Tyskar manas att glömma Barbarossa

En inflytelserik tysk journalist skriver i Die Zeit att det är dags att ge upp tanken på att det  skulle vara "en moralisk plikt att till nästan vilket pris som helst hålla fred med Ryssland på grund av det tyska angreppet på Sovjetunionen 1941".

Berlins utrikespolitiker pressar på för nya konfrontationer mot Ryssland, rapporterar webbtidskriften German Foreign Policy.

- Tyska utrikespolitiker och regeringsrådgivare pressar på för en ytterligare intensifiering av västerländsk aggression mot Ryssland. Du måste slå Ryssland "där det verkligen gör ont", kräver FDP:s (ett libealt parti ö.a.) utrikestalesman Alexander Graf Lambsdorff. 

Experter från stiftelsen för vetenskap och politik (SWP) stöder militära åtgärder – något slags "militär mission i Svarta havet" - för att "skrämma" Moskva när det gäller utrikespolitik. Man bör också överväga att utesluta Ryssland från det globala betalningssystemet SWIFT. Enligt EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell måste EU "vara beredd på en lång, tuff period i våra relationer med Ryssland".

Tysklands federale försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer hävdar att Moskva redan "för krig mitt i Europa". Å sin sida börjar den ryska regeringen nu motsätta sig sanktioner och andra straffåtgärder från EU och införde nyss motsanktioner mot flera EU-politiker härom veckan; konflikten fortsätter att förvärras.

Rysslands motsanktioner
Ryssland införde motåtgärder som svar på de senaste EU-sanktionerna. I mars införde Bryssel inreseförbud mot flera ryska tjänstemän och beordrade att deras tillgångar inom EU skulle frysas.[1]

Som svar förbjöd Moskva åtta offentliga tjänstemän från olika EU-länder att resa in i Ryssland. Anledningen är att de ständigt utvidgade sanktionerna mot Ryssland från EU:s sida strider mot "FN-stadgan och grundläggande standarder inom folkrätten"; EU:s sanktioner har åtföljs av en ”antirysk hysteri” som underblåses av västs medier.

Unionens sanktioner lämnar "inga tvivel" om att Bryssel i slutändan syftar till att "bromsa Rysslands utveckling till varje pris" och att upprätta en "världsordning", som genom ständig inblandning i främmande staters interna angelägenheter underminerar gällande internationell rätt; "Rysslands utrikes- och inrikespolitiska oberoende" står därmed på spel.[2] Moskvas nya sanktioner har drabbat  Europaparlamentets ordförande David Sassoli, EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová och chefen för Berlins statsåklagare Jörg Raupach samt fem andra tjänstemän från Estland, Lettland, Sverige (Åsa Skott vid FOI) och Frankrike.

"Ovänliga stater"
Bara några dagar tidigare hade Ryssland vidtagit motåtgärder mot utvisning av ryska diplomater från flera EU-länder. Den nya konflikten utlöstes av anklagelsen att explosioner i en ammunitionsdepå i ett tjeckiskt vapenföretag 2014 utlösts av ryska agenter. Det finns inga verifierbara bevis som stöder påståendet. Ändå har Tjeckien och några andra EU-länder utvisat ett tvåsiffrigt antal ryska diplomater. Moskva reagerade och drog för sin del tillbaka uppehållstillstånden för ett tvåsiffrigt antal europeiska diplomater.

Utrikesminister Sergei Lavrov har också meddelat att Ryssland snart kommer att lägga fram en lista över "ovänliga stater" vars diplomatiska beskickningar inte längre ska få anställa rysk personal. Detta skulle märkbart begränsa deras förmåga att agera, även när det gäller att stödja delar av den ryska oppositionen.[3]

Förutom USA sägs Australien, Kanada, Storbritannien, Baltikum, Polen, Tjeckien och Ukraina komma att drabbas. Det är ännu inte klart om Tyskland också kommer att föra upp på listan.

"Värre än under kalla kriget"
Berlin och Bryssel, som nu ställts inför oväntat skarpa reaktioner på sina alltmer vidlyftiga sanktioner, inte bara från Ryssland utan också från Peking [4], reagerar indignerat. Moskvas motåtgärder avvisas "å det skarpaste", förklarar en talesman för det tyska utrikesdepartementet: De "bidrar till att i onödan försämra relationerna med Ryssland".[5] I ett gemensamt uttalande av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU-rådets ordförande Charles Michel och Europaparlamentets ordförande Sassoli sägs att åtgärderna är "oacceptabla" och ett bevis på att Ryssland satsar på "konfrontation".

