Journalisten Egor Putilov som tvingats säga upp sig från Sverigedemokraternas kansli framställs idag av myndigheterna som en säkerhetsrisk.Motiveringen är att han tjänat sex miljoner på att sälja en villa åt en rysk affärsman, Dmitrij Kolganov (f. 1984) som sägs vara straffad i Ryssland men ändå på något sätt tros vara Putins redskap.
Om man bortser från den oklara historien, kan det ha funnits andra skäl att stoppa Egor Putilov? Den som läser hans blogg inser att hans beskrivning av Migrationsverket måste vara besvärande. Sixten Andréasson har läst bloggen.
* * *
Här följer ett utdrag ur Egor Putilovs blogg https://putilov. org:
"Migrationsverket brukar få mängder av tips i asylärenden. Oftast kommer de från någon bekant eller släkting till den sökande som av någon anledning vill hämnas och skada personen i fråga. Eftersom myndigheten saknar rutiner för att följa upp tipsen läggs de oftast bara in i dossier utan någon åtgärd och ligger där tills någon handläggare av en slump hittar dem. Den här gången handlade det om en kvinna från Somalia vars dossier hade beställts som ett så kallat kopplat ärende till asylprövningsenheten i Flen, där jag arbetade för tillfället. Om en asylsökande anger en viss person i Sverige som sin kontaktperson eller någon annans slags anknytning som har betydelse för ärendet kallas denna person för ”kopplat ärende” på myndighetsspråk. I det här fallet angavs kvinnan som en släkting till sökanden och vi beställde hennes ärende för att kontrollera om anknytningen framgår av tidigare utredningar.
Kvinnan fick asyl i Sverige någon gång under 2000-talet och bodde sedan dess med ett permanent uppehållstillstånd, utan att ansöka om medborgarskap. När jag bläddrade i handlingar i ärendet stötte jag på ett skriftligt tips som var ett par år gammalt. Enligt tipset hade kvinnan ett uppehållstillstånd både i Norge och i Danmark när hon sökte asyl i Sverige i början av 2000-talet. Numera var hon medborgare i Norge. Uppgiftslämnaren påstod att kvinnan tagit emot socialbidrag från alla tre länder. Inte nog med det – direkt efter att hon fick asyl i Sverige reste hon till det land hon hade sökt skydd ifrån – nämligen till Somalia. Väl där sålde hon ett svensk uppehållstillstånd på anknytning till en somalisk man med tre egna barn för 120 tusen kronor. Mannen tog sig till Sverige och bor här som hennes 'man' medan hon fortsätter att bo i Norge.
Uppgifterna i tipset var graverande. Det som gick att kontrollera på en gång i hennes ärende stämde överens med innehållet i tipset – mycket riktigt ansökte hon om familjeanknytning kort efter att hon hade fått asyl i Sverige med en man med 3 barn som hon påstod var hennes egna. Dessutom fick Migrationsverket flera brev i retur från hennes folkbokföringsadress i Sverige. Jag skickade en förfrågan med kvinnans bild och fingeravtryck till norska myndigheter som någon vecka senare bekräftade att det finns en person i Norge med samma fingeravtryck – men med en annan identitet. Med alla dessa uppgifter gick jag till en av beslutsfattare som bara ryckte på axlarna: vi kunde inte göra något i fallet, inte ens återkalla hennes uppehållstillstånd.
Enligt utlänningslagen ska det krävas 'synnerliga skäl' för att återkalla ett uppehållstillstånd efter innehav i fyra år. Detta eftersom personen då anses vara förankrad i Sverige. Uppskatta ironin: personen som förmodligen var i Sverige endast tillfälligt för att besöka myndigheter och kvittera ut bidrag anses vara så förankrad efter 4 år att det inte går att återkalla hennes uppehållstillstånd även vid ett uppenbart fusk. Migrationsverket tolkar synnerliga skäl restriktivt – det ska nämligen föreligga ett grovt brott för att det skulle anses finnas synnerliga skäl.
– Det kan eventuellt handla om ett bidragsbrott men då ligger det inte på vårt bord, – fick jag höra från beslutsfattaren.
I slutändan gjorde vi ingenting i ärendet. Vi har inte ens kallat henne för en intervju – det ansågs vara meningslöst. Förmodligen fortsätter hon att använda tre olika identiteter i tre nordiska länder än idag."
Jag rekommenderar läsning av Putilovs blogg - han var anställd på Migrationsverket från november 2012 till mars 2015. Finner det chockerande att läsa om hur det kunde gå till där. Inte konstigt att regeringen sparkade generaldirektören. Hoppas att en med fastare nypor blir utsedd. Så att den avvisningspolitik som Ygeman och Johansson nu vill genomföra kommer att verkställas.
Sixten Andréasson
