Igår för 80 år sedan

Till Berlin!

Igår för 80 år sedan startade Sovjetunionen tillsammans med den polska folkarmén offensiven mot Berlin. 2,35 miljoner man deltog i historiens kanske största militära sammandrabbning.

Snart närmar sig segerdagen 9 maj (8 maj iväst). EU:s utrikespolitiske talesman Kaja Kallas varnar alla EU:s ledare för att sätta sin fot i Moskva på Segerdagen. Vad betyder det?

Berlinoperationen pågick från 16 april till den 2 maj. På sovjetisk sida deltog 2,35 miljoner man med 6 250 stridsvagnar och 7 500 stridsflygplan.

Operationen leddes, förutom av generalissimus Stalin, av tre marskalkar: Georgij Zjukov, Ivan Konev och Konstantin Rokossovskij.

Tyskarna gjorde hårdnackat motstånd och hade mobiliserat allt från unga pojkar till invalider för att försvars huvudstaden och den nazistiska statsledningen.

Den sovjetiska sidan förlorade 81 116 stupade samt 2 825 polacker. Omkring 400 000 tyskar dog och 380 000 tillfångatogs.

9 maj firar Ryssland segerdagen i Moskva. Allierade inom det postsovjetiska samväldet OSS kommer naturligtvis och från övriga Europa kommer bland annat  Slovakiens premiärminister Fico, Serbiens president Vucic. Från andra världsdelar kommer Brasilien s Luiz Inacio Lula da Silva, Kubas Miguel Diaz-Canel, Burkina Fasos Ibrahim Traoré, Venezuelas Nicolas Maduro och Folkrepubliken Kinas president Xi Jinping.

 

Men Kaja Kallas, EU:s utrikespolitikea talesman, varnar Serbiens ledare Aleksandr Vucic för att besöka Moskva. Det är något som hela EU ser allvarligt på, sa hon, en förtäckt hotelse mot Serbien sim är kandidat för EU-medlemskap.

Ivan Safrantjuk, professor vid diplomatakademin MGIMO, gjorde igår i TV-programmet Det stora spelet EU:s kommentaren att "EU väljer att inte förena sig med andra världskrigets segrare".

I sitt inte alltid öppna men subliminala medvetande väljer EU att solidarisera sig med förlorarna, Hitlerfascismen. Och hur kan man då tolka EU:s och de europeiska Nato-medlemmarnas gigantiska satsningar på Ukrainakriget som annat än en kamp för upprättelse av andra världskrigetas förlorare, som revanschism?

Stefan Lindgren