Principen bakom denna transnationella amerikanska rättsskipning är att om en affär skett i dollar kan ansvar uträvas i USA.
Nyligen gav Deutsche Bank beskedet att banken accepterar att
betala 7 miljarder dollar (66 miljarder svenska kronor) i en
förlikning med USA:s justitiedepartementet för att banken hade
varnat sina kunder för amerikanska bostadsobligationer, ett
handlande som anses kraftigt ha bidragit till den internationella
finanskraschen 2007-08.
Ursprungligen krävde USA dubbelt så mycket 14 miljarder dollar.
Av summan är 3,1 miljarder dollar "böter" och reste s k "consumer
relief", dvs. skall på något vis komma amerikanska konsumenter
till godo som kompensation för en skada som Deutsche Bank anses
ha tillfogat dem.
Credit Suisse har samtidigt kommit överens om att betala 5,28
miljarder dollar (49 miljarder svenska kronor), varav 2,8
miljarder dollar sägs vara "consumer relief".
"Vi står inför en mycket tät mur av amerikansk lagstiftningen som
särskilt syftar till att tjäna det ekonomiska och politiska
imperiet [dvs. USA:s, NB] och få ekonomiska och strategiska
fördelar," sade Pierre Lellouche, republikan i det franska
parlamentet när han presenterade en rapport om USA:s
extraterritoriella lagstiftning som var skakande läsning för
många.
Först när kolossala böter ådömdes BNP Paribas (8,9 miljarder
dollar) och Alstom (772 miljoner dollar)i 2014 fattade franska
politiker vad som var på gång.
Här i Sverige där svenska Telia åkt på en liknande smäll på 12
miljarder kronor sover ännu politikerna. Ingen har knystat om det
orimliga i att USA tar på sig rollen av ekonomisk världspolis.
Processen började 1977 med Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), en
anti-korruptionslag, som 1998 utsträcktes till utländska företag.
Sedan kom en rad lagar som gjorde det brottsligt att göra affärer
med stater på USA:s sanktionslista USA, inklusive Iran, Kuba,
Libyen och Sudan. Efter 9/11 gav Patriot Act amerikanska organ -
särskilt National Security Agency (NSA) - utökad tillgång till
digitala data.
Dodd-Frank Act 2010 gav Securities and Exchange Commission
(SEC), USA:s börsinspektion, befogenhet att lagföra transaktioner som
väsentligt bidrar till en olaglig verksamhet i USA, även om
transaktionen genomförts utanför USA och inte innefattat några
amerikanska parter.
2010 års Foreign Accounts Tax Compliance Act gav USA:s
skattemyndigheter extraterritoriella befogenheter.
Utländska banker tvingas agera ombud för USA:s mynduigheter och
lämna över fullständig information om amerikanska medborgares konton
och tillgångar, även för personer med dubbelt medborgarskap.
Det är därför svenska bankkunder numera ideligen irriteras med
frågor om man har haft några inkomster som är beskattningsbara i
USA.
De nya reglerna kan innebära obehagliga överraskningar för
miljontals människor utanför USA, som i många fall inte ens vet
om att de har ett andra medborgarskap i USA.
USA kräver att europeiska banker utlämnar listor över alla som
tjänar mer än 50 000 dollar från USA - annars döms banken att
betala 30 % av sitt kassaflöde från USA!
Slutligen, i september i fjol antog kongressen Justice against
Sponsors of Terrorism Act. Det skedde mot Obamas veto och
innebörden är att enskilda kan stämma t ex. staten Saudiarabien
för stöd åt terrorism i andra länder.
Allt som krävs för att en straffbar transaktion ska kunna
lagföras i USA är att affären gjorts upp i dollar eller att något
email passerat en server placerad i USA.
Det är uppenbart att USA använder de nya lagarnas
exterritorialitet som ett vapen för att säkra marknader åt egna
företag. Efter stämningen av franska Alstom som påstods ha
betalat mutor i indoniesien lyckades Genereal Electric ta över
dess energidivision som var 75 % av bolagets rörelse.
Franska IT-bolaget Alcatel åkte på blöter i Costa Rica och
Honduras, vilket slutade med att USA-bolaget Lusent glufsade i
sig Alcatel.
Av de 40 miljarder dollar som europeiska företag ådömts betala i
USA-böter på senare år faller en stor del på Frankrike, där av
erfarenhet motståndet mot USA:s världshegemoni är störst i EU.
Denna summa tar inte hänsyn till det mångmiljardbelopp som
kommer att drabba Volkswagen, som anklagas för att ha fuskat
med utsläppsprov på sina dieselmotorer i USA.
USA använder även de nya lagarna till att avskräcka europeiska
länder från affärsförbindelser med t ex Ryssland och Iran.
Den 30 september 2016 beordrade det amerikanska företaget Xerox
sina franska kunder och leverantörer inte att göra affärer med
Iran om de vill behålla goda relationer med Xerox.
Att slå tillbaka mot USA är inte lätt. Det kräver sammanhållning
av Europa och eftersom EU är en instuitution som instiftats för
att bl.a. värna den "transatlantiska länken" är det svårt att
tänka sig effektiva motåtgärder därifrån.
Att USA-firman Goldman Sachs till stor del var ansvarig för
försöken att dölja Greklands har inte lett till några efterräkningar.
Inte heller har man satt hårt mot hård mot den skatteflykt på
tiotals miljarder dollar som bedrivs av Amazon, Facebook, Apple
och Microsoft i Europa.
EU har nöjt sig med att stödja några nationella åtal: mot
Starbucks i Storbritannien, mot Google i Frankrike och Apple i
Irland. Men en effektiv lagstiftning på EU-nivå tycks tillhöra
det onämnbara.
red
Källa: Le Monde Diplo februari 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.