Kinas ambassadör i Afghanistan Zhao Xing har utfärdat en inbjudan till regeringen i det islamiska emiratet Afghanistan att delta i toppmötet i Shanghaiorganisationen (SCO) i år.
I inbjudan uttrycker Kina sitt intresse för "utvidga det bilaterala samarbetet."
SCO, på som står för 25 % av den globala BNP och 40 % av världens befolkning, spelar en nyckelroll i främja ekonomi, handel och samarbete. Förutom ledarnas toppmöte förväntas Kina under året vara värd för mer än 40 relevanta möten med anknytning till SCO.
Kort tidigare beslutade en rysk domstol att häva terroriststämpeln på talibanerna. Talibanerna står fortfarande på FN:s sanktionslista för sina kopplingar till terrorism.
Talibanerna har suttit vid makten i Afghanistan sedan sensommaren 2021. Sedan dess har de gjort flera besök i Ryssland.
Talibanrörelsen bildades i Afghanistan 1994 som en radikal islamisk rörelse. Den upprätthöll förbindelser med illegala väpnade grupper som verkar på den tjetjenska republikens territorium. I sin verksamhet använder de terrormetoder, till exempel kapade de hösten 1995 ett Il-76-plan från flygbolaget Aerostan i Tatarstan och höll besättningen som gisslan under lång tid . Med stöd av Usama bin Ladin sökte den möjligheter för islamiska rörelser att ta makten i centralasiatiska stater, inklusive Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan.
1996 kom talibanerna till makten i Afghanistan, men deras regim varade inte länge: 2001 gick amerikanska trupper in i landet under förevändning att eliminera den internationella terroristen Usama bin Ladins fäste i Afghanistan.
Talibanerna togs bort från makten, men rörelsen eliminerades inte helt. I tjugo år kämpade den mot USA:s och ISAF-koalitionens ockuypation av landet. Våren 2021 drog USA tillbaka sina trupper och talibanerna inledde en offensiv och gick in i huvudstaden Kabul i augusti . President Ashraf Ghani lämnade landet "för att undvika blodsutgjutelse" och ett antal länder evakuerade sina diplomatiska beskickningar.
Den ryska ambassaden stannade. Den ryske presidentens särskilda representant för Afghanistan, Zamir Kabulov, uppgav att de ryska myndigheterna kommer att fatta ett beslut om att erkänna talibanregimen beroende på hur ansvarsfullt talibanerna styr landet.
I mars 2022 blev det känt att Ryssland ackrediterade den nya afghanska regeringens första diplomat . På hösten samma år uppgav Vladimir Putin att Ryssland upprätthåller den nödvändiga nivån av kontakter med talibanerna; sex månader senare noterade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att "att bygga en fungerande dialog med talibanerna som den enda dominerande inrikespolitiska kraften i Afghanistan tillgodoser intressena för säkerhet och ekonomisk utveckling i regionen."
I maj 2024 anlände representanter för talibanrörelsen till Kazan för att delta i Rysslandsforumet — Islamisk värld: KazanForum . Samma månad blev det känt att talibanerna hade bjudits in till S:t Petersburg International Economic Forum.
Den 29 februari 2020 undertecknade talibanerna och Washington (under Trumps första mandatperiod) ett fredsavtal som fastställde villkoren för tillbakadragandet av trupper från Afghanistan, som skulle lämna landet senast i maj 2021. Den 20-åriga ockupationen avslutades med en oorganiserad flykt av afghaner som tjänstgjort åt USA och ISAF.
Sedan dess anser sig talibanerna vara landets rättmätige herrar. De har återinfört sharianormerna, som förbjuder andra religioner än islam, andra politiska partier, alkohol, musik och film, begränsar kvinnors rättigheter och kräver att män bär skägg.
Trots att både Ryssland och Kina har problem med inhemska islamistiska terrorister är det inte svårt att förstå varför skälen till att de öppnar för samarbete med Afghanistan har bedömts vara starkare.
En aspekt av strävandena mot en multipolär värld är att visa tolerans för att olika länders utvecklingsvägar ser olika ut. Att Afghanistan återvunnit sin suveränitet är ett positivt värde och det är inte upp till vare sig USA, Ryssland eller Kina att förestava afghanerna vilken väg landet ska gå.
På grund av landets geografiska läge på den södra flanken av Centralasien, kan Afghanistan påverka processer i grannländerna Indien, Pakistan, Iran och de före detta sovjetiska centralasiatiska republikerna. För både Ryssland och Kina är det viktigt att ha fungerande relationer till Afghanistan.
