Vad händer efter Nato:s rumänska kupp...

Calin Georgescus valseger fick Rumäniens högsta domstol att ogiltigförklara valet.

Den 6 december fattade Rumäniens författningsdomstol ett  extraordinärt beslut om att utan förklaring upphäva resultatet av den första valomgången i landets presidentval den 24 november. Lägligt fattades beslutet bara några dagar före en andra valomgång som enligt opinionsundersökningarna skulle ha lett till en jordskredsseger för uppstickaren Calin Georgescu.

Processen gav medborgarna i alla Natos medlemsländer en skoningslös snabbkurs i realtid om vad som nu kan hända i deras egna länder om ”fel” kandidater skulle väljas om än på ett rättvist sätt, skriver den undersökande journalisten Kit Klarenberg.

Georgescus fantastiska seger i den första valomgången tog Rumäniens politiska elit och dess västerländska sponsorer på sängen, samtidigt som han blev landets mest populära politiska figur. Han förde en traditionalistisk och nationalistisk kampanj där han hyllade åsikter som vissa kanske skulle anse vara osmakliga, men han förespråkade också nationalisering och statliga investeringar i den lokala industrin. Det är kanske förutsägbart att västmedia strax stämplade honom som ”högerextrem”, ”pro-Putin” och ”konspirationsteoretiker”, bland andra numera välkända omdömen som brukar fällas över politiska dissidenter.

Georgescus största brott är att han beslutsamt motsätter sig fortsatt rumänskt engagemang i och stöd till proxykriget i Ukraina. Som Kievs granne vid Svarta havet har Bukarest erbjudit betydande ekonomiskt, materiellt och politiskt stöd sedan februari 2022, hela tiden med risk för att självt hamna i korselden. Men i intervjuer med västerländska nyhetsbyråer proklamerade Georgescu djärvt att allt ”militärt eller politiskt stöd” skulle reduceras till ”noll” under hans ledning:

”Jag måste ta hand om mitt folk. Jag vill inte blanda in mitt folk... Allting stannar upp. Jag måste bara ta hand om mitt folk. Vi har många egna problem.”

Inget officiellt skäl har getts till att Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarade valet i november, trots att den flera dagar tidigare hade godkänt resultatet. Under tiden har dock Bukarests säkerhetsapparat släppt hemligstämplade rapporter som antyder - utan att komma med direkta anklagelser eller några som helst bevis - att Georgescus seger kan ha varit resultatet av en omfattande Moskvasponsrad påverkanskampanj som levererats via TikTok. De uppgifter som lämnades pekade i stället på en ganska vardaglig - om än framgångsrik - marknadsföringsinsats i sociala medier.

Intrigerna tätnade ytterligare i slutet av december, när det avslöjades att TikTok-kampanjen som påstods ha hjälpt Georgescu i själva verket finansierats av Rumäniens nationalliberala parti. Denna uppbackning hjälpte till att göra den dittills okände kandidaten nationellt känd, och målet var potentiellt att skada det nationalliberala partiets ärkefiende Socialdemokraterna. Inga bevis för moskovitisk finansiering, än mindre stöd, för Georgescu har någonsin framkommit. Men trots dessa avslöjanden har berättelsen om att han katapulterats till makten genom rysk destabilisering varit omöjlig att få slut på.

Natos stora och ständigt expanderande militärbas i Rumänien

Bukarests vidsträckta territorium är hemvist för flera amerikanska missilanläggningar och en gigantisk NATO-bas, som enligt planerna snart ska utökas kraftigt, uttryckligen i syfte att på ett avgörande sätt förändra regionens ”maktbalans” till västs fördel. Samtidigt har de rumänska presidenterna ett betydande inflytande i inhemska och internationella frågor. De dikterar utrikespolitiken, fungerar som överbefälhavare för de väpnade styrkorna och utser premiärministrar. Allt detta pekar på en mycket mer sannolik förklaring till att presidentvalet upphävdes än ”rysk inblandning”.

