Mao omprövas: Hundra procent bra!

Mao med familj.

Ny forskning visar att anklagelserna mot den kinesiske kommunistledaren Mao Zedong för att ha orsakat massdöd i Kina är grundlösa.

Under hans ledning lade landet grunden till de stora framgångar landet skördar idag, menar Godfree Roberts, författare till boken CHINA 2020: Everything You Know is Wrong som utkommer 2018.

Här följer ett utdrag.

Enkla fakta kring Maos karriär verkar otroliga: i ett stort land med 400 miljoner människor, vid 28 års ålder, tillsammans med ett dussin andra, grunda ett parti och under de följande femtio åren komma till makten, organisera och omstöpa folket och omskapa landet – historien känner ingen större prestation. Alexander, Caesar, Karl den store, alla Europas kungar, Napoleon, Bismarck eller Lenin – ingen av hans föregångare kan konkurrera med vad Mao Zedong åstadkom, för inget annat land var någonsin så gammalt och stort som Kina. Maos prestation är faktiskt nästan bortom vår fattningsförmåga. Detta skrev John King Fairbank i sin kända bok The United States and China.

Kolleger, rivaler, akademiker och propagandister i öst som väst har skrivit mycket dumheter om Mao Zedong, men ändå, när vi korrigerar för bias och struntar i de systematiska lögnerna står det klart att, bortsett från den blodsutgjutelse som följer av krig och revolutioner, är det tveksamt om Mao dödade någon enda men helt säkert att han gav livet åt miljarder. Ja, ingen har faktiskt gjort så mycket bra för så många – och så lite skada; ingen kommer ens i närheten.

Smädelserna är lätta att förstå. Utländska makter förtalade honom för hans självständighet och för hans kommunism och anklagade honom för att ha skapat kaos och fruktlös strävan efter en socialistisk andlig utopi. Kolleger som Deng Xiaoping (som toppstudenten på Cambridge Lee Kwan Yew kallade ”den mest lysande man jag någonsin träffat”) och Chou En Lai (som fick Henry Kissinger att erkänna att ”kineserna är smartare än oss”) stod huvudet högre än någon samtida i Väst och den ringaste av dem – far till den nuvarande presidenten – var general vid nitton års ålder och guvernör vid tjugotvå.

De begravde honom med ett blekt beröm eftersom Mao i livet med lätthet överglänste dem alla, tuktade eller avfärdade dem efter behag och utmattade dem med sociala omvälvningar som krävde heroiska ansträngningar som skulle ha dödat eller drivit mindre män till vansinne. Det var de trettio procenten i deras dom, ”sjuttio procent bra och trettio procent dålig”, en dom som det kinesiska folket aldrig kommer att acceptera av skäl som kommer att bli uppenbara i följande tredelade omprövning.

Mao blev först allmänt känd 1919 då han, tjugosex år gammal, publicerade ”Fröken Chaous död”, en svidande berättelse om en flicka i hans by som begick självmord hellre än att gifta sig med en man hon föraktade:

”...omständigheterna kring flickan var följande: (1) det kinesiska samhället; (2) familjen Chao på Nanyang-gatan i Changsha; (3) familjen Wu på Kantzuyuan gatan i samma Changsha, familjen till mannen hon inte ville ha. Dessa tre faktorer utgjorde tre järnnät, ett slags trekantig bur. En gång fångad inom dessa tre nät, blev hennes liv omöjligt trots alla hennes försök. Det fanns inget sätt för henne att fortsätta leva... Orsakerna var det skamliga systemet med arrangerade äktenskap, det vidriga sociala systemet, nedtryckandet av den enskilda viljan och den saknade friheten att välja sin egen partner”.

1927, efter ha undgått avrättning i händerna på Kuomintangs trupper, förblev han en outtröttlig förkämpe för kvinnors rättigheter:

”...en man i Kina domineras vanligen av tre överheter: den politiska, familjen och den religiösa. Kvinnor, förutom att domineras av samma tre maktsystem, behärskas dessutom av sina män. Dessa fyra överheter – den politiska, familjen, den religiösa och mannen – förkroppsligar hela den feodal-patriarkala ideologin och dess system”.

