Lögn, förbannad lögn och statistik

Det finns nästan ingen statistisk uppgift som är så svår som att fånga fattigdomen i världen. Det mesta som skrivs är vilseldande. BBC säger exempelvis att medelinkomst i världen är 10 000 dollar per år .

Få bryr sig om att läsa det finstilta.




Går man till Världsbankens hemsida säger den att medianhushållskonsumtionen per capita (PPP) i världen var 5 742 dollar 2014. Det är 16 dollar per dag, i Sverige var siffran 48 dollar (3 gånger snittet)

Beroende på vilket mått man använder kan man komma till vitt skilda resultat.

Det finns en rad olika mått som BNP/capita, i bästa fall justerad för vilken köpkraft pengarna har i respektive land (kallas PPP, purchasing power parity).

Men BNP eller BNI är ju ett mått på ett samhälles totala inkomster - mycket stannar i företagen, i staten etc. Ett mer rättvisande mått är konsumtion/capita.(men det missar å andra sidan sparandet, som gynnar de rikare).

Dessutom är det stor skillnad på medelvärde och medianvärde. Medianvärdet är den inkomst som befinner mitt i inkomstfördelningen (50 % av människorna har högre, 50% har lägre inkomst än medianvärdet).

Tar man Nigeria och Tanzania år 2010 så var Nigerias BNP per capita (PPP) $ 5 123; Tanzanias uppgick till endast $ 2 111.

Detta tyder på att nigerianer hade det mer än dubbelt så bra som tanzanianerna.

Men om vi jämför medianvärde för konsumtionen, framträder en annan bild:

Mediankonsumtionen i Nigeria är 657 $ per år, i Tanzania 730 $ per år. Tanzanierna har alltså mer att konsumera för än nigerianen som alldeles nyss, här ovan verkade vara 143 procent rikare!


1,3 miljarder människor saknar fortfarande de 1,90 dollar om dagen som Världsbanken satt som gräns för absolut fattigdom.

Ta bara ett land som Indien kan man få vitt skilda beskrivningar av landet, som ekonomiskt "mirakel" och som ett land fånget i kronisk massfattigdom. Fattigdomen sägs officiellt ha reducerats till 12,5 procent. Andra uppgifter visar att 330 miljoner indier (25 procent) går till sängs hungriga. Livsmedelssäkerheten för Indiens massor (mätt som producerade kilokalorier per invånare) minskar  och ligger strax över 2 000 - hotfullt nära massvält.

En aktuell paradox: Indien har över en miljard mobiltelefoner. Samtidigt: Cirka 70 procent av hushållen i Indien inte har tillgång till toalett, vare sig på landsbygden eller i städerna slumområden . Ungefär 60 procent av landets 1,2 miljarder människor uträttar fortfarande sina behov i det fria, med stora negativa verkningar för folkhälsan.


Världsbanken går i en färsk rapport som bygger på studier i Europa och Centralasien så långt som att påstå att det finns en allt svagare koppling mellan statistikens ekonomiska framsteg och välstånd för den enskilde.

Ett relativt genomtänkt system för att mäta välfärden i olika länder är UNDP:s HDI (human development index). Du kan ladda ner Human Development Report här. Inom några dagar kommer en ny rapport för 2016.

red