Friedrich Merz kuppar igenom lånepaket?

Merz tycks beredd att offra Tysklands ekonomi för att
kunna fortsätta kriget i Ukraina "så länge som det krävs".

Från hela det politiska spektrat kommer kritik mot ingående förbundskansler Friedrich Merz (CDU/CSU) för att han försöker driva igenom ett finansieringspaket som innebär nya stora statsskulder innan det nyvalda parlamentet smalas efter påsk.

Han gör det med ett trick som uppenbart strider mot grundlagen.

Saken är den att förbundspresident Frank-Walter Steinmeier har förklarat den gamla förbundsdagen upplöst. Men Merz vill ända snabbinkallade den eftersom han tror att hans förutsättningar att få igenom lånepaketet är störr där än i den nya förbundsdagen.

Tysk grundlag medger in te att en upplöst förbundsdag inkallas men däremot men den nyvalda förbundsdagens konstituerande möte tidigareläggas. Det ska hållas senast 30 dagar efter valet säger grundlagen.

Vad är det då som är så bråttom att Merz är beredd att trixa med grundlagen?

Merz vill att den gamla förbundsdagen ska anta konstitutionella förändringar som skulle lätta  på lånebegränsningar för försvarsutgifter och inrätta en skuldfinansierad infrastrukturfond på 500 miljarder euro. I grunden handlar det om att låta kommande generationer betala dagens krig.

Om förslaget går igenom ökar den tyska skuldsättningen från 60% av BNP till 90% under det kommande årtiondet.  Tyskland kommer då att närma sig EU:s problemekonomier Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Frankrike som (liksom USA och Storbritannien) har skuldnivåer på över 100% av BNP.

Merz försvarar sina planer som ett "nödvändigt svar på den försvagade transatlantiska alliansen under USA:s president Donald Trump".

"Tyskland måste återvända till den internationella scenen som en effektiv partner i Nato, i Europa och i världen", sade Merz under en debatt i Berlin. Ordet ”avskräckning” måste nu snabbt få en militär definition; varje försening skulle vara oansvarig.

Här är fara å färde. Den tyska militära upprustningen ingår som en väsentlig del i Ursula von der Layens 800 miljarder euro-paket för att möta det "ryska hotet". Om den tyska delen faller, ser resten ut som en ganska mjuk ballong.

Och Merz kommer att få det svårare att få den två tredjedels majoritet som behövs för stora beslut i den nya förbundsdagen efter att Alternativ för Tyskland, eller AfD, och vänstern fick ökat stöd i valet den 23 februari.

Den slutliga omröstningen om utgiftsplanen är planerad till tisdag - exakt en vecka innan det nya parlamentet börjar arbeta - och det är fortfarande oklart om Merz kommer att kunna uppbåda den supermajoritet han behöver då.  

Socialdemokraterna är för, men de gröna, som är bittra över att tvingas lämna regeringen, avvisade det ursprungliga förslaget som ett sätt att finansiera valförmåner. 

Och även om de gröna - lika krigstokiga de -  böjer sig, kan frågan komma att hänskjutas till högsta författningsdomstolen.

AfD lagstiftare och vänstern har redan anmält ärendet till domstolen.

Till detta kommer att Tyskland har enorma ekonomiska problem. Europas största ekonomi har backat två år i rad och riskerar hårdarte konflikter med USA. USA:s finansmyndigheter varnar för att investera i tyska statspapper just nu.

Dessutom pågår förhandlingar mellan NordStreams ägare och intressenter i USA som kan innebär att rysk gas inom en inte alltför avlägsen framtid skulle kunna landa i Tyskland i USA-ägda pipelines, vilket skulle göra det mycket svårare för myndigheterna att inte bevilja nödvändiga tillstånd.

När vi talar om Tyskland går det heller aldrig att befria sig från landets delvis undermedvetna, delvis öppna revanschistiska motiv. CDU-ledamoten Roderich Kiesewetter anser att Tyskland snarast ska skaffa sig kränvapen, med Emmanuel Macron tycks beredd att "låna ut" franska kärnvapen.

Tyskland finns med i en grupp på 15 länder som säger sig vilja skicka trupper till Ukraina. Italien, Ungern, Slovakien m fl säger nej.

Stefan Lindgren