1945 fick han sina kolleger att lova att de efter segern, skulle ”garantera fria äktenskap och jämställdhet mellan kvinnor och män”, och hans första officiella handling som statschef 1950, var att skriva under Folkrepubliken Kinas nya äktenskapslag, som lovade att skydda kvinnor och barn, garanterade jämställdhet mellan könen i monogama äktenskap, kvinnors fria val av make, lika lön för lika arbete, mammaledighet och gratis barnomsorg. (När han senare mötte motstånd, 1955, insisterade han: ”Män och kvinnor måste få lika lön för lika arbete. Verklig jämställdhet mellan könen kan endast förverkligas under den pågående socialistiska omvandlingen av samhället som helhet”.)

När Mao klev in på världsscenen 1945 hade Ryssland tagit Mongoliet och en bit av Xinjiang, Japan ockuperade provinser i norr, Storbritannien hade tagit Hong Kong, Portugal Macau, Frankrike bitar av Shanghai och USA delade de andra staternas immunitet i landet, samtidigt skakades nationen av inbördeskrig. Kina var ett jordbrukarsamhälle, efterblivet, feodalt, okunnigt och våldsamt. Av dess fyra hundra miljoner människor var femtio miljoner narkomaner, åttio procent kunde varken läsa eller skriva och medellivslängden var trettiofem år. Japanerna hade dödat tjugo miljoner och general Chiang Kai-Shek klagade över att knappt hundra av tusen ungdomar han rekryterade överlevde marschen till sina utbildningsbaser. Kvinnors fötter var förkrympt bundna, bönderna betalade sjuttio procent av sin produktion i arrende, desperata mammor sålde sina barn i utbyte mot mat och fattiga människor sålde sig själva som slavar för att slippa svält. USA:s ambassadör John Leighton Stuart rapporterade att under hans andra år i Kina hade tio miljoner människor svultit ihjäl i tre provinser.

När Mao avgick 1974 (han dog 1976) var de utländska inkräktarna, banditerna och krigsherrarna borta, befolkningen hade fördubblats, läskunnighet var 84 procent, förmögenhetsskillnaderna hade försvunnit, även fattiga områden fått el, infrastrukturen var återställd, ekonomin hade vuxit 500 procent, narkotikamissbruket var ett minne blott, kvinnorna befriade, flickorna fick gå i skola, brott var sällsynta, alla hade mat och husrum, medellivslängden hade ökat till sextiosju år. Sett till flera viktiga sociala och demografiska nyckeltal kunde Kina nu jämföras positivt med medelinkomstländer vars BNP per capita var fem gånger större.


Not: © CHINA 2020: Everything You Know is Wrong.
Källor: China NBS: National Bureau of Statistics; BEA, National Income and Product Accounts Tables; St Louis Federal Reserve, GDP pr Capita by Year, Adjusted for Inflation.


Trots en brutal USA-blockad på mat, ekonomi och teknik, och utan skuldsättning, fick Mao Kinas ekonomi att växa med i genomsnitt 7,3 procent per år, att jämföra med USA:s efterkrigsbooms 3,7 procent. När han dog, tillverkade Kina jetplan, tunga traktorer, oceangående fartyg, kärnvapen och långväga ballistiska missiler. Som ekonomen Y. Y. Kueh observerade: ”den kraftiga ökningen av industrins andel av Kinas nationalinkomst är ett sällsynt historiskt fenomen. Som en jämförelse ökade industrins andel av Storbritanniens ekonomi under de första fyra eller fem årtiondena av dess industrialisering med endast 11 procent (1801-41) och under Japans med 22 procent”. Maos Hans dokumenterade framgångar är, som professor Fairbanks säger, nästan otroliga. Han

•    fördubblade Kinas befolkning från 542 till 956 miljoner
•    fördubblade livslängden
•    fördubblade kaloriintaget
•    femdubblade BNP
•    fyrdubblades läskunnigheten
•    ökade spannmålsproduktion tre hundra procent
•    ökade bruttoindustriproduktionen fyrtio gånger
•    ökade tungindustrin nittio gånger
•    ökade järnvägsnätet med 266 procent
•    ökade passagerartågtrafiken från 102970000 passagerare per år till 81491,000
•    ökade järnvägarnas godstonnage två tusen procent
•    ökade vägnätet tusen procent
•    ökade råstålsproduktionen från noll till trettiofem miljoner ton/år
•    ökade industrins bidrag till Kinas NMP från tjugotre procent till 54 procent. (NMP ~BNP minus tjänster)

Kinas andra dumper av egen tillverkning, 1973.

Men från Maos synvinkel, var detta bara en liten sidoshow. När han gick i pension, hade han återförenat, omdefinierat, reformerat och vitaliserat den största, äldsta civilisationen på jorden, moderniserat den efter ett århundrade av misslyckade moderniseringsförsök och avslutat tusentals år av hungersnöd. Ett militärt geni (fältmarskalk Bernard Montgomery jämförde positivt hans största strider med Alexanders och Napoleons), strateg och politisk innovatör, en geopolitikens mästare, bonde och konfuciansk gentleman, men också en fin poet, även i översättning. 1946 berömde den brittiske poeten Robert Payne Maos dikt ”Snö” varpå Mao svarade, ”jag skrev den i flygplanet. Det var första gången jag någonsin varit i ett sådant. Jag blev förvånad över skönheten i mitt land från luften – men det var också andra saker”.

”Vilka då andra saker?” frågade Payne.

”Väldigt många. Du måste komma ihåg när dikten skrevs. Det var när det var så mycket hopp i luften, när vi litade på generalissimus [Chiang Kai-Shek]. Mina dikter är dumma – du får inte ta dem på allvar”.

Scen från nordligt land: hundratals li* instängda i is, tusentals li av virvlande snö

På bägge sidor om Kinesiska muren en enda vit oändlighet

Gula flodens snabba flöde har stillnat från ena änden till den andra

Bergen dansar, likt silverormar och höglandet anfaller likt vaxfärgade elefanter

som tävlar i storlek med himlen

En vacker dag blir landet, vitklätt och smyckat i rött, ännu mer förtjusande

Detta land, så vackert, har fått oräkneliga hjältar att böja sig i hyllning

Men ack! Chin Shih-huang och Han Wu-ti saknar den litterära stilen,

och Tang Tai-tsung och Sung Tai-tsu har inte mycket poesi i sina själar

och Djingis Khan, som för en dag var himlens stolta son, kunde bara skjuta örnar med

sin spända båge

Allt är dåtid och svunnet!

För riktigt stora män? Se endast på den tid som är nu.

* Li är ett kineiskt längdmått, räknas idag som en halv kilometer.

Mao behåller tillgivenheten från vanligt folk än i dag, tio miljoner av dem besöker hans födelseort varje år, vilket tio gånger om slår firandet av alla historiens hjältar kombinerat. Ändå tenderar vi att associera hans namn med svält och kaos, vilket i våra sinnen skymmer hans prestationer. Men om vi tittar närmare skall vi se att dessa beskyllningar inte är mer sanna än påståendena om ekonomisk misskötsel. De är helt enkelt indoktrinerade minnen och i nästa avsnitt kommer vi att allra först granska, den stora hungersnöden.

Utdrag ur CHINA 2020: Everything You Know is Wrong . Kommer ut 2018.

Författarens hemsida: https://www.quora.com/profile/Godfree-Roberts

Är du sugen på att läsa mer? Mao Zedongs valda verk 5 finns nu nedladdningsbar här.  Täcker åren 1949-1957.