit hjälpte Usa genom att inte skicka upp startberedda stridspiloter vilket ett ögonvittne inom Japanska underrättelsetjänsten betraktade som underligt. Det Japanska spioneriet var fullt på det klara med att de aktuella b29orna var på gång.
SvaraRadera