”Utan hopp”

Den 10 december publicerade BBC en uppseendeväckande rapport om hur rumänerna var ”förbluffade över att presidentvalet ställdes in i elfte timmen”. Det brittiska statliga tv-bolaget ansträngde sig hela tiden för att rättfärdiga valets oöverträffade, despotiska annullering som korrekt, rimligt motiverad av en ”massiv” och ”aggressiv” illvillig inblandningskampanj på TikTok - oavsett om det var av ryskt ursprung eller inte - som otillbörligt snedvred resultatet.

BBC kände sig dock till slut tvingat att erkänna att Georgescu var enormt, och fundamentalt, populär. NATO-veteranen Mircea Geoana, Bukarests tidigare utrikesminister som kandiderade till presidentposten i november och slutade på sjätte plats, citerades till exempel för att ha sagt att ”Rumänien duckade en kula” och ”kom mycket nära” en total kupp. ”Om Moskva kan göra så här i Rumänien, ett djupt antiryskt land, betyder det att de kan göra samma var som helst”, varnade han olycksbådande. Geoana medgav dock att det fanns ”en hel cocktail av klagomål i vårt samhälle” och att det skulle vara ”ett stort misstag att tro” att Georgescus framgång ”bara berodde på Ryssland”.

BBC erkände att en enorm ”trötthet” på Rumäniens envist pro-västliga politiska etablissemang är allmänt utbredd bland befolkningen, folk har ett ständigt växande antal helt legitima klagomål, som helt förtigs i mainstream. Enligt det brittiska statliga tv-bolaget talade Georgescu däremot inte bara öppet och passionerat om dessa många problem, utan erbjöd också konkreta lösningar för att ta itu med dem. Och väldigt många vanliga medborgare ”gillade vad han sa”. Flera Georgescu-anhängare citerades i artikeln och gav översvallande beröm. En evangeliserade:

”Han är som en predikant, med en bibel i handen, och jag tyckte att han bara talade sanning... Han talar om rättigheter och värdighet. Rumäner åker till andra länder för att arbeta, men vi har ju så många resurser här. Trä, säd - och vår jord är mycket rik. Varför skall vi vara lösdrivare i Italien?”

BBC noterade vidare att Georgescus ”löfte om att göra Rumänien stort igen hjälpte honom att vinna röster särskilt bland den stora rumänska diasporan”. Med tanke på Bukarests massiva avfolkning under de senaste åren, till stor del en följd av EU-medlemskapet, är detta knappast förvånande. ”Många som lämnade landet för att livet var så tufft hankar sig nu fram utan större framgång utomlands”, konstaterade det statliga brittiska tv-bolaget. I Bukarest stiger samtidigt kostnaderna för basvaror ”snabbast i Europa”. En utländsk anhängare av Georgescu förklarade kraftfullt:

”Är han korrupt? Är han med Putin? Nej, det är han inte. Han är med folket. Med Rumänien. Georgescu är en patriot. Han vill ha fred, inte krig, och det vill vi också. Någon vill något gott för sitt land och de tillåter honom inte att göra det... Kanske sitter han i fängelse om några månader och för vad i så fall? För ingenting ... Vi känner oss vilsna just nu, utan hopp.”

”Allierad solidaritet”

Hittills har det inte framkommit några konkreta bevis på att några Nato-makter ligger bakom i ogiltigförklarandet av Rumäniens presidentval. Vi vet inte - och kommer kanske aldrig att få veta - vad som kan ha sagts bakom stängda dörrar till medlemmar av Bukarests västköpta politiska, rättsliga, säkerhetsmässiga och militära etablissemang, och av vem. Men det finns ett tydligt prejudikat för sådana konspirationer bakom kulisserna. Under de sista månaderna 1989 började kommunismen kollapsa i Warszawapakten, den konstellation av central- och östeuropeiska länder som bildades under kalla kriget.

Det enda undantaget var Rumänien, som då leddes av Nicolae Ceausescu. Den 4 december samma år hade han ett privat möte med Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov för att diskutera de kommunistiska regeringarnas fall i Bulgarien, Tjeckoslovakien, Östtyskland, Ungern och Polen. Gorbatjov, som i allt väsentligt var en västmarionett, försäkrade Ceausescu att hans ställning var säker, att han skulle ”överleva” och att de skulle träffas igen om bara några veckor. Det mötet blev dock aldrig av. Den 25 december avrättades Ceausescu av en militär exekutionspluton.

