Liberal världsordning byggdes med blod

Den 29 maj inflöt en märklig insändare i New York Times. Mitt i all tumult, undergångsstämningar i pandemin och amerikanska städer i uppror påminde den unge journalisten Vincent Bevins om hur den "liberala världsordningen" uppstått.

Den byggdes med blod, bland annat det stora massmordet i Indonesien 1964-65.
Så här skrev Bevins:

I början av april fick jag ett meddelande från Winarso, en man som jag känner i Indonesien som driver en organisation som tar hand om de överlevande av massmordet som ägde rum på 1960-talet. Han försöker samla in pengar för att köpa ris så att de människor han hjälper inte ska svälta under karantänen. En dollar räcker fortfarande mycket långt i Indonesien, som Winarso vet alltför väl.

För att förklara USA:s ekonomiska och politiska makt pekar han på det kalla kriget. Det är lätt att se att Washington verkligen segrade under 1900-talet, sa han till mig, för "vi alla fick den USA-centrerade version av kapitalismen som Washington ville sprida."

Jag frågade honom hur USA vann. Han svarade snabbt. "Ni dödade oss."

Jag har tillbringat de senaste tre åren med förlorarna i det stora spelet, de individer vars liv blev krossat så att denna globala ordning kunde byggas. Jag ägnade mest tid åt att intervjua offren och överlevande i ett löst nätverk hjälpprogram för massmordets överlevande och civila motståndare till Washingtons kallakrigsallierade. Jag har lärt känna människor på fyra kontinenter som överlevt kupper och CIA-komplotter. För att fullt ut förstå arten av USA:s makt - och dess framtid - är deras erfarenheter lika viktiga som något i ett styrelserum i Paris eller en takesmedja i Washington.

Winarsos land är det viktigaste exemplet. 1965 och 1966 medverkade den amerikanska regeringen i mordet på ungefär en miljon indonesiska civila. Detta var en av de viktigaste vändpunkterna under det kalla kriget - Indonesien är världens fjärde mest folkrika land, och beslutsfattare förstod att det var mycket mer värdefullt än Vietnam. Men det är till stor del glömt i väsdtvärlden just för att det var en sådan framgång. Inga amerikanska soldater dog; liten uppmärksamhet riktades mot ännu ett land som, till synes naturligt, drogs in i Förenta staternas omloppsbana.

Men processen var inte naturlig. Den amerikanskstödda militären använde ett misslyckat uppror som förevändning för att krossa den indonesiska vänstern, vars inflytande Washington hade försökt motverka i ett decennium, och tog sedan kontroll över landet. Nyligen offentliggjorda dokument från utrikesdepartementet klargör att USA medverkade i massmordet i Indonesien, gav materiellt stöd, uppmuntrade morden och belönade förövarna.

Det var inte första gången USA gjorde något liknande. 1954 överlämnade den amerikanska ambassadören i Guatemala dödslistor till landets militär. Och i Irak, 1963, tillhandahöll CIA listor över misstänkta kommunister och vänster till det regerande Baath-partiet.

Indonesien 1965 var toppen av antikommunistiskt våld under 1900-talet. Slakten utplånade det populära, obeväpnade Partai Komunis Indonesien, det största kommunistpartiet utanför Kina och Sovjetunionen, och störtade president Sukarno, en av den alliansfria rörelsens grundare och en uttalad anti-imperialist, och ersatte honom med general Suharto, en högerdiktator som snabbt blev en av Washingtons viktigaste kallakrigsallierade.

Detta var en så uppenbar seger för den globala antikommunistiska rörelsen att högergrupper runt om i världen började hämta inspiration från "Jakarta" -modellen och imitera den. De fick hjälp av amerikanska tjänstemän och antikommunistiska organisationer som rörde sig över gränserna. I sin tur radikaliserades vänsterrörelserna eller tog till vapen i tron att de skulle dödas om de försökte fortsätta den demokratiska socialismens väg.

I början av 70-talet målade höge terrorister i Chile "Jakarta" på socialisternas hus och hotade att också de skulle dödas. Efter den CIA-stödda kuppen 1973 gjorde de det. Den brasilianska vänstern hotades också med "Operação Jacarta". I slutet av 1970-talet styrdes större delen av Sydamerika av auktoritära, pro-amerikanska regeringar som säkrade makten genom massmord. År 1990 dödade dödspatruller i Centralamerika hundratusentals.

I Nordamerika och Europa tror människor ofta att USA gick i allianser med otrevliga typer, som begick olyckliga övergrepp. Det där är fel. USA:s regering stod bakom mycket av våldet, och det var långt ifrån obetydligt. De flesta länder i det som tidigare var tredje världen sattes på sin nuvarande väg genom konflikter som ägde rum under det kalla kriget. Våldet möjliggjorde en version av skurkkapitalism som idag är vardag för miljarder människor och en integrerad del av den sorts globaliseringen som världen fick.

Ingen vettig person förnekar de bra saker USA gjorde under 1900-talet, eller att många länder åtnjöt välstånd medan de var i lycklig allians med Washington. Men när vi går djupare in i 2000-talet kommer amerikaner att behöva konfrontera den mörkare sidan av amerikansk hegemoni - eftersom mycket av resten av världen redan har gjort det. En del av anledningen till att den nuvarande ordningen är så ömtålig beror på att så många människor runt om i världen känner, faktiskt fysiskt känner i sina kroppar, hur brutalt Washington gick fram för att upprätta den.

Vi vet ännu inte hur världen skulle se ut om Kina övertog den roll som Förenta staterna nu förlorar. Det finns ingen anledning att tro att något bättre kommer att spira om USA:s hegemoni dör, bara för att den har blodiga rötter.

När amerikanerna räknar med - och oroar sig över - sitt lands minskade inflytande i världen, måste vi förstå att Förenta staterna i själva verket inte älskas som en fyrbåk för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Från Argentina till Demokratiska republiken Kongo, Östtimor till Iran är miljoner människor skeptiska till Washingtons avsikter, även om de inte heller har någon särskild önskan att efterlikna Kinas styrelseskick.

Ett misslyckande med att erkänna verkligheten och ett desperat försök att få tillbaka en djupt bristfällig global ordning kan vara mycket farligt för alla.

https://www.nytimes.com/2020/05/29/opinion/united-states-cold-war.html


Vincent Bevins är författare till boken"The Jakarta Method: Washington's Anticommunist Crusade and the Mass Murder Program that Shaped Our World".

Boken kan laddas ned gratis som ljudbok på amazon.com.