De anser också att det är viktigt att stödja talibanernas kamp mot den ökända internationella terroristgruppen Islamiska staten på Afghanistans territorium, ISIS-Khorasan. Betecknande är att Kazakstan tog bort talibanerna från listan över terroristgrupper redan 2023. Kirgizistan följde snart efter.
Både Ryssland och Kina ser också enorma perspektiv för ekonimiskt samarbete. Afghanistan är rikt på naturresurser och den stora sidenvägen passerade en gång genom dess territorium. Det kan bli ett transitland för kolväteråvaror, inklusive ryska.
Ytterligare en aspekt på smarbetet är att Ryssland och Kina vill förhindra att USA och Nato kommer tillbaka i Afghanistan. USA bevakar Afghanistan intensivt och sitter på 7 miljarder dollar, pengar som tillhör den afghanska statskassan, men stals av USA-myndigheter under den 20 år långa ockupationen.
2001 kunde USA lätt driva bort talibanerna från makten. Taliobanerna var ytterligt isolerade internationellt och satta under FN-sanktioner. Men om Ryssland och Kina har normala förbindelser med Afghanistan försvåras en upprepning av det mönstret.
Den ryska ambassaden stannade. Den ryske presidentens särskilda representant för Afghanistan, Zamir Kabulov, uppgav att de ryska myndigheterna kommer att fatta ett beslut om att erkänna talibanregimen beroende på hur ansvarsfullt talibanerna styr landet.
I mars 2022 blev det känt att Ryssland ackrediterade den nya afghanska regeringens första diplomat . På hösten samma år uppgav Vladimir Putin att Ryssland upprätthåller den nödvändiga nivån av kontakter med talibanerna; sex månader senare noterade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att "att bygga en fungerande dialog med talibanerna som den enda dominerande inrikespolitiska kraften i Afghanistan tillgodoser intressena för säkerhet och ekonomisk utveckling i regionen."
I maj 2024 anlände representanter för talibanrörelsen till Kazan för att delta i Rysslandsforumet — Islamisk värld: KazanForum . Samma månad blev det känt att talibanerna hade bjudits in till S:t Petersburg International Economic Forum.
Den 29 februari 2020 undertecknade talibanerna och Washington (under Trumps första mandatperiod) ett fredsavtal som fastställde villkoren för tillbakadragandet av trupper från Afghanistan, som skulle lämna landet senast i maj 2021. Den 20-åriga ockupationen avslutades med en oorganiserad flykt av afghaner som tjänstgjort åt USA och ISAF.
Sedan dess anser sig talibanerna vara landets rättmätige herrar. De har återinfört sharianormerna, som förbjuder andra religioner än islam, andra politiska partier, alkohol, musik och film, begränsar kvinnors rättigheter och kräver att män bär skägg.
Trots att både Ryssland och Kina har problem med inhemska islamistiska terrorister är det inte svårt att förstå varför skälen till att de öppnar för samarbete med Afghanistan har bedömts vara starkare.
En aspekt av strävandena mot en multipolär värld är att visa tolerans för att olika länders utvecklingsvägar ser olika ut. Att Afghanistan återvunnit sin suveränitet är ett positivt värde och det är inte upp till vare sig USA, Ryssland eller Kina att förestava afghanerna vilken väg landet ska gå.
På grund av landets geografiska läge på den södra flanken av Centralasien, kan Afghanistan påverka processer i grannländerna Indien, Pakistan, Iran och de före detta sovjetiska centralasiatiska republikerna. För både Ryssland och Kina är det viktigt att ha fungerande relationer till Afghanistan.
De anser också att det är viktigt att stödja talibanernas kamp mot den ökända internationella terroristgruppen Islamiska staten på Afghanistans territorium, ISIS-Khorasan. Betecknande är att Kazakstan tog bort talibanerna från listan över terroristgrupper redan 2023. Kirgizistan följde snart efter.
Både Ryssland och Kina ser också enorma perspektiv för ekonimiskt samarbete. Afghanistan är rikt på naturresurser och den stora sidenvägen passerade en gång genom dess territorium. Det kan bli ett transitland för kolväteråvaror, inklusive ryska.
Ytterligare en aspekt på smarbetet är att Ryssland och Kina vill förhindra att USA och Nato kommer tillbaka i Afghanistan. USA bevakar Afghanistan intensivt och sitter på 7 miljarder dollar, pengar som tillhör den afghanska statskassan, men stals av USA-myndigheter under den 20 år långa ockupationen.
2001 kunde USA lätt driva bort talibanerna från makten. Taliobanerna var ytterligt isolerade internationellt och satta under FN-sanktioner. Men om Ryssland och Kina har normala förbindelser med Afghanistan försvåras en upprepning av det mönstret.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.