Nato firar terroristmord i Syrien

På Natos utrikesministermöte 3 december rådde det ingen tvekan om på vilken sida militäralliansen står i den syriska konflikten.

Det är i sanning en bisarr samling stater som just nu antingen direkt eller indirekt för krig mot Syrien:
Mot Syrien står bl.a. Israel, som under förevändning att slå mot Hezbollah har bombat mål i Damaskus idag.

USA finns i bakgrunden och är redan militärt närvarande i Libanon och i södra Syrien.

Hand i hand med Turkiet, Natos största landarmé, som stöder islamisterna i Idlib och nu Aleppo, samt bekrigar kurderna, som hållit islamisterna borta från nordöstra Irak och deltar i försvaret av Aleppo.

Till dessa stater kan läggas Ukraina som skickat kommandosoldater till Idlib och samarbetat med terroristerna i bl.a  terrordådet i Crocus Hall i Moskva i mars 2024.

Vid Nato-mötet i går hade Turkiets utrikesminister Chakan Fidan överläggningar med sin ukrainske kollega Andrii Sybiha om situationen i Syrien. Ukraina ingår inte i Nato men betraktas i alla aveenden som fullvärdig medlem.

Syrien har råkat i en ytterst farlig situation. Förutom visst stöd, främst med flyg, från Ryssland har Syrien bara Iran och Irak som kan leverera ett viss praktiskt stöd.

En pro-iransk grupp i Irak, Kataeb Hizbollah, kan komma att sända väpnade styrkor till Aleppofronten för att förstärka Syriens regeringsstyrkor. Gruppen uppmanar Iraks regering att göra detsamma.

En talesman för Kataeb Hizbollah, en del av den Iran-stödda "motståndsaxeln"; uppmanade Bagdad att agera.

"Vi anser att den Irakiska regeringen bör ta initiativ till att skicka reguljära militära styrkor i samordning med den syriska regeringen, eftersom dessa grupper utgör ett hot mot Iraks nationella säkerhet och regionen", sade talesmannen.

Kataeb Hizbollah har tidigare kämpat i Syrien vid sidan av styrkor lojala med president Bashar Assad.

I Irak ingår Kataeb Hizbollah i Al-Shaabi, en koalition av tidigare paramilitära styrkor som nu integreras i den reguljära väpnade styrkor.

Denna koalition har förpliktat sig att inte engagera sig i strider utanför Iraks gränser.

Irak läker fortfarane såren efter kriget mot Daesh (Islamska staten) som 2014 tog kontroll över en tredjedel av landet innan de besegrades 2017.

På måndag sade Irak sade att det hade skickats pansarfordon för att öka säkerheten längs dess 60 mil långa  gräns med Syrien.  

Londonbaserade Syriska Observatoriet för Mänskliga Rättigheter, Storbritannien-baserade krig övervaka, rapporterar att 200 pro-Iranska irakiska soldater anlänt som förstärkning av regeringsstyrkorna.

arab news 3/12, byråer.