 

Den rumänska revolutionen 1989

Detta följdes av våldsamma massprotester över hela Rumänien. Flera år senare avslöjades det att högt uppsatta amerikanska tjänstemän i hemlighet träffade Gorbatjov den månaden och bad honom att sätta in Röda armén för att avsätta Ceausescu. Dessa böner avvisades. Senare forskning visar dock att ett stort antal KGB-agenter under hela december 1989 genomförde osäkra, hemliga uppdrag över hela landet, i samarbete med Ceausescus efterträdare Ion Iliescu. Misstankar om att han personligen beordrade själva de säkerhetstjänstens aktioner som utlöste de upproriska anti-Ceausescu-demonstrationerna lever kvar än idag.

Oavsett vad som är sant i denna fråga kan inte Rumäniens enorma geopolitiska betydelse för imperiet då som nu inte vara tydligare. Under de veckor som gått sedan Georgescus seger förkastades har det tillkännagetts att ytterligare ett stort antal utländska NATO-trupper kommer att skickas till Bukarest, som ett uttryckligt svar på ”utvecklingen av säkerhetsläget i Svartahavsregionen”. Samtidigt talar rumänska tjänstemän varmt om ”allierad solidaritet” och ser fram emot ”omfattande gemensamma militärövningar” under det kommande året.

 Amerikanska soldater under övningar i Rumänien, november 2022

Den 12 december gav den rumänska regeringen dessutom plötsligt grönt ljus för en sedan länge föreslagen, mycket kontroversiell lagstiftning som innebär att landets militär och alla dess ”vapen, militära anordningar och ammunition” när som helst kan överlämnas under total utländsk kontroll och ledning, utan någon formell statlig förklaring om undantagstillstånd, belägring eller krig. Med andra ord skulle Nato få makt att på egen begäran rekvirera Bukarests väpnade styrkor. Allt nu mycket lämpligt, eftersom det närliggande proxykriget i Ukraina är på väg mot total kollaps och insändande av utländsk militär i Ukraina nu öppet diskuteras.

Den tidigare nämnda BBC-artikeln rapporterade att den lokala ”misstanken” om huruvida osynliga utländska aktörer kan ha påverkat ”domarnas beslut att avbryta omröstningen” gjort att ”även de som fruktade en president Georgescu - och trodde att Ryssland stödde honom - nu oroar sig för det prejudikat som just skapats för den rumänska demokratin”. Vi får fundera på var nästa illiberala kupp av det slag som just ägde rum i Bukarest kan komma att upprepa. Imperiets växande förakt för demokrati och folkvilja blir allt tydligare.

Icke desto mindre kan man finna viss tröst i det faktum att även de som stödde Rumäniens auktoritära kupp är väl medvetna om att den bara var en kortsiktig lösning, trubbigt våld på en mängd djupt komplexa och sannolikt olösliga socioekonomiska och politiska problem. Mircea Geoana, f.d. högt uppsatt inom NATO, sa till den brittiska statliga radio- och tv-kanalen att ogiltigförklarandet av Georgescus seger i bästa fall har gett västmakterna och deras utvalda marionetter i Rumänien en övergående respit. Dessutom fruktade han att åtgärden kan bli en spektakulär bumerang om eliten fortsätter att ignorera medborgarnas oro:

”Vi köpte oss lite tid. Men det finns ett verkligt raseri här. Och om vi inte gör något kan det upprepas.”

Källa: https://www.kitklarenberg.com/p/after-natos-romanian-coup-where-next

Alla mina undersökningar är gratis tack vare mina läsares generositet. Oberoende journalistik kräver dock investeringar, så om du har haft nytta av den här artikeln eller någon annan, kan du överväga att dela med dig eller till och med bli en betalande prenumerant. Ditt stöd tas alltid tacksamt emot och kommer aldrig att glömmas bort. För att köpa mig en kaffe eller två, vänligen klicka på denna länk.

Översättning: Lennart Palm