Naturligtvis är detta att vända uppochner på fakta: med sina senaste motåtgärder reagerar Moskva bara på de EU-sanktioner som Bryssel gång på gång infört sedan 2014; konfrontationen står EU för. EU:s utrikestalesman Josep Borrell sa själv nyligen att Bryssel var rett på en förnyad eskalering av spänningarna: Det är, enligt Borrell viktigt att vi gör oss "förberedda för en lång ... tuff fas i våra relationer med Ryssland".[6]

Rysslands utrikesminister Lavrov anser att relationerna redan blivit sämre än de var under det kalla kriget: Då visades åtminstone en "ömsesidig respekt", något "som saknas idag". [7]

"Sätt gränser för Ryssland"
Berlins regeringsrådgivare pressar på för att ytterligare försämra situationen. Hittills har EU inte lyckats "visa tillbaks Ryssland inom sina gränser", enligt en aktuell podcast från Berlin-stiftelsen för vetenskap och politik (SWP); nya åtgärder måste därför övervägas.[8] Ronja Kempin, EU-expert vid SWP, föreslår "att EU instruerar sina militära organ" att utveckla scenarier för "en demilitariserad zon mellan Ukraina och Ryssland" - i syfte att "avväpna båda sidor". Dessutom bör man överväga att "avskräcka Ryska federationen när det gäller utrikespolitik"; Bryssel skulle till exempel kunna starta en "militär mission i Svarta havet", helst i Ukrainas eller Turkiets territorialvatten. Naturligtvis skulle man därmed kunna hamna "i en militär spiral". Susan Stewart, SWP:s Östeuropa-expert, föreslår också att Ukraina ges ett "starkare militärt stöd". Dessutom skulle "andra instrument kunna prövas". Stewart nämner uttryckligen möjligheten att utesluta Ryssland från det globala betalningssystemet SWIFT. Syftet vore då att förstöra den ryska utrikeshandeln och skulle innebära den ekonomiska dödsstöten för Ryssland.

"Rysslands krigföring i Europa"
Också andra önskar en ytterligare eskalering. Vice ordförande för FDP:s parlamentsgrupp med ansvar för utrikespolitiken, Alexander Graf Lambsdorff, krävde härom veckan: ”Vi måste slå Ryssland där det verkligen gör ont”.[9] Han föreslog ”en sanktionspolitik”, som ”närmast motsvarade ett embargo”, samtidigt som han erkände att detta också skulle innebära att Förbundsrepubliken skulle få ”betala ett pris", men hävdade att frågans vikt ändå "rättfärdigade" detta.

Försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer hade tidigare hävdat att Ryssland för närvarande var engagerat i "att föra krig mitt i Europa"; därmed pågår redan ett krig mellan EU och Ryssland.[10] Veckotidningen Die Zeits webbplats säger inte bara att Förbundsrepubliken snarast måste börja möra en mer aggressiv kurs mot Ryssland, bl.a. genom att ge Ukraina "säkerhet inom Nato" och visa landet "en väg till medlemskap i Europeiska unionen".

Det är också viktigt att släppa hämningarna: "Särskilt kulturvänstern" måste "ge upp tanken" att det "är en moralisk plikt att till nästan vilket pris som helst hålla fred med Ryssland på grund av det tyska angreppet på Sovjetunionen 1941", skriver journalisten Alan Posener i Die Zeit 30 april.[11]
 
Berlin/Moskva 3 maj 2021
https://www.german-foreign-policy.com/news/detail/8586/n rapport


Övers: Lennart Palm

Noter

[1] Se In der Eskalationsspirale.

[2] Foreign Ministry statement on Russia's response measures to more EU sanctions. mid.ru 30.04.2021.

[3] André Ballin: Lawrow konstatiert Kalten Krieg und kündigt schwarze Liste an. derstandard.at 28.04.2021.

[4] Se om detta Mit gleicher Münze.

[5] EU und Bundesregierung kritisieren russische Sanktionen scharf. zeit.de 01.05.2021. zeit.de 20/05/2021.

[6] Russland verbietet acht EU-Vertretern die Einreise. sueddeutsche.de 30.04.2021.

[7] André Ballin: Lawrow konstatiert Kalten Krieg und kündigt schwarze Liste an. derstandard.at 28.04.2021.

[8] Ronja Kempin, Susan Stewart: Russlands Muskelspiele in der europäischen Nachbarschaft - ohnmächtige EU? SWP-Podcast 2021/P 06. Berlin, April 2021.

[9] Konstantin von Hammerstein, Christiane Hoffmann: "Wir müssen Russland dort treffen, wo es wirklich weh tut". spiegel.de 24.04.2021.

[10] Annegret Kramp-Karrenbauer sieht Europa "konkret und unmittelbar" bedroht. spiegel.de 17.04.2021.

[11] Alan Posener: Deutschlands schallendes Schweigen. zeit.de 30.04.2021.