Emmanuel Macron har varit om inte folkets så eliternas och massmediernas gullgosse sedan han kastade sig in i presidentvalskampanjen i början av 2017. Men nu sätter svårigheterna in.
Europa knorrar. I det italienska styret är man missbelåten med Macron – och visar det. Macron har tagit initiativ till en konferens om Libyen, som italienarna anser att de borde ha fått delta vid, och han har låtit förstatliga ett varv som italienska kapitalister stod i begrepp att ta över. EU-parlamentets ordförande, italienaren Antonio Tajani, är kritisk. Macron har satt nationella intressen i första rummet, anser Tajani; Macron borde försvara ”Europas intressen”.
Även i Frankrike råder missnöje. I Frankrike är Macron dock inte misstänkt för att sätta det nationella intresset främst, tvärtom. I juli, precis i tid till nationaldagen kom Macron i konflikt med krigsmaktens överbefälhavare i en fråga om nästa års budget. Macron skötte enligt flera iakttagare striden med generalen så dåligt att han framstår på en gång som en dålig högsta befälhavare, en dålig styresman och en dålig människa.
I nationalförsamlingen har Macrons organisation, LREM, som består till stor del av oerfarna nykomlingar, gjort sig till åtlöje genom oskicklighet, inre oreda och en pinsam flathet gentemot partiledningen och presidenten.
Missnöjda medlemmar och aktivister i LREM har dragit organisationens ledning inför rätta. Ledningen vill göra ändringar i organisationens stadgar. Medlemmarna anser att ändringarna ifråga är oförenliga med de ståndpunkter organisationen hävdat inför nationen. De missnöjda vittnar om fusk, lättsinne och ohederlighet.
Opinionsundersökningar har visat att missnöjet med Macron och hans styre också har vunnit spridning i väljarkåren. I början av augusti omtalades i pressen att Macron fått vidkännas det största fall i sympatier som uppmätts under hela den femte republiken; tio procentenheter på en månad.
Är Macrons smekmånad slut? Ja. Troligtvis. I alla fall i de delar av väljarkåren i vilka man narrats att tro på mannens storhet. I det sammanhanget bör emellertid också erinras att anhängare och väljare aldrig varit så många som välvilligt inställda massmedier har låtit påskina. Det förmodade jordskredet i valet till nationalförsamlingen kom till stånd med bara 18 procent av den samlade väljarkåren.
Bland Frankrikes intellektuella har Macron flera hårda motståndare. En av dem är kändisfilosofen och vänstermannen Michel Onfray. Onfray yttrade redan före valet att han ansåg Macron vara ”une bulle”, en bubbla, som förr eller senare skulle komma att spricka. En annan av kritikerna är professorn i ekonomi Jacques Sapir. Sapir hävdar att Macron och LREM narrade sig till vinst i valen med hjälp av ”myter”. Ingen av Macrons idéer håller streck, anser Sapir. Det är enligt Sapir också orsaken till att LREM nu råkar i svårigheter.
Signaturen PIGA står som författare till en lång artikel om Emmanuel Macron. PIGA hävdar att Macron i alla fall sedan hösten 2005 ingår i en komplott syftande till att infiltrera och slå ihop höger och vänster i fransk politik till ett enda till namnet socialliberalt men till gagnet nyliberalt parti med front mot det man kallar ”populism”.
Flera iakttagare hävdar att när hösten kommer är Macron och hans styre komprometterat. De tror att vid det laget har Macron att hantera ett våg av motstånd mot den nyliberala ekonomisk politik, som EU-kommissionen i praktiken tvingar honom att föra. De här iakttagarna hävdar att Frankrike kommer att drabbas av en ”social kris” och förmodar att en redan märkbar auktoritär tendens i styret kommer att förstärkas ytterligare.
Tillägg 7/8
På tyska Sputnik uppges på söndagen att 160.000 fransmän undertecknat ett upprop riktat mot president Macron och dennes tilltag att insätta sin fru Brigitte i en formell befattning som den franska republikens ”première Dame”, med egna sysslor, egen budget och egna medarbetare. ”Detta är Frankrike”, genmäler uppropets initiativtagare. ”Inte USA.”
Man kan möjligen hävda att Emmanuel Macron bara uppfyller ett vallöfte. Före valvinsten i april-maj förklarade Macron att han, om han bleve vald till president, skulle laga så att hans gemål finge en ”plats i offentligheten”. Brigittes plats i solen skulle dock inte komma att bekostas med allmänna medel, lovade den dåvarande presidentkandidaten.
Var det någon i publiken som grät och dånade vid tillfället ifråga? Något sådant omtalas inte i Sputniks notis, men uteslutet är det förstås inte. En medlem i Macrons parti, LREM, Tiphaine Beaulieu, har i alla fall nyligen uppgivit att hon funnit att partiet betalat folk för att stå till tjänst med utbrott av iögonenfallande sympati för Macron, vid ett av de massmöten LREM höll före valen, så varför inte?
Nu avser alltså Macron att uppfylla sitt löfte om upphöjelse av hustrun. Och med det tilltaget har han ådragit sig sin landsman Thierry Valettes missnöje. Valette är ”målare och författare” och den som för ett par veckor sedan tog initiativ till uppropet ”Contre le statut de première Dame pour Brigitte Macron”. 160.000 underskrifter har hittills influtit. Valette säger att han har som mål att få ihop en halv miljon underskrifter.
En detalj i Macrons försök att upphöja sin fru till republikens drottning är att han, trots löfte om motsatsen, tänker bekosta projektet med allmänna medel. Det är för Thierry Valettes del bara skäl till ytterligare upprördhet.
En opinionsundersökning ger vid handen att Valette och hans 160.000 anhängare inte utgör någon randföreteelse i Frankrike. Enligt Sputnik har opinionsundersökningsinstitutet IFOP sonderat folkdjupet och funnit att drygt två tredjedelar, 69%, av de tillfrågade ställer sig avvisande till presidentens utkorande av en première Dame. För Thierry Valettes del är det förhållandet bekräftelse på att presidenten misstar sig på nation och folk. ”Frankrike är inget USA”, säger han.
Mats Loman
Källor: Express, UPR/Francois Asselineau, Jacques Sapir, Jean-Pierre Jézéquel, PIGAM;
Sputnik 6/8/2017 ’Sind ja nicht in USA’: 160.000 Franzosen wollen Brigitte Macron nicht als First Lady; Peuple de France 3/8/2017: Manifestants payés pour ”faire le show”: les confessions d’une adhérente LREM; Réseau international; Le Figaro; Reuters; Closermag.fr; Egalite et réconciliation 3/8/2017: A la convention LREM, des manifestants étaients payés
Att det franska folket låtit sig luras av monopolkapitalets ljugande fulmedier i maskopi med en f.d. Rothchild-bankir är nog egentligen inte alls förvånande. man kan nog alltid lura 18% med välrepeterad massindoktrinering oavsett hur väl lögnerna som sprids redan blivit avslöjade.
SvaraRaderaRepetition är essentiellt vid hjärntvätt och alla föds inte med förmåga att stå emot sekterism och se verkligheten som den är.
Kanske är det därför som monopolkapitalet vill ersätta vår höga nivå av demokrati och ateism med den välkända dödskulten i EU? Den är dokumenterat lätt att kontrollera och den sekten kommer sannolikt se monopolkapitalets militärindustriella krig och död som en slags eftertraktad julklapp.