Allt färre lyssnar dock på det budskapet och i nästa års parlamentsval riskerar hans parti att falla ur parlamentet.
Problemet är dock att flera partier mörkar sin verkliga agenda och i ett givet ögonblick kan rösta för att republiken ska upphöra.
Moldavien, ett litet land med 3,6 miljoner invånare är djupt splittrat mellan olika läger, som delvis speglar den etniska sammansättningen. En halv miljon lever i utbrytarrepubliken Transdnistrien, som skyddas av en ryskunderstödd styrka.
Ryssland har 410 fredsbevarare i Moldavien enligt ett OSSE-uppdrag från 1999, samtidigt som USA/Nato finns närvarande vid en militärbas utanför Chisinau, landets huvudstad.
I presidentvalet i fjol fick landet en ny och ryssvänlig president, som vill hålla Rumänien och Nato borta. Han valdes med 53 procent av rösterna, medan parlamentet domineras av Nato-vänliga krafter.
Traian Basescus budskap går ut på att moldavierna i grunden är rumäner som ska leva i Rumänien. Republiken Moldavien är en anakronism som han anser bör upphöra så snart som möjligt efter vårens parlamentsval.
Transdniestrins president Vadim Krasnoselskij föreslår en folkomröstning om landets status, så att hans utbrytarrepublik får klarhet i var Moldavien är på väg. Enligt Traian Basescu är Bukarest berett att välkomna Moldavien även utan Transnistrien. Moldaviens tidigare säkerhetsminister Anatoly Plugaru säger att de nuvarande moldaviska myndigheterna förbereder sig för att ansluta sig till Rumänien och Nato nästa år.
Regeringsledamöterna liksom parlamentets ledare har redan rumänska pass. Om majoriteten i det nya moldaviska parlamentet kommer att vara prorumänsk, kommer den förmodligen att rösta för enande med Rumänien och därmed för att bli medlem i Nato.
Vad som talar emot det scenariot är att enligt Plugaru 80 procent av befolkningen är motståndare till en anslutning till Rumänien och Nato. Basescus parti riskerar att inte ens få de sex procent som behövs för att komma in i parlamentet. Andra pro-rumänska partier kan dock ta sig in i stället och inte alla tänker avslöja sin politiska orientering under valkampanjen.
Moldaviens nyvalde president, Igor Dodon, har begärt en konsultativ folkomröstning för att förbjuda en sammanslagning med Rumänien. Han är också mot författningsdomstolens beslut att det officiella språket i landet ska kallas rumänska, inte moldaviska.
Nästa år kan bli avgörande och Rumänien lovar Moldavien upp till 20 miljarder euro i ett reformprogram om anslutningen blir av. Moldavien tillhörde Rumänien 1918-39, men har under betydligt längre del av sin historia stått under turkisk resp. rysk överhöghet.
Konflikten i Moldova försvåras självfallet av de internationella kopplingarna.
Sedan 2005 har samtal först i 5+2-format (Moldova, Transdnistrien samt EU, USA, Ryssland, Ukraina och OSSE som medlare. Nu har dock inget möte ägt rum på lång tid och Moskva anklagar Österrike, som för tillfället står för ordförandeskapet, för förhalningstaktik.
Misstanken gror att den prorumänska sidan i konflikten snarast tänker sig en lösning med våld av Transdnistrienfrågan i samband med en anslutning till Rumänien.
Nezavisimaja Gazeta 7/11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.