Europe is sinking

Nej, Europa tänker inte. Det sjunker. Det visar såväl regeringskrisen i Sverige som den nya regeringen i Tyskland.

Och överalltihopa lyser coronapaniken som driver fram nya och svårhanterliga motsättningar mellan  medborgare och överhet.

Att Tyskland legaliserar haschet är en verkligen en träffande symbol. Samma narkotika som en gång gjorde slut på mamluckernas imperium ska nu släppas fritt i EU:s största medlemsstat.

Att Anna Lena Baerbock blir ny utrikesminister är också stilenligt. Hon är en utpräglad atlantist, militarist och russofob. Hennes partikollega Joschka Fischer var den som på samma post ledde Tyskland till att för tredje gången på 1900-talet bomba Serbien. Och detta hälsades med applåder - äntligen hade Tyskland blivit en "vanlig" stat igen. Det var som om hela Tyskland fått ett "Persilschein" och äntligen kunde glömma Hitlertysklands förbrytelser (vilket sannerligen många andra folk haft svårare för).

Med De gröna och en mycket svag socialdemokrati vid rodret finns ingen anledning att tro att Tysklands - och Europas - energikris kommer att lätta. Nej till kärnkraft, nej till kol, nej till Nord Stream 2. Som om det inte vore nog att Tysklands bilindustri är inne i en extremt svår omställning som kan leda till att USA-företag tar över ledningen.

* * *

I Sverige är det en tröst för tigerhjärtan att miljöpartiet lämnar regeringen. Är det något som drivit väljare högerut är det väl illa tänkt, moraliserande miljöpolitik, byggd på ständigt hoppande subventioner. Bra bara för dem som kan ta elscooter till jobbet i Stockholms innerstad.

Socialdemokraterna får därmed en chans under ett knappt år att visa vad de vill. Att de tvingas styra på en borgerlig budget är en mindre nackdel än att behöva dela makten med Mp.

Men allt beror förstås på vad (s) vill. Ett vinnande alternativ kräver energisk bostadspolitik och ett tydligt utrikespolitiskt alternativ för fred och alliansfrihet.

Stefan